Rent svammel åtminsone avseende Vättern, och svammlar man det ena så....
Vättern har förvisso ett beryktat farligt vatten, och det ligger en del i det. Det farliga området är framförallt i sydöst där de branta bergväggarna ställer till problem med interferens. Möjligheterna att finna nödhamn är dessutom mycket små vilket gör att sjön upplevs som farlig, men i stort är Vättern inte svår att färdas på, tvärtom. Visingsös rika historia präglas väl knappast av isolation? Öbona har hävdat mark runt hela södra Vätterns stränder, kungar och grevar har styrt stora områden därifrån vilket knappast varit möjligt om sjön var så svår att färdas på.
Vättern är inte avskiljare mellan Västra och Östra Götaland, det finns en klar slagsida för Vätterbygden åt Östgötahållet som förklaras av den verkliga avskiljaren. För medan Vätterbygden är mycket rik på historiska lämningar så är Hökensås i stort sett tomt. Utan tvivel är det denna karga obebyggda skogsmark som skiljer öst och väst åt. Den är förvisso inte svår att passera, landskapet är i stora stycken av hedkaraktär, men sandhedar erbjuder inte mycket i födoväg så det är finns nog stor risk att det varit mycket glest bebyggt även tidigare. Kanske kan Hökensås därför orsakat en genetisk skillnad mellan populationerna, men jag har svårt att se att området skulle vara avskiljande på samma vis som Holaveden, Tiveden, Risveden och Kolmården. I vilket fall som helst är det inte Vättern som skiljer landskapen åt i historien.
