Orsaken till att vi inte har klara linjer och ordning på teman är främst att dom nordiska sägner blev mycket "krypterad" i poetiska liknelser efter 1000-talets stora kulturskifte. När antikens fruktbarhetskulturer blev avlöst av ett förtryckande teokrati fick dom naturalistiska mytologier skrivas om ganska radikalt, för att överhuvudtaget bestå i språken - och därmed överleva som kulturhistoriska fragment.
I dag är de fornordiska persongallerier, symboler, värden och kosmologiska termer ofta svårtolkade - intill det oförståeliga. Efter 1900-talets rekreation av dom senaste sagor och myter har man på senare decennier fått forskare som Näsström, Steinsland, Holtsmark och andra – som med list och lämpa fått vrida och vända på varenda sten i försöket att få fram en logisk kosmologi och ett tydligt karaktärsgalleri.
Bland dom få saker som står klart är at också den nordiska mytologin har ett världsträd, Yggdrasil, vart det står (åtminstone) tre nornor – för att vakta dets livskraft och överöse det med "aurvatten". Nu uppträder nornorna upp vid andra tillfällen också - bland annat i Favnesmål och i Snorre-eddans poetiska del, där dom omtalas bland ”asynjorna”, alltså Odens döttrar. Saxo kallar dom "Skogsjungfrun". Därmed matchar dom med de "Sju systrarna", vackra jungfrun som spinner kärlekens, kunskapens och livets trådar till mål och mening.
För att göra jakten på Odens jungfrun något enklare kan man relatera till Medelhavets mytologier, där källmaterialet är betydligt rikare och forskningen väsentligt äldre. Med bas i ursprungsmyterna kan vi ta utgångspunkt i "gudarnas föräldrar". Ikring Östersjön heter dom (på senare tid) "Oden & Frigga" medan man ikring Medelhavet anger "Ouranus och Gaia", "Oceanus pch Thetys", Atlas och Pleione, etc. Båda kulturkretsar, jämte indernas Shiva och Parvati, återspeglar principen om en "Allfader" och en "Allmoder" i det "himmelska hov". Principen återfinns som den primära kärnpunkt i alla större mytologier - med undantag av dom mosaiska traditioner, religionerna.
Ser man på den grekiska kosmologin hittar vi alltså Ouranos som "allfader" och "Gaia" som "allmoder". I Apollodorus "Bibliotecha" - en av dom mer pålitliga grekiska källor - berättas at Ouranos och Ge(ia) fick följande sju döttrar, kallad Titanider.
Titaniderna"Ouranos fathered (other) sons with Ge (Gaia), namely the Titanes : Okeanos, Koios, Hyperion, Kreios, Iapetos, and Kronos the youngest; also daughters called Titanides:
Tethys, Rhea, Themis, Mnemosyne, Phoibe, Dione, and Theia" .
http://en.allexperts.com/e/b/bi/bibliotheca_(pseudo-apollodorus).htmPleiadernaPleiaderna är bland dom mer berömda döttrar av gudafamiljens gubbe och gumma. I för-olympisk tid styrde Atlas som äktade Pleione och fick Pleiaderna; sju systrar varav Maia var äldst och Merope yngst,
Maia, Electra, Taygete, Alcyone, Celaeno, Asterope, Merope
http://en.wikipedia.org/wiki/Pleiades_(Greek_mythology)
HelionidernaSolgoden Helios och Kleito hade sju döttrar. Äldsta dottern framstår som drottning, med månen som symbol:
Phoibe, Dioxippe, Aetheria, Helia, Aigla/Asteria, Lampetia, Merope.
http://www.mythindex.com/greek-mythology/H/Hyades.htmlHyadernaEfter Atlas och en havnymf kommer hyaderna;
Dione, Eudora, Pedile, Coronis, Polyxo, Phyto och Ambrosia.
Historien om Ambrosia ger specifika detaljer:
http://en.wikipedia.org/wiki/AmbrosiaNymfernaDionyseos och Afrodite (Amphitrite) fick Athena, jämte nymferna Aithosa, Bentheskyme, Herophile, Kymopoleia, Rhoda, Ourea.
http://www.theoi.com/Cat_Nymphai.htmlHett tips;
”Hyperboreans: myth and history in Celtic-Hellenic contacts” http://books.google.com/books?id=2Ah9wvSkLxwC&pg=PA146&lpg=PA146&dq=Heliades+in+hyperborea&source=bl&ots=AABUaA2ppq&sig=4IOcNidNoXJcc4g4yENjF8z0gV8&hl=sv&ei=HdvhS8WQDozT-QberuXIDg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CCYQ6AEwBA