Författare Ämne: Kratrar i rösen  (läst 5726 gånger)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Kratrar i rösen
« skrivet: oktober 07, 2009, 22:05 »
Många bronsåldersrösen har ju som bekant en grop i mitten, ibland en ganska stor sådan, så att det liknar en "krater". Såvitt jag vet så finns det tre olika förklaringsmodeller till dessa kratrar som föreslagits:

1. Röset har innehållit en gravkammare av trä som med tiden rasat in.
2. En skada - resultat av gravplundring.
3. Medveten konstruktionsdetalj.

Som jag uppfattar det så har man i allmänhet övergivit den första förklaringen av de tre.

När jag nyligen var på Åland besökte jag ett magnifikt röse i Borgboda, på en sådan där plan hällmark som är så typisk för norra Åland. Röset, som var tämligen stort, hade en stor och vid krater. (Se bilden, som dock inte visar själva kratern).
På skylten där kunde man läsa en variant av den tredje av förklaringarna: "Kratern var troligtvis en medveten konstruktion för att få röset att verka större." Ja, inte så tokig hypotes egentligen, kanske var det så enkelt att man "ekonomiserade" arbetet en del, genom att helt enkelt utelämna en del av den stora, arbetskrävande fyllningen. Sett från sidan så ser man ju inte kratern överhuvudtaget. Vad tror ni? Var står man idag i forskningen kring de här groparna i rösena?

I Borgboda-fallet tror jag hursomhelst inte på plundrings-modellen. Det skulle helt enkelt ha varit ett jättestort projekt i sig att lyfta bort innanmätet till detta röse, man orkar på sin höjd kasta varje sten någon meter, och det var ganska höga kanter på kratern som man måste över. Dessutom så var i detta fall delar av kantkedjan bevarade och fullt synliga, och de borde ju ha täckts över med bortslängd sten om man tömt innanmätet.

Beträffande kratrar ska man väl också komma ihåg de stora gotländska kraterrösena, bl.a. i Kauparve gjorde man ju undersökningar som avslöjade ett inre kallmurat "torn" utan tak, som orsakade det krater-liknande utseendet. Även i södra Småland lär det finnas utpräglade krater-rösen, som inte undersökts (Burenhult).

Många högar och stensättningar har ju också gropar i mitten, men min uppfattning är att de oftast är mindre än röse-kratrarna. Det är ju också frågan om två helt olika företeelser från helt olika forntida perioder, så man ska nog behandla dem var för sig.

/Mats

Utloggad Aldebaran

  • Novis
  • Antal inlägg: 3
SV: Kratrar i rösen
« Svar #1 skrivet: oktober 07, 2009, 22:44 »
Du skriver att i allmänhet har man övergivit den första förklaringen (att det varit en träkonstruktion som försvunnit). Är lite nyfiken på varför man övergett den förklaringen?

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Kratrar i rösen
« Svar #2 skrivet: oktober 08, 2009, 08:22 »
Andra som kan det här bättre må svara, men jag tror att sett (bort-)förklaringar som att träkonstruktionen måste ha varit osannolikt omfattande om den ska kunnat orsaka åtminstone de stora kratrarna. Och att man ju hittar stenkistor i en del rösen, där skulle väl möjligen taket på stenkistan kunna ha varit av trä, men om enbart detta störtat in så borde det ändå inte bli så stor krater. Finns det någon röse-guru där ute som kan fylla på?

/Mats

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Kratrar i rösen
« Svar #3 skrivet: oktober 08, 2009, 09:11 »
Jag har fått før mig att det ær tvært om, att plundringsførklaringen har fått ge vika før trækonstruktionsførklaringen på senare år. Men det ær enbart baserat på konversationer jag haft. Ær det nån som kan ge tips på litteratur kring detta?

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Kratrar i rösen
« Svar #4 skrivet: oktober 08, 2009, 15:34 »
Jag gjorde en animerad gif-fil øver hur jag fått det førklarat før mig. Jag tycker inte att det skulle vara nåt problem før att få ett omfattande ras med denna modell..


Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Kratrar i rösen
« Svar #5 skrivet: oktober 08, 2009, 21:41 »
Ja, du skulle nog sett röset på Åland i verkligheten så kanske du skulle bli tveksam, vågar jag påstå. Kratern var väl närmare tio meter i diameter längst upp vid krönet, och djupet var sådant att man nästan är nere på marknivå i botten. Om träkonstruktionen (en gång i tiden) var täckt av sten, upp till toppen på röset, borde kratern ha blivit avsevärt grundare.
Men visst, för lite mindre kratrar kan jag köpa den förklaringen, vore ju i och för sig spännande om det var så. Och med din variant med sadeltak på träkonstruktionen så blir det ju ganska mycket luft som ska fyllas igen.

/Mats

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Kratrar i rösen
« Svar #6 skrivet: oktober 09, 2009, 07:33 »
På västkusten har du en fjärde förklaringsmodell. Skjutskåra / skyttevärn. Dvs antingen en rest från när kusten skulle försvaras (det finns t.om. exempel på bunkrar som maskerats som bronsålderssrösen på Ölmanäset i Åsa mellan Kungabacka och Varberg), eller så är det rester av gömslen för sjöfågel eller säljakt. Jag skrev en artikel om detta för länge sedan, finns nog i konferensrapporten från Nordic Tag när den gick i Göteborg typ 1997.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Kratrar i rösen
« Svar #7 skrivet: oktober 09, 2009, 08:35 »
Ja, "skyttevärnsmodellen" av skada har jag sett också i Stockholm, nära Bromma flygplats som ju var föremål för en del militära aktiviteter under beredskapstiden. Tycker mig också ana "lekskador" på några rösen jag sett. Ett bronsåldersröse verkar ibland locka fram en vilja att plocka ur stenar och kasta ut, speciellt om det finns ett stup nära röset (vilket det påfallande ofta gör), jättekul att höra hur stenarna krasas där nere! Eller varför inte bygga om röset så det blir en liten "lekborg". Ett röse i Judarskogen i Bromma utsattes för sådan omplockning förra året.
Trots allt - speciellt när det gäller riktigt stora rösen, med stora kratrar - undrar jag fortfarande om inte en del av kratrarna är en medveten konstruktion från början (som dock kan ha rasat samman något med tiden).

/Mats

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Kratrar i rösen
« Svar #8 skrivet: oktober 09, 2009, 08:47 »
Det finns ju kraterrösen också..... Och kantvallsstensättningar. Så som konstruktonsdetalj är ju gropen inte helt främmande.
Elisabeth Martén skrev om det för ett par år sedan i en bok utgiven av Smålands Museum.
Lasse Bengtsson har väl skrivit om utpolockade gropar i klapperstensfält, vilket är ett liknande fenomen. Kan han ha gjort det i Spiralens öga eller kanske Till Gunborg?
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Kratrar i rösen
« Svar #9 skrivet: oktober 09, 2009, 09:10 »
På västkusten har du en fjärde förklaringsmodell. Skjutskåra / skyttevärn. Dvs antingen en rest från när kusten skulle försvaras (det finns t.om. exempel på bunkrar som maskerats som bronsålderssrösen på Ölmanäset i Åsa mellan Kungabacka och Varberg), eller så är det rester av gömslen för sjöfågel eller säljakt. Jag skrev en artikel om detta för länge sedan, finns nog i konferensrapporten från Nordic Tag när den gick i Göteborg typ 1997.

Mmm, jag væxte upp på Getterøn utanfør Varberg och brukade leka ute vid de bronsåldersrøsen som finns ovanfør Trælviken. Ett av røsena var tidigare urholkat med en jærnram som agerade som ingång. Jag tror det fylldes igen før 20 år sen ungefær..

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Kratrar i rösen
« Svar #10 skrivet: oktober 09, 2009, 10:40 »
Det finns ju kraterrösen också.....

Och när blir en grop/krater så stor att man kallar det kraterröse? Finns det någon definition, kanske rentav i RAÄ/FMIS?

/Mats

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Kratrar i rösen
« Svar #11 skrivet: november 02, 2009, 12:17 »
i Shaszalombatta strax S om Budapest vid Donau kan man vandra in i en grav och se timmerkonstruktionerna

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Kratrar i rösen
« Svar #12 skrivet: november 02, 2009, 13:07 »
i Shaszalombatta strax S om Budapest vid Donau kan man vandra in i en grav och se timmerkonstruktionerna

det är en rätt fräck rekonstruktion vill jag minnas. skall se om jag inte har lite bilder därifrån liggande i någon arkivbox därhemma.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Kratrar i rösen
« Svar #13 skrivet: november 02, 2009, 15:35 »
På västkusten har du en fjärde förklaringsmodell. Skjutskåra / skyttevärn. Dvs antingen en rest från när kusten skulle försvaras (det finns t.om. exempel på bunkrar som maskerats som bronsålderssrösen på Ölmanäset i Åsa mellan Kungabacka och Varberg), eller så är det rester av gömslen för sjöfågel eller säljakt. Jag skrev en artikel om detta för länge sedan, finns nog i konferensrapporten från Nordic Tag när den gick i Göteborg typ 1997.

Även i andra typer av fornlämningar kan skyttevärn och andra militära anläggningar vara anlagda. Sålunda såg jag en gång skyttevärn som var nedgrävda i ett par högar på ett järnåldersgravfält i Akalla i utkanten av Stockholm.
Och här i min hemkommun har vi resterna av den medeltida borganläggningen Kinnaborg där ett luftvärn i betong anlades under andra världskriget. Värnet finns forfarande kvar mitt i borgruinen.

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Kratrar i rösen
« Svar #14 skrivet: december 30, 2009, 19:24 »
Om röset från början konstruerats med "krater" har denna kanske en religiös betydelse, som en "andlig parabolantenn", som ska samla in de kosmiska krafterna..... Lite långsökt, men man vet aldrig. ;)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Kratrar i rösen
« Svar #15 skrivet: januari 02, 2010, 18:49 »
Är vi inte väldigt "kosmiska" och rymdfixerade i våra tolkningar numera, Ragnfast? Den ev. religiösa betydelsen av kratern kan ju lika gärna ha utgått från den döde och hur man trodde att livet efter detta gestaltade sig, på ett mer jordnära sätt. Det skrivs ju ibland att det fanns en skräck för att den döde skulle komma igen, och att man därför förstörde och brände ben osv. Men kanske fanns det ibland en omvänd önskan, att det var fel att helt täcka över den döde och därmed försvåra eventuell rörlighet. Har för mig att t.ex. i Kiviksröset så var själva gravkammaren inte övertäckt under äldre (historisk) tid, det är en effekt av rekonstruktionen. Trots att man släpat så enorma mängder sten och lagt upp omkring kammaren så verkar det alltså inte som man velat täcka över den döde alltför mycket. Eller så har gravplundrare gjort ett förbaskat rejält arbete!

Vill också påminna om att den föregående perioden, neolitikum, uppvisar stenkammargravar som visserligen var övertäckta på olika sätt, men inte helt! Det finns ofta en gång, eller så ligger stenkistan grunt i högen, en dös hade ofta sitt taklock i markhöjd osv.. En viss access (för levande men kanske också för de döda) ville man tydligen ha kvar.

/Mats

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Kratrar i rösen
« Svar #16 skrivet: januari 02, 2010, 23:14 »
Med kosmisk menade jag andlig rätt och slätt. Fast jag har också tänkt på det där; storleken på högen/röset kan stå i paritet till hur mycket man fruktade för att vederbörande skulle gå igen. Man har väl annars alltid utgått ifrån att det haft med vördnad inför rang och status, men hat och kärlek är ofta två sidor av samma mynt. Annars har jag alltid tilltalats av tanken på timrade gravkamrar djupt därnere.

Ragnfast/Stefan