Många bronsåldersrösen har ju som bekant en grop i mitten, ibland en ganska stor sådan, så att det liknar en "krater". Såvitt jag vet så finns det tre olika förklaringsmodeller till dessa kratrar som föreslagits:
1. Röset har innehållit en gravkammare av trä som med tiden rasat in.
2. En skada - resultat av gravplundring.
3. Medveten konstruktionsdetalj.
Som jag uppfattar det så har man i allmänhet övergivit den första förklaringen av de tre.
När jag nyligen var på Åland besökte jag ett magnifikt röse i Borgboda, på en sådan där plan hällmark som är så typisk för norra Åland. Röset, som var tämligen stort, hade en stor och vid krater. (Se bilden, som dock inte visar själva kratern).
På skylten där kunde man läsa en variant av den tredje av förklaringarna: "Kratern var troligtvis en medveten konstruktion för att få röset att verka större." Ja, inte så tokig hypotes egentligen, kanske var det så enkelt att man "ekonomiserade" arbetet en del, genom att helt enkelt utelämna en del av den stora, arbetskrävande fyllningen. Sett från sidan så ser man ju inte kratern överhuvudtaget. Vad tror ni? Var står man idag i forskningen kring de här groparna i rösena?
I Borgboda-fallet tror jag hursomhelst inte på plundrings-modellen. Det skulle helt enkelt ha varit ett jättestort projekt i sig att lyfta bort innanmätet till detta röse, man orkar på sin höjd kasta varje sten någon meter, och det var ganska höga kanter på kratern som man måste över. Dessutom så var i detta fall delar av kantkedjan bevarade och fullt synliga, och de borde ju ha täckts över med bortslängd sten om man tömt innanmätet.
Beträffande kratrar ska man väl också komma ihåg de stora gotländska kraterrösena, bl.a. i Kauparve gjorde man ju undersökningar som avslöjade ett inre kallmurat "torn" utan tak, som orsakade det krater-liknande utseendet. Även i södra Småland lär det finnas utpräglade krater-rösen, som inte undersökts (Burenhult).
Många högar och stensättningar har ju också gropar i mitten, men min uppfattning är att de oftast är mindre än röse-kratrarna. Det är ju också frågan om två helt olika företeelser från helt olika forntida perioder, så man ska nog behandla dem var för sig.
/Mats