Hednatempel - vilka känner vi till idag?

[Vikingsyd]

Ärade forum, vilka arkeologiskt kända (bekräftade eller misstänkta) hednatempel känner vi till idag (brons-/järn-/vikingatid).
Uppåkra är vad jag erfar ett så kallat bekräftat hednatempel. Finns det fler?
Kan Gamla Uppsala betraktas som arkeologiskt säkerställt som tempel?
Jag håller på att samla uppgifter runt detta för att sammanställa, på ren intressegrund, så all information och era tankar runt detta är intressant för mig, även de av spekulativ art.

[Scania]

Med hednatempel, tänker du även på offermossar? I så fall så finns Uppåkras offermosse i Gullåkra, där man har hittat en hel del förstörda vapen m.m.

Uppsala är väl fortfarande omdebatterat, man har inte arkeologiska bevis på att det funnits ett tempel på platsen, bara Adam av Bremens utsago.

Enligt vissa så anses kyrkor ligga på platsen för hednatemplen, detta för att visa befolkningen att den nya guden satte sig över de gamla gudarna.

/Åsa.

[Vikingsyd]

Tack, jag är främst intresserad av "tempel" hov etc men även andra offerplatser är av intresse för mig.
Vet någon var jag når mer infromation om Gudahagen ,Tempelplatsen, Gullstringsbacken SV om Näsums Kyrka i Skåne.

[liothida]

Innan Uppåkratempelt så var det fyndet av kulthuset i Borg, utanför Norrköping, på 1990-talet, det starkaste "beviset" för tempel under vikingatiden. Stora mängder bevfynd av offerdjur och amulettringar med torshammarliknande symboler.

http://www.historiska.se/historia/jarnaldern/vikingar/kultritualer/

Templet i Borg var uppförd på en storgård. Likande "tempel" eller "kulthus" har på senare tid konstaterats på andra mäktiga järnåldergårdar, Tissö och Lejre är två danska exempel men det finns ett par svenska boplatsfynd från Västsverige också tror jag. De tre guldfiguriner (Jfr guldfigurerna i Uppåkratemplet) som i början av 2000-talet hittades i Lunda utanför Strängnäs, hittades i vad som tolkades som ett hus (eller om det var del av ett hus) speciellt avsett för rituellt bruk. Ytterligre ett "gårdstempel" eller vad vi ska kalla det på en stormansgård från yngre järnåldern. Möjligen att man gjort likande tolkningar av platsen för guldgubbarna på Slöingeboplatsen i Halland.

Sen har man ju på senare tid funnit en byggnader på eller i anslutning till gravfält som tolkats som kulthus med förkomst av bränningsoffer. Det finns flera sådana exempel, Fosie i Skåne, Ringeby och Linköping i Östergötland, Odensala och Knivsta i Uppland. Det lär finnas flera. De är alla från yngre bronsålder eller äldre järnåler och ett gemensamt drag verkar vara att husen är öppna åt en sida. I flera av husen har man hittat vad som tolkats som ett altare och i något fall ett stolphål som kan tolkas som resterna av en rest gudabild. Läs Anders Kallifs artikel om Ringeby-"templet":
http://fornvannen.se/pdf/1990talet/1997_001.pdf

[tty]

När det gäller skriftliga källor kan det vara värt att nämna att Are Frode skriver att Ulfljot, den förste lagmannen på Island (ca 930) skänkte sin egendom till gudahoven (i pluralis). Det intressanta är att detta står i Islänningabok (skriven ca 1130), den äldsta berättande källan på ett nordiskt språk, och bara ca två generationer yngre än Adam av Bremen.

[Dick]

Nu är jag ju sent ute, så jag vet inte om detta går fram, men jag anser mig kunna styrka ett gudahov i Eke på Gotland.  Dessutom har jag helt nya infallsvinklar på Sparlösastensens hovbild, som jag menar styrker att det är Uppsalatemplet som är avbildat där, samt en hel del annat smått och gott om gudahov och hednisk kult.  Om du är intresserad ligger mitt artikelutkast ute för läsning här: http://www.oeisspeis.se/pdf/hednatempel.pdf .  Fornvännen tackade nej till artikeln och menade att den skulle vara på gränsen till "rättshaveristisk" (jag ironiserar kring ämbetet i den och kritiserar en del tidigare forskning, det räckte visst för detta omdöme).  Jag jobbar på att någon annan tidskrift ska ta den.

[Dick]

Förlåt, länken var fel.  Ska vara:  http://www.medeltidsgotland.se/forskning/pdf/hednatempel.pdf .

[Sindre]

Möjligtvis även denna.

[Karlfredrik]

Enligt Tom Christensen fanns även i Tissö och Toftegård på Själland

store langhuse, der der oppfattes som haller - byggninger med tilknyttning den hedniske kult

Citat: Civitas Roscal, fra byens begynelse, redChristensen, Tom & amdersen, Michael,Roskilde 2000

[Ragnfast]

Jag har för mig att den äldsta kända formen av Nälsta (i Vällingby) är Nerthustaaf, vilket skulle betyda gudinnan Njärds tempel (stavgård/byggnad).

Fröjel på Gotland ska komma från Freal och tolkas som Freyjas heliga plats (tempel?).

Annars dyrkades nog gudarna/gudinnorna under bar himmel; att stänga in dem i hus verkar i mina ögon vara påverkan från kristendomen. templen kan ha varit byggnader, men utan tak.

Alla ortsnamn med -vi, -harg, -tuna etc. är intressanta i sammanhanget.

[pentakel]

Alla ortsnamn med -vi, -harg, -tuna etc. är intressanta i sammanhanget.

Orter med -tuna har ofta teofora förled men har ingen kultplatsindikerande betydelse i sig; däremot finns teorier kring huruvida tunaorterna (främst i Mälarlandskapen) indikerar centralplatser med mer administrativ funktion. Därmed inte sagt att alla tuna-orter haft denna funktion.
Alla ortnamn med -vi är inte heller "äkta" vi-namn utan kan innehålla ordet vidher, dvs skog.

En intressant artikel i sammanhanget är Stefan Brinks Political and social structures in Early Scandinavia (1996) där han tar upp både arkeologiska källor (bl a byggnader tolkade som hallar) och ortnamnsvetenskapliga belägg, för att spåra centralplatser av både administrativt och "kultiskt" slag. Exempel som Gudme, Lejre, Gamla Uppsala, Borg och Högom nämns; frågan är om dessa är att klassa som "hednatempel".

[Jerrark]

Fröjel på Gotland ska komma från Freal och tolkas som Freyjas heliga plats (tempel?).

Annars dyrkades nog gudarna/gudinnorna under bar himmel; att stänga in dem i hus verkar i mina ögon vara påverkan från kristendomen. templen kan ha varit byggnader, men utan tak.

Nu är ju kult i byggnader inget specifikt för kristendomen. De gamla romarna hade ju tempel redan i förkristen tid och eftersom de hade en hel del att göra med germanerna så kan ju ideer om detta även nått Norden.
Byggnader kan ju också ha skyddat kult och kultföremål (t ex statyer) från både insyn och påverkan från vädrets makter.
Dessutom tyder ju en del fynd av s k kulthus på att byggnader för kult kan ha förekommit redan på bronsåldern.

Kulten kan ju också ha varierat i tid, rum och sammanhang så att både dyrkan utomhus och i byggnader kan ha förekommit.

[Ragnfast]

Den förkristna kulten i Norden verkar integrerad i vardagslivet, att åtminstone delar av kulten förekommit inne i boningshusen. Tänker på de små guldblecken som av vissa kallas "tempelmynt". Tror det var i Uppåkra. Namn  som Husa och Husum kunde då även vara intressanta i sammanhanget?

[gangrade]

Är inte den kristna kulten också ganska integrerad i vardagslivet? Speciellt runt jul. Men också bords- och gonattbön (eller vad det heter), många har nog också symboler som kors och idolbilder hemma. Jag vet de som inte kan jobba lördagar pga deras religion etc.

[Ragnfast]

Jag vet inte det; tro verkar bli mer och mer en privat angelägenhet. De flesta av oss är kristna på pappret (jag gick ur -87), men går bara i kyrkan på dop, bröllop och begravningar. En och annan Julotta kan väl de som inte är alltför bakfulla också klämma in.

Vad jag menade var att jag tror att det religiösa tänket genomsyrade vikingens vardag. De döda var alltid närvarande i vinden, man varnade småfolket innan man hällde ut hett vatten o.s.v. Mycket av gamla seder och bruk levde (och lever?) kvar in i den nyare tiden och det är väl egentligen bara den moderna urbaniserade människan som inte tror på något annat än sig själv....

"För god äring och fred.
För Tor, Oden och Frej
och seger och makt åt konungen."

God Jul allesammans!

Ragnfast

[Karlfredrik]

Vi hade faktisk en period i det romerska riket med sekularisering och ledande män som inte trodde på gudarna.
Jag tycker tvärt om att nutiden är full av myter, om återfunna Atlantlis, flygade tefat, reinkarnation, seanser, socialistiska "paradis" och mycket annat.

[pentakel]

Sammantaget kan man nog säga att man utövade sin tro/sed i privata och vardagliga sammanhang (såsom idag, vilket gangrade påpekar), men också att det fanns offentliga utrymmen och situationer för kultutövning .
Begreppen offentligt och privat är ju en diskussion för sig eftersom denna uppdelning är från vår tid. Uppenbarligen fanns i varje fall olika sätt och situationer att utöva kulten på under järnåldern och ingen av dem utesluter egentligen någon annan, förrän t ex när islänningarna förbjuder blot efter kristnandet, om det inte sker i lönndom. Däremot kan ju olika delar av kulten/seden ha utövats i olika sammanhang och av olika människor, det fanns ju ingen kanon att hålla sig till.

[Mats Hansson]

Jag tycker tvärt om att nutiden är full av myter, om återfunna Atlantlis, flygade tefat, reinkarnation, seanser, socialistiska "paradis" och mycket annat.

Jag instämmer i detta. Man kan nästan säga att själva sekulariseringen i det moderna samhället har blivit något av en myt....

/Mats

[Ragnfast]

Ja, människan är i sanning en underlig varelse, som bär allt detta inom sig. Vi lever myten om oss själva.... Men har ni några fler tips på presumtiva tempel? Snart kommer väl moderatorn...