Utgrävningar i Skänninge på TV idag

[Piankhy]

I Vetenskapsmagasinet idag (må 28/9) kl 20.00 får vi följa utgrävningar i Skänninge:

"Vetenskapsmagasinet utövar grävande journalistik i den medeltida storstaden Skänninge. Vi följer arkeologerna när de hittar skatter, avslöjar märkliga begravningsceremonier och finner spåren av en våldsam och omvälvande tid i vår historia."

 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=8802&a=131733&artQuery=vetenskapsmagasinet

[Piankhy]

Så fick vi oss åter till livs en deckarhistoria med en massa frågor om vem var han som blev dödad, varför blev han dödad, vem dödade honom? Sedan följde en sorts rekonstruktion av mordet med personer som slogs insvepta i dimma (var det alltid dimmigt under forntiden och medeltiden??). Sedan lite gissningar, bl a att den att den döde var en dessertör. Dessertör från vad eller vem, och hur kom man fram till den ståndpunkten bara för att den döde låg i en "felaktig" ställning och riktning i sin grav?

Däremot var det ju intressant med all de mynt som hittades i en annan grav.

Efter arkeologin följde ett inslag där man studerade höns och tuppars dominansbeteenden. Undrar om sådana studier inte gjorts tidigare? Studien var ju ganska simpel så jag undrar om den gav någon ny kunskap? Men hönsen kommer ju att bli en sorts följetong i Vetenskapsmagasinet så vi får väl se hur det blir.

För dem som missade programmet så kommer det i repris i SVT2 30/9, SVT24 2/10 och SVT2 3/10.

[flundin]

Jag missade programmet och såg det istället på SVT play, finns kvar där för den som vill se det när det passar. Mynten i graven som tillhörde en annan man är för oss lite "nernördade" i mynt väldigt intressanta. Skatten innehöll ca 225 mynt totalt och det som i programmet visades och beskrevs som ett sk. KANVTVS-mynt är ett väldigt sällsynt mynt som förekommer i kanske bara 5 ex. I detta fynd hittades, vad jag fått reda på, åtminstone 3 till. Minst ett mynt är en helt okänd typ av Knut Erikssons mynt från tiden 1190-talet. Vi väntar med spänning på detaljerad list över mynt som förekom i skatten. För övrigt är det mycket ovanligt med myntfynd i gravar från medeltiden, Kenneth Jonsson kunde räkna till 5 i (Svealand, östra och västra Götaland).

/Fredrik

[Carl Thomas]

Pianky, förstår du inte att det man visade var den historiska dimman?!

Självklart var han en desertör, troligtvis från Svealand. Hans kompis i graven med silverpengar ansågs ju komma från just Svealand – det var han hade hand om reskassan…

Programmet hade mycket bra förutsättningar – men man fuskade bort dem ganska totalt, tyvärr. Hur kan man ”slå fast” saker och ting utan att ens hade  förutsättningar som erfordras?

Som Silverpengarna, det var 3 sorters mynt, några hade Knut Erikssons bild, några var från Gotland, några var från Svealand. Man slog fast att Gotländska mynt var det som användes i Östergötland så dom hade han för att klara sig med pengar där han var. De Svealändksa mynten omtalade att han var en man från Svealand? – och Knut Erikssons mynt, (han var Kung över Götaland) gällde tydligen inte i Götaland?

Mynten är naturligtvis oerhört intressanta, speciellt när dom är hittade i en grav – men varför försöka ge förklaringar på något man totalt saknar grund till?

Så – kokar man soppa på en spik.

Thomas

[Peppe]

Angående mynten: det Carl Thomas beskriver som tre sorters mynt ska kanske egentligen beskrivas som två sorters mynt. De som präglades i Svealand och de som präglades på Gotland. Knut Erikssons mynt präglades i Svealand inklusive dem som bär hans bild. Sigtuna var om inte den enda så i vart fall den dominerande myntorten. I östra Götaland förekommer ingen myntprägling före 1250. behovet av mynt täcktes här i stället av de gotländska mynten och det var gotländsk mynträkning som gällde.

Jag antar att det är det här (som är gammal kunskap och inget som man baserat på Skänningefyndet) som slutsatserna bygger på.

Knut Eriksson räknades väl för övrigt som kung även över Svealand, annars kan det ju tyckas tämligen märkligt att hans mynt kunde präglas där? Han omtalar sig i dokumenten även som "rex sweorum et gothorum" och liknande (svears och götars kung). Däremot är det oklart hur starka hans ställning var just i Östergötland.

[Sindre]

Nu såg jag inte programmet, men:

"Präglingen börjar i Visby ca 1140 och är fristående från fastlandet. Lödöse präglar mynt ca 1150 efter norska förebilder och Sigtuna ca 1180 efter tyska." - (http://www.myntstudier.se/Uppsatser/xcarlsson.pdf, sid. 2)

Ræknar man helt bort myntpræglingen i Lødøse?

[Peppe]

Nej myntningen i Lödöse ska inte räknas bort. Men det verkar inte ha förelegat några lödösemynt i Skänningefyndet?

Desutom verkar det, så vitt man vet idag,  som att mynten från Lödöse huvudsakligen använts i västra Götaland men inte i östra där som sagt de gotländska dominerar helt fram till 1200-talets mitt.

För övrigt ha man noterat att denna "uppdelning" stämmer ganska väl överens med stiftsindelningen. Varför är dock oklart.

[Carl Thomas]

Peppe, tack för myn förklaringen! 

Thomas

[flundin]

En teori om hur mynten hamnat i graven ges av Kenneth Jonsson.
Utan att ha skrivit ner teorin så är den ungefär så här:

<Mannen var en köpman från Svealand, mälardalen. Han tog då med sig de mynt som där var gångbara och fått en del växlade i Skänninge till de i östra Götaland gångbara Gotländksa mynten. (De har för övrigt inte samma vikt då benämningen penning skiljer sig från Svealand och Götaland, se myntkabinettet för info om det) Kort tid efter så avlider mannen. Utan släktingar i Skänninge, begravs mannen med mynten på sig, då det i sann kristen tro vore förbjudet att stjäla från den avlidne. Han begravs med mynten, då ingen gör anspråk på skatten.>

De 5 andra myntfynden i gravar är alla från tiden före 1200.

Kan det vara så att Kyrkan ser det som en hednisk handling att "offra" och förbjuder sättet?
Och kan det vara så att kyrkan "tar hand om" det som ingen gör anspråk på och på så vis får betalt för de böner som säkerligen lästes över den döde?


Givetvis är inte alla gravfynd uppdagade, men finns det någon som har en förklaring till att de fynden som gjorts har daterats till , innan 1200?

[Sindre]

Men det verkar inte ha förelegat några lödösemynt i Skänningefyndet?

Nej det skulle ju vara en förklaring förstås..

[hsu]

Så fick vi oss åter till livs en deckarhistoria med en massa frågor om vem var han som blev dödad, varför blev han dödad, vem dödade honom? Sedan följde en sorts rekonstruktion av mordet med personer som slogs insvepta i dimma (var det alltid dimmigt under forntiden och medeltiden??). Sedan lite gissningar, bl a att den att den döde var en dessertör. Dessertör från vad eller vem, och hur kom man fram till den ståndpunkten bara för att den döde låg i en "felaktig" ställning och riktning i sin grav?

Inget ont om rekonstruktionen i sig - det såg bra ut bortsett från dimman - men det har sannolikt ingenting med mannens öde att göra. Varför skulle han ha blivit skjuten framifrån med armborst, när han var förföljd av huliganer? Sannolikare har han varit involverad i en strid och blivit skjuten och sårad, efter detta avrättad/avlivad med ett antal svärdshugg mot huvudet. Den här typen av våld uppvisar mängder av skelett på medeltida kyrkogårdar.

Att han ligger upp och ner är det intressanta i sammanhanget. Avvikande på något sätt var han rimligen, men det känns svårt att dra var stora växlar på det. Han kanske bara hade sagt något dumt om prästen...

[Nils Ristare]

Jag tycker att det är intressant att kistan verkar ha varit nersmetad med kalkbruk. I programmet spekuleras det i det skulle kunna vara för att hindra mannen att gå igen. Själv kan jag se en helt annan anledning...

Mannen har deltagit i strider men är ingen vanlig legosoldat. Efter att ha stupat förs han hem av sina släktingar och blir liggande i en källare medan man förhandlar med klostret om en plats innanför murarna. När den biten är avklarad läggs han i en vacker kista och färden till klostret börjar. Under tiden har högsommarvärmen kommit och stanken från de ruttnande kvarlevorna blir snart outhärdlig. Männen som kör kistan tvingas improvisera, och sätter då ihop en enkel trälåda vars insidor smetas in med kalkbruk. Sedan tippar de över kroppen till lådan, så att den hamnar på magen. Väl framme vid klostret förväxlas ändarna på den enkla trälådan och huvudet hamnar åt fel håll. Häpp!

[hsu]

Jag tycker att det är intressant att kistan verkar ha varit nersmetad med kalkbruk. I programmet spekuleras det i det skulle kunna vara för att hindra mannen att gå igen. Själv kan jag se en helt annan anledning...

Mannen har deltagit i strider men är ingen vanlig legosoldat. Efter att ha stupat förs han hem av sina släktingar och blir liggande i en källare medan man förhandlar med klostret om en plats innanför murarna. När den biten är avklarad läggs han i en vacker kista och färden till klostret börjar. Under tiden har högsommarvärmen kommit och stanken från de ruttnande kvarlevorna blir snart outhärdlig. Männen som kör kistan tvingas improvisera, och sätter då ihop en enkel trälåda vars insidor smetas in med kalkbruk. Sedan tippar de över kroppen till lådan, så att den hamnar på magen. Väl framme vid klostret förväxlas ändarna på den enkla trälådan och huvudet hamnar åt fel håll. Häpp!

Jag tycker nog faktiskt att din tolkning är bra mycket bättre än Vetenskapsmagasinets! Om man nu kan kalla deras vaga antydningar för tolkningar...

//Henrik