Varför skulle en dnastudie ta hänsyn till keramik? Det är två skilda saker. adna får du ur människoben, vilket inte påverkas av någon keramik. Genetik ska inte behöva anpassa sig efter vad arkeologers tolkningar säger, genetik ska stå fritt och om genetiker vill kan de kombinera med arkeologi. Precis som arkeologin inte ska anpassa sig efter lingvisternas tolkningar om Europas förhistoria som de baserar på komparativ språkforskning. Vad Malmström mfl gör för tolkning får de tala för, jag gör min egen tolkning så jag försöker inte försvara deras studie, endast min tolkning av samlade genetiska, antropologiska och arkeologiska papper. Det må inte vara perfekt men då hade det inte varit vetenskap.
Varför uttalar man sig om kulturgruppers tillblivelse genom en dnastudie då? Gener är som bekant skilda från kultur.
Om man upprättar en hypotes och uttalar sig om hur en kulturgrupp etablerat sig i ett område måste man naturligtvis förklara alla kända fakta. Man kan förstås göra små dna studier med ett litet underlag, men då skall man avhålla sig från att göra uttalanden om varifrån och på vilket sätt en kulturgrupp uppstått. Gör man det får man dock ta hänsyn till alla faktorer och alla kända fakta, dit hör keramik, stenhantverk, isotopstudier av skelettmaterial och mycket annat. Om man skall bedöma trovärdigheten för en hypotes måste man naturligtvis ta hänsyn till vilket förklaringsvärde hypotesen har, klara den inte av att beskriva verkligheten får man försöka styra upp brister i urval, underlag och analysmetoder tills man får ett hållbart resultat.
Det är möjligt att 19 individer räknas som mycket i dna-kretsar, men innan man gjort studier på åtminstone någon procent av en population kan man inte komma i närheten av ett hållbart resultat. Om man dessutom gör jämförelser med den moderna befolkningen är det ju helt värdelöst, det hade varit skillnad om man kunnat göra jämförelser med neolitiska grupper på kontinenten. Då hade resultatet varit något mera värt. Jag tror dock att vi får vänta några hundra år innan det finns ett tillräckligt stort förhistoriska dna-material för att resultaten skall kunna användas på det sätt som (i alla fall media låter påskina att det kan) görs idag.
Relationen mellan trattbägarkultur och gropkeramisk kultur på det östsvenska fastlandet står tämligen klar och för mig står det helt klart att alla arkeologiska bevis pekar på att den senare kommit ur den förra. Jag tycker också att det är helt tydligt att den mesolitiska befolkningen i norra europa neolitiserat sig själva och att trattbägarkulturen är resultatet av detta. Trattbägarkulturen uppstår i Polen och sprids sedan snabbt bland de mesolitiska grupperna som redan har etablerade kontaktvägar med varandra.
Sedan vill jag på intet sätt utesluta invandring under någon av dessa tidsperioder (eller någon annan period heller för den delen). Tvärt om tror jag att vi haft en stor invandring under hela stenåldern (och säkert senare också). Det rör sig dock inte om någon erörvring, kulturimperialism eller nått annat, utan om vanligt handels- och giftemålsutbyte. Sedan kan dessa individer också får stort genetiskt genomslag i en population, det vill jag inte heller förneka. Men det duger inte som förklaring till komplicerade kulturella förändringar. Det kan kanske liknas vid sentida tysk och belgisk invandring till Sverige, snarare än normandisk erövring av England.
/Micke