Oden var ju både handelsmännens och tjuvarnas gud och hängningsstraffet för tjuvnad är kanske i lika mån en symbolhandling som ett straff. Adelsmän fick i senare tider avrättas med svärd istället för handbila, vilket kanske är en reminissens från en koppling till svärdsguden Tyr och krigarkastet. Det kan vara svårt att göra en distinktion mellan offer och avrättning, då man haft rituella föreställningar om själva sättet att dö på. Tänker på sagan om Jomsvikingarna: "En begärde att få bli huggen rakt i ansiktet, och han blinkade inte ens när hugget föll." Samma individuella, ritualiserade synsätt verkar gälla för begravningsskick, då högar, treuddar, båtgravar etc. förekommer samtidigt. Döden var s.a.s. individanpassad. Ja, själva begravningen är väl att betrakta som en offerhandling. Ett mycket intressant ämne, som jag gärna uppehåller mig vid.
Ragnfast