Heliga lundar och hult

[Toivo]

HELIGA LUNDAR
När det gäller heliga lundar, så är väl bilden ganska klar för mig: Man tillbad sina gudar  utomhus, eftersom man,tydligen, ansåg att gudar inte skulle sökas eller stängas in i slutna byggnader. (Läs gärna "Gutar i Novgorod" och "Gotländska gårdar byar under järnåldern".)

HULT
Här går jag bet. Är det någon som vet? (Vi utesluter Ekborg och hans "Vem f-n är Nisse i Hult, som är liksom en annan grej än min fråga och skapad av Hasse och Tage.)

Nu sätter jag mig och väntar på svar!
Tack på förhand
Toivo

[Ragnfast]

Tänker spontant på huld, "kär" "avhållen", och omhuldad. Kanske ett inhägnat heligt område helt enkelt? Har vi någon språkvetare i huset? Huldr, huldra (skogsrå - skogens rådare) torde vara samma ord. En sund inställning, att man inte kan stänga in en gud. Mycket intressant; ber att få återkomma!

[Nils Ristare]

Svensk etymologisk ordbok om hult: http://runeberg.org/svetym/0333.html

Huldra finns på samma sida.

[Runde]

HULT


Jag har för mig att Jan-Paul Strid tolkat Hult (som är mycket vanligt i småländska ortsnamn) som kommet från tyskans holz alltså träd eller skog.

/Rune

[Toivo]

Hej och tack för din utredning av hult och hults härstamning! Jag bor på Gotland och undrar om det kan vara lika innebörd alltså ett dyrkansvärt träd: man höll tydligen träd som bar frukt i helgd.
Spännande!
Toivo

[Toivo]

Hej vänner!
Nu har jag läst vad Runeberg skriver om hult och har kommit litet i beråd; kan det vara så att vi egentligen har att göra med synonymer? Hur kommer vi vidare i frågan undrar
Toivo

[Fredrik]

Jag är arkeolog och ingen språkvetare. Dock har jag förnärvarande ganska mycket kontakt med språkvetarna på Dialekt- och Ortnamnsarkivet i Lund så lite koll har jag fått. Den vanliga tolkningen av -hult åtminstone i Skåne är vad jag känner till just "skog". tex i Snärshult där -hult syftar på skog. -hult kan även förekomma i formen -alt såsom i ortnamnet Boalt där -alt också betyder skog.

Är man intresserad av språk på detta sätt är Dialekt och Ortnamnsarkiven runtom i Sverige. Deras huvudhemsida är http://www.sofi.se/ där kan man även söka på ortnamn och liknande och få källhänvisningar.

Just vad gäller språket kan det ibland vara svårt att tolka rätt som icke språkvetare. Har själv stött på bastuholmarna. Där kan man tro att det åsyftar en bastu eller liknande liten byggnad vilket dock är fel. Språkligt går det tillbaka på hantering av lindbast.

Men språk är nyttigt och bra på många sätt.

Dock är det nog till viss del troligt med offerlundar i relationer till skog med tanke på Yggdrasil i nordisk mytologi och midvintersblot.

[Toivo]

Tack Fredrik!
Det där med heliga träd som Yggdrasil, och andra likvärdiga, kan kanske vara den förlösande tolkningen. Jag skall ta mig en funderare till.
Tack än en gång!
Toivo

[pentakel]

Det finns såvitt jag vet ingenting som tyder på att 'hult' har någon kultisk betydelse. Det finns en mängd ortnamnsleder med betydelsen skog, men bara -lund har satts i samband med kultutövande, bland annat beroende på att gudanamn ofta förekommer som förled, vilket de inte gör i de andra skog-namnen. En skog kunde vara nog så viktig utan att vara 'helig'.

Det finns också flera arkeologiska exempel på byggnader som kopplas till kultutövande, under järnålder men också tidigare. Tror att detta diskuterats i en tidigare tråd här på forumet. Påståendet att det var först med kristendomen som man började bygga 'kulthus' i form av kyrkor känns som en seglivad myt...

[Sindre]

Just vad gäller språket kan det ibland vara svårt att tolka rätt som icke språkvetare. Har själv stött på bastuholmarna. Där kan man tro att det åsyftar en bastu eller liknande liten byggnad vilket dock är fel. Språkligt går det tillbaka på hantering av lindbast.

Visst är det så. Har själv stött på liknande exempel, t.ex. utanför Varberg där jag är uppväxt, på halvön Getterön (tidigare ö) där finns en "Trälviken" (5:e vik). Jag blev väldigt intresserad då jag fick höra namnet, och tänkte att det kanske hade en uråldrig betydelse, bl.a. p.g.a. de förhistoriska rösen som finns längst ut på ön.
Men icke, Trälviken kommer av att man trälade tång där tidigare, och rösena är från bronsåldern.

[Mats Hansson]

Har läst att -hult liksom -ryd är typiska namn på nyodlingar, ofta medeltida, i skogsbygder. Vanliga i Småland exempelvis. Verkar lite konstigt i så fall att döpa en nyodling mitt i skogsbygd till något som betyder just "skog". (Ryd är begripligare, betyder väl röjning har jag för mig). Men etymologin kanske blir rimlig om man tänker sig att man i en nyodling öppnar upp landskapet något så att det blir mer som en lund, eller ett område med skogsdungar.

/Mats

[Ragnfast]

Vi har på en annan tråd, som jag inte lyckades länka upp, tidigare dryftat träden i asatron/mytologin. Hyllemor/Hyldemor är det sydskandinaviska namnet på fläder och ett binamn på Freyja. Vid flädern offras på det vi idag kallar Valborgsmässoafton mejeriprodukter. Den är även tillhåll för ljusalverna.

På samma sätt är enen tillhåll för svartalverna, som tydligen kan sättas i samband med diserna/förfädersandarna. Ganska lämpligt att den är så vanligt förekommande på gravfälten, kanske är den planterad där?

Asken, har vi konstaterat, är Odens träd, rönnen Tors, björken Friggs och idegranen Ulls träd./ Ask till spjutskaft, björk till ved (hemmet och härdens gudinna) och idegran till pilbågar. Ändamålsenligt och heligt.)

[Kungsune]

Verkar lite konstigt i så fall att döpa en nyodling mitt i skogsbygd till något som betyder just "skog".

Jag tror du kan ha svaret där Mats. Det kanske betyder bebodd skog helt enkelt. Hult är ju oftast bebyggelsenamn- torp, gård mm. Ett skogsstycke som ligger så nära inpå bebyggelsen att det kräver en särskild beteckning. Om det är så är ju det inte konstigt om man inom hult hittar lundar etc. Om Hult kommer av Holz så är det nog fråga om en beteckning på en boplats med råvarutillgång av trä för virke eller ved.  Eller finns det hultplatser utan känd bebyggelsehistorik?

[Toivo]

Intressant att höra ditt inlägg om användningsområde för olika träd och buskar Ragnfast. Det sätter fantasin i rörelse hos en som fått det gotländska giftet i blodet! Jag får litet ståpäls.

När det gäller ordet HULT, läser man, på olika ställen bl.a hos Tacitus, att om Nerthuskulten sägs det att den vagn Nerthus (moder jord?) färdades i under festligheter, förvarades i "ett oskärat hult". Skulle man då tro annat, än att detta hult var en byggnad i vilken den vagn hon färdades i, förvarades av präster som hade ansvaret för att vagnen inte profanerades? Man vill kanske inte tänka sig, att den stod oskyddad för väder och vind i en obesmittad och HELGAD LUND?

Det skall bli intressant att höra edra synpunkter!
Toivo
Ps! Vad är en offerbrya?

[Yngwe]

Lite intressant då steget mellan Nerthus och Freja kanske inte är så långt.

[Toivo]

Freja -- Frej och Nerthus -- Njord, historiska könsbyten? Kan det ligga något stänk av sanning i det hela?

[Piankhy]

Vi har på en annan tråd, som jag inte lyckades länka upp, tidigare dryftat träden i asatron/mytologin.

Hittade länken till tråden. Det finns tydligen lite olika synpunkter på vilka träd som tillhörde vilka gudar eller gudinnor:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3305.0.html

[supergeten]

Hittade länken till tråden. Det finns tydligen lite olika synpunkter på vilka träd som tillhörde vilka gudar eller gudinnor:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3305.0.html

    Den offerlund vi känner till  är väl den på frösön - där offrade man till en björk, om jag inte missminner mig.

[Ragnfast]

Toivo: Jag vet inte var på Gotland du bor, men jag antar att du känner till Ormhäxan från När? Kanske den föreställer Njärd/Nerthus och kanske är När uppkallat efter henne. Det finns inte många andra teofora ortnamn på Gotland, förutom Fröjel och Torsburgen (fast den ligger väl i Kräcklingbo socken om jag inte missminner mig?). Skrev en c-uppsats i konstvetenskap för tolv år sen, som heter "Ormbärare och vargryttare, orm och vargsymbolik på bild och runstenar", där jag utvecklar detta en smula. Hälsa min älskade ö från mig!

Stefan/Ragnfast

[Toivo]

Hej Stefan!
Neej, Ormhäxan har gått mig förbi, det måste jag tillstå (Rodnar och böjer mitt huvud), men jag skall bättra på mina kunskaper (letar efter namnet på "nätet").
   Jag bor på klinten Snäck utanför Visby, där finns också den "kämpgrav" i form av en långhusgrund som flyttades från Dune i Dalhem 1938, så jag har lätt för att leva i det forntida.
För övrigt kom jag till Gotland första gången 1940 och med ångfartyget Hansa, så jag fick det gotländska giftet i mig tidigt; det gift som alltid tvingat mig tillbaka till ön efter bortovaro under olika långa tider.
   När det gäller Torsburgen, stämmer det nog med att den ligger inom Kräklingbo socken. I varje fall ser det ut så på den gamla armékarta jag rullat ut på bordet.
   Finns din c-uppsats att söka på biblioteket, månne?
Tack för ditt brev och dina inlägg!
Toivo