Stenhuggarmärkena i Linköpings domkyrka

[Tomte]

Det finns en stor mängd varianter av stenhuggarmärken på stenarna i Linköpings domkyrka, varav några består av små runföljder som numera finns med i Samnordisk runtextdatabas. Jag har sett två av varianterna, pæ och io=n. Är det fler av dem som finns någonstans i "människohöjd", alltså 0-200 cm ovanför golvet? Jag vet att några varianter förekommer bl a ett par gånger kanske 5 meter uppe på väggen, men där är de ju inte så lätta att se. Jag är inte intresserad av de stenhuggarmärken som inte är runor.

[Reuterdahl]

Några finns på bild här

Magnus Reuterdahl

[Jan Owe]

Efter en mindre utgrävning på skrivbordet hittar jag några anteckningar.
Av Ög SvK200;87 (i rundatabasen) så finns §F på södra innerväggen 1:a travén - ungefär mitt på väggen till höger om fönstret.
§E på s:a innerväggen, 6:e travén (på bägge sidor om fönstret, det till vänster långt ner) och 7:e travén (till vänster om fönster rätt långt ned)
§D på s:a innerväggen, 6:e travén (till höger om fönster, strax ovanför mitten)
§C på n:a innerväggen, 6:e travén (fönster upptill), och utvändigt: fönster N4, N5, N6 (bågen upptill)
§B på n:a innerväggen, 6:e travén (fönster upptill), 7:e travén (nedtill) = den du uppenbarligen sett.
§A finns på 8 olika ställen: n:a innerväggen (5:e travén ungefär mitt på, 6:e travén ovanför mitten, 6:e travén fönster upptill, pilaster A7 nedtill), gördelbåge B7-A7, s:a innerväggen (6:e travén fönster högt upp), utvändigt n:a väggen (5:e travén, fönster N6)
Ög SvK200;109 finns i omfattning till fönster N6 (invändigt) i höjd med översta skaffringen - dvs högt upp.
Så utan stege kan du nog inte se så många fler än du redan hittat.
/Jan

[Sindre]

Kan tyvärr inte hjälpa till med din fråga, men tack för att du gett mig en förklaring till de runlängder jag hittade i Falköping för tre år sedan.

[Sindre]

Jag hittade mina bilder på runorna i Falköpings Sankt Olof:

Men vafan, går det verkligen inte att ta bort inlägg som blir överflödiga (går inte att redigera till attachments)..

[Sindre]

Så, här är bilderna (från St. Olof, Falköping):

(Det finns säkert fler runlängder i kyrkan)

[Tomte]

Är detta några inskrifter som ännu inte finns med i Samnordisk runtextdatabas?

[Sindre]

Det har jag inte kollat. Fotona tog jag mest før att jag var øverraskad. Jag høll på med en konserveringsrapport øver Gøkhems kyrka och var bara på besøk..

[Jan Owe]

Putsinskrifterna från Falköpings kyrka har mig veterligt ännu inte granskats runologiskt. Och än mindre finns de med i Samnordisk runtextdatabas.
/Jan

[Tomte]

Jag vill återkomma till dessa inskrifter med anledning av hur jag sett dem beskrivna i Samnordisk runtextdatabas. Vid Runtyper står det "kortkvist utom $D". $A (''pæ'') är ju inte heller kortkvist! är min reaktion. Se bilden http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:LinkopingCathedralRunes2.JPG .
Men så funderar jag om påståendet ändå kan anses rätt, pga att stungen b-runa väl aldrig förekommer i kortkvistvariant och den stungna normal-b-runan därför kan anses vara såväl kortkvist- som normalrunevarianten. Det medeltida æ kanske inte heller kan förekomma som kortkvist för att det då blir a. Är det så man har tänkt när man skriver "Kortkvist utom i $D"? Spontant känns påståendet i alla fall vilseledande.

[Jan Owe]

Det medeltida æ kanske inte heller kan förekomma som kortkvist för att det då blir a. Är det så man har tänkt när man skriver "Kortkvist utom i $D"? Spontant känns påståendet i alla fall vilseledande.

Svar: Ja. Hade den sista runan i §A haft en kortkvistform så hade den återgivits a. Men ett förtydligande kan vara "n och a är kortkvistrunor".
/Jan