Kasusslarv? Om böjningen av runnamnet Boe.

[Tomte]

Jag har funderingar kring runstensmansnamnet Boe (Bui), som enligt Nordiskt runnamnslexikon förekommer i ackusativställning  i 2 inskrifter: Ög 183 och Sö 1986;218. Det lustiga är att namnet i båda inskrifterna har formen bui, i stället för bua eller boa (Bua), som vore den väntade formen i ackusativ. Brate (Östergötlands runinskrifter) skriver om Ög 183: "Runa 20 är i för väntat a", och samma sak är alltså fallet på Sö Fv1986;218.

Frågor:
Kan man tänka sig att namnets normaliserade form är en misstolkning? Att det avsedda namnets form (i dessa inskrifter) inte är Bui utan något annat som i runskrift får samma stavning?

Är det vanligt att mansnamn på trycksvagt -i i nominativ ges sådan form även i ackusativställning, dvs att runristare slarvat med kasusen? Jag har svårt att tro att ett personnamn får oregelbunden böjning. Oregelbunden böjning brukar främst höra hemma i ett språks mest grundläggande ordförråd.

Varför använder inte Samnordisk runtextdatabas samma normalisering av namnet i båda fallen? Enligt Nordiskt runnamnslexikon rör det sig i alla fall om ett och samma namn. Inskrifterna är från samma tid och det handlar om samma runföljd (bui/(b)ui). I den fornvästnordiska normaliseringen (för visst är det den översta?) skrivs det Bua i den sörmländska inskriftens fall och Búa i fallet med den östgötska. Normaliseringen till lokalt fornspråk anges som Bua för Sö Fv1986;218 och som Boi för Ög 183. För den senare inskriften har man alltså valt att låta namnet förbli i nominativ i formen på lokalt fornspråk, men valt ackusativform för formen på fornvästnordiska.

[Jan Owe]

Bua istället för Búa (FVN) i Sö Fv1986;218 är ett fel som ska rättas i runtextdatabasen. Bra att du såg det.
Eventuellt att frågan om normaliseringsprinciper kommer att tas upp på Runsymposiet i augusti (läs om symposiet http://www.khm.uio.no/forskning/publikasjoner/runenews/7th-symp/invite.html).
Att det står "Boi(?)" och inte "Boa(?)" för Ög 183 (NFS) förklaras antagligen av stavningen - formerna i NFS-filen (nationellt fornspråk) följer som regel formerna i den excerperade källan, eller så kan formen som här motsvara stavningen. Detta kan dock komma att ändras till en mer strikt normalisering även i NFS (och inte bara i FVN) i en framtida version av runtextdatabasen.
Att det står "Bua" och inte "Boa" för Sö Fv1986;218 (NFS) förklaras rimligen av att det i ursprungskällan (http://fornvannen.se/pdf/1980talet/1986_217.pdf) står "Namnet Boe, runsv. Bui". Formen bör dock vara Boi på runsvenska (jfr andra inskrifter och Svenskt runnamnslexikon), vilket nog kommer ändras i databasen (dvs till Boa).
Noteras kan att det även för Sö Fv1986;218, på motsvarande sätt som Ög 183, stod "Bui" och inte "Bua" i äldre versioner av databasen. Men normaliseringen i runtextdatabasen går numera allt mer mot strikt normalisering och det blir antagligen så mer generellt framöver. Dock är det ett jättejobb att gå igenom inskrifterna varför det kanske bara kommer att göras när ändå en viss inskrift uppdateras.
I Lerche Nielsens uppsats om Harbystenen (Blandade runstudier, Runrön 11, 1997)  tar han upp runformen bui istället för det förväntade bua. Han refererar till en studie som visar på fem fall där personnamn skrivs med -i istället för förväntat -a. Det brukar förklaras som en felristning.  Att anta felaktig kasusanvändning är möjligt, men sånt är ovanligt. Jfr istället bui istället för bua med raisi istället för raisa på Sö 118.
/Jan

[Tomte]

Nu har jag (via Ög 170) fått klart för mig att det finns namn som slutar på -iR i nominativ och på -i i ackusativ (dvs. att även namn vars stammar slutar på vokal kan böjas som t.e.x GrimulfR). Det förde tankarna till Boe igen. Är det tänkbart att den avlidnes namn på Ög 183 och Sö Fv1986;218 i nominativ lytt BoiR/BuiR i stället för Boi/Bui? Vore det ett tänkbart namn, och skulle det få formen Boi/Bui i ackusativ?