Forntida trädgårdar?

[liothida]

I dessa tider då syrénen blommar och rabarberstånden prunkar så funderar jag på hur långt tillbaka vi kan spåra trädgårdsodling i vårt land. I trädgårslitteratur kan det stå svepande forumleringar om äldre kulturväxter att de "tros ha kommit till Sverige med klostertärdgårdarna eller ännu tidigare, under vikingatiden". Vad finns det egentligen för forskning på området? Gör man i regel pollenanalyser när man undesöker forntida boplatser och vad säger de analyserna om eventuella trädgårdsväxter?

Jag skulle gissa att odling av fruktträd är lika gammal som jordbruket i övrigt. Att sätta några aplar och krikon kring husknuten är ju ett mycket tacksamt sätt att få tag i kolhydrater och c-vitamin. Arbetsinsatsen är ju väldigt liten, jämfört med exempelvis spannmålsodling.

Ska man tänka sig att det i en järnåldersby, precis som i en by från historisk tid, fanns trädgårdar, kålgårdar och örtagårdar? Humlegårdarna kom väl först på medeltiden (eller?) men baljväxter han man väl odlat länge, så störar med ärtor och bönor bör man väl tänka sig intill långhusen? Fanns det vid stormannagårdarna rentav prydnadsväxter att imponera på gästerna med?
Som sagt, vad säger forskningen?

[Leif]

Om man med trädgård menar en mindre avgränsad yta för känsligare växter vilka t.ex. behöver ogräsrensas aktivt för att överleva så finns det exempel på detta. Vet att jag tar upp ett eget exempel på detta i min avhandling om äldre järnålder men jag minns inte hur kraftfullt jag lyfter fram det. (Häggström, 2005, Landskapsutnyttjande, bete och odling)

[Scania]

Kålgårdar fanns under järnåldern, men örtagårdar kom först med munkarna och nunnorna i slutet av 1000-talet. Det finns en hel del litteratur som rör örtagårdar från medeltiden och en del finns rekonstruerat.

Vid Ystad Klosterkyrka finns både en örtagård och en rosgård rekonstruerat. På Glimmingehus finns en örtagård.

Det kan nog vara ganska svårt att hitta arkeologiska bevis för trädgårdar när man är ute och gräver, trädgårdar lämnar i regel inga spår efter sig.

/Åsa

[CeBe]

Trädgårdar lämnar arkeologiskt urskiljbara spår efter sig - under gynnsamma omständigheter - i form av urskiljbara odlingslager, planteringsgropar (ffa för träd och större buskar), gångar, kantningar till såbäddar, dräneringar och gödselbehållare. Och viktigast - i form av olika former av växtrester/fröer som kan artbestämmas och tolkas i form av makrofossil.

Det är en utmaning att försöka hitta arkeologiska belägg för trädgårdsodling, men tro mig spåren finns där!   

[Karlfredrik]

Ibn Dihje skriver om Al-Gazals resa till Norden 845 i
SPELEMÄNNENS BOK OM DE VÄSTLIGA ARABERNAS DIKTNING
(efter Jacobs tyska översättning):

Nordbornas skepp reste i förväg till konungen och meddelade honom att sändebuden hade ankommit.
Detta gladde konungen, han skickade efter dem,  och de begav sig till honom till hans kungliga residens.
Den ligger på en stor ö  i världshavet, där det finns rinnande vatten och trädgårdar.
Mellan dem och fastlandet finns tre sund, ett avstånd på 300 mil. På dessa (öar) bor otaliga nordbor. I närheten av denna ö befann sig talrika öar, stora och små.

Om författaren har rätt fanns tydligen trädgfårdar i arabisk mening redan på 800-talet.

[Sven-Åke]

Kålgård  för kål.
Örtagård för örter.
Trädgård för . . . . . .  träd??

I Danmark tycker dom att det är konstigt att vi i Sverige har trädgårdar utan träd. Dom har en "have". 
Så vi kanske ska definiera vad vi diskuterar.  Har vi i Sverige valt ordet trädgård för att just odlade träd var viktigast?

Gäller frågan en gräsmatta, fri från betande djur, odlingar av växter, äppelodlingar  eller vinbär/krusbärsbuskar  eller en kombination.  Kanske en "have med ett tun"?   Frågan är mycket intressant eftersom jag tror att vi missar en hel del som kan vara svårt att se, om vi inte ställer in våra ögon på "rätt våglängd". 

[Nils Ristare]

Hur länge har vi använt ordet trädgård för en gård utan träd? Jag gissar att det är ett förhållandevis sent påhitt.

Vad gäller araben som skrev om en annan arab, därefter översattes till tyska och slutligen översattes till svenska, vilka förskjutningar i betydelse kan ha uppstått på vägen? Hade det ursprungliga arabiska ordet på den tiden en betydelse som motsvarar vårt trädgård, eller åsyftades något annat?

[Karlfredrik]

Citat Nils Ristare

Vad gäller araben som skrev om en annan arab, därefter översattes till tyska och slutligen översattes till svenska, vilka förskjutningar i betydelse kan ha uppstått på vägen? Hade det ursprungliga arabiska ordet på den tiden en betydelse som motsvarar vårt trädgård, eller åsyftades något annat?

Det är en ytterst intressant fråga. Kanske kan vi få fram betydelsen av det arabiska ord som 1200-talsaraben använde.
Ändå återstår problem med om al-Gazal verkligen såg några trädgårdar i Danmark, eller om han återgav via tolk vad någon dansk sagesman har berättat.
Jacob använde det tyska ordet "Garten", där ordet "träd" inte ingick.

[Scania]

Trädgårdar lämnar arkeologiskt urskiljbara spår efter sig - under gynnsamma omständigheter - i form av urskiljbara odlingslager, planteringsgropar (ffa för träd och större buskar), gångar, kantningar till såbäddar, dräneringar och gödselbehållare. Och viktigast - i form av olika former av växtrester/fröer som kan artbestämmas och tolkas i form av makrofossil.

Det är en utmaning att försöka hitta arkeologiska belägg för trädgårdsodling, men tro mig spåren finns där!   

Att hitta spår efter trädgårdar från medeltid och framåt är inte svårt, eftersom de ofta var planerade med just dräneringar, terasser och liknande. Men att hitta spår efter en trädgård från forntiden är mycket svårare eftersom de i regel bara bestod av ett stängselomgärdat område där man odlade diverse grödor. Växtrester/fröer är inte ett tecken på trädgård, det kan vara det, men det kan också komma från skräphögar osv. Dessutom kan växtresterna/fröerna komma från senare avlagringar.

/Åsa.

[Jerrark]

Att hitta spår efter trädgårdar från medeltid och framåt är inte svårt, eftersom de ofta var planerade med just dräneringar, terasser och liknande. Men att hitta spår efter en trädgård från forntiden är mycket svårare eftersom de i regel bara bestod av ett stängselomgärdat område där man odlade diverse grödor. Växtrester/fröer är inte ett tecken på trädgård, det kan vara det, men det kan också komma från skräphögar osv. Dessutom kan växtresterna/fröerna komma från senare avlagringar. /Åsa.

Av artsammansättningen kan man ibland ana sig till en trädgård d v s ifall de arter man hittar i from av makrofossil o dyl "är sådana känsligare växter vilka t.ex. behöver ogräsrensas aktivt för att överleva" (citat från Leif). Dessutom går det ju att datera växtresterna och fröerna i sig och jämföra med annat material för att bedöma ifall de är samtida. Och givetvis måste man göra en noggrann analys av lagerföljder och fyndomständigheter.

[Scania]

Att hitta spår efter trädgårdar från medeltid och framåt är inte svårt, eftersom de ofta var planerade med just dräneringar, terasser och liknande. Men att hitta spår efter en trädgård från forntiden är mycket svårare eftersom de i regel bara bestod av ett stängselomgärdat område där man odlade diverse grödor. Växtrester/fröer är inte ett tecken på trädgård, det kan vara det, men det kan också komma från skräphögar osv. Dessutom kan växtresterna/fröerna komma från senare avlagringar. /Åsa.

Av artsammansättningen kan man ibland ana sig till en trädgård d v s ifall de arter man hittar i from av makrofossil o dyl "är sådana känsligare växter vilka t.ex. behöver ogräsrensas aktivt för att överleva" (citat från Leif). Dessutom går det ju att datera växtresterna och fröerna i sig och jämföra med annat material för att bedöma ifall de är samtida. Och givetvis måste man göra en noggrann analys av lagerföljder och fyndomständigheter.

Men vad är det som säger att de växtrester man analyserar är från en trädgård? De kan ju ha vuxit vilt runt husknuten 

/Åsa.

[Jerrark]

Men vad är det som säger att de växtrester man analyserar är från en trädgård? De kan ju ha vuxit vilt runt husknuten 
/Åsa.

Det kan man ju aldrig veta 100 procentigt, men fyndomständigheter samt artsammansättning kan kanske ge en fingervisning.

[tty]

Nordborna tog ju med sig kvanne till Grönland, så en viss "trädgårdsodling" fanns tydligen. Kvanne odlades f ö som trädgårdsväxt ännu på 1800-talet i Norge.

[liothida]

Men vad är det som säger att de växtrester man analyserar är från en trädgård? De kan ju ha vuxit vilt runt husknuten 
/Åsa.

Det kan man ju aldrig veta 100 procentigt, men fyndomständigheter samt artsammansättning kan kanske ge en fingervisning.

Så vad säger växtresterna? Vad hade man runt stugknuten på en järnåldersboplats?

[Jerrark]

En diskussion om vad som kan känneteckna en trädgårdsodling under järnåldern, och vilka spår, i form av växtrester och spår av hägnad, en sådan kan ha lämnat efter sig, finns i artikeln ”Kulturväxter, nyttoväxter och ogräs”, av Anna Andreasson i Fest, slakt, odling: neolitikum och järnålder i Hyllie. Red. Peter Skoglund, Malmö kulturmiljö, 2008.

http://www.archaeogarden.se/Hyllie_makroartikel_sid_98-149.pdf.

[liothida]

En diskussion om vad som kan känneteckna en trädgårdsodling under järnåldern, och vilka spår, i form av växtrester och spår av hägnad, en sådan kan ha lämnat efter sig, finns i artikeln ”Kulturväxter, nyttoväxter och ogräs”, av Anna Andreasson i Fest, slakt, odling: neolitikum och järnålder i Hyllie. Red. Peter Skoglund, Malmö kulturmiljö, 2008.

http://www.archaeogarden.se/Hyllie_makroartikel_sid_98-149.pdf.

Tack för länken. Här tecknas en bild av järnålderträdgårdar där häggen blommar och där lök, kål och kvanne spirar i grönsakslandet och där det kanske också finns hägnade lundar med hassel, äppelträn och nyponrosor.

I de medeltida landskapslagarna omtalas olika former av trädgårdsodlingar, kålgården, (frukt)trädgården, humlegården och örtagården. Kålgården verkar gå att spåra tillbarka till järnåldern. Frågan är hur långt tillbaka vi kan spåra de andra. Alla som håller på med hobbyodling vet ju att det är betydligt mindre arbetsinsats att sköta om fruktträd, perenna örter och torktåliga kryddväxter i jämförelse med törstig omsorgskrävande grönsaker som kål. Så det hänger ju knappast på det, ifall man kom igång sent med sådan odlingar. Åsa har tidigare skrivit att örtagården kom först med munkarna och nunnorna först i slutet av 1000-talet. Det låter troligt men inte nödvändigt. Jag håller det inte för uteslutet att det vid stormannagårdar redan på järnåldern anlades örtagårdar och humlegårdar. Överklassen importerade ju så mycket andra influenser från utlandet vid den här tiden så varför skulle de inte låtit sig inspireras av exemplevis frankiska trädgårdar. Undrar om man inte skulle kunna flytta tillbaka tidsgränsen för den här typen av trädgårdsodling ifall man gjorde arkeobotaniska studier vid speciella boplatser som Adelsö eller Gamla Uppsala. Vad tror ni?

[Scania]

En diskussion om vad som kan känneteckna en trädgårdsodling under järnåldern, och vilka spår, i form av växtrester och spår av hägnad, en sådan kan ha lämnat efter sig, finns i artikeln ”Kulturväxter, nyttoväxter och ogräs”, av Anna Andreasson i Fest, slakt, odling: neolitikum och järnålder i Hyllie. Red. Peter Skoglund, Malmö kulturmiljö, 2008.

http://www.archaeogarden.se/Hyllie_makroartikel_sid_98-149.pdf.

Tack för länken. Här tecknas en bild av järnålderträdgårdar där häggen blommar och där lök, kål och kvanne spirar i grönsakslandet och där det kanske också finns hägnade lundar med hassel, äppelträn och nyponrosor.

I de medeltida landskapslagarna omtalas olika former av trädgårdsodlingar, kålgården, (frukt)trädgården, humlegården och örtagården. Kålgården verkar gå att spåra tillbarka till järnåldern. Frågan är hur långt tillbaka vi kan spåra de andra. Alla som håller på med hobbyodling vet ju att det är betydligt mindre arbetsinsats att sköta om fruktträd, perenna örter och torktåliga kryddväxter i jämförelse med törstig omsorgskrävande grönsaker som kål. Så det hänger ju knappast på det, ifall man kom igång sent med sådan odlingar. Åsa har tidigare skrivit att örtagården kom först med munkarna och nunnorna först i slutet av 1000-talet. Det låter troligt men inte nödvändigt. Jag håller det inte för uteslutet att det vid stormannagårdar redan på järnåldern anlades örtagårdar och humlegårdar. Överklassen importerade ju så mycket andra influenser från utlandet vid den här tiden så varför skulle de inte låtit sig inspireras av exemplevis frankiska trädgårdar. Undrar om man inte skulle kunna flytta tillbaka tidsgränsen för den här typen av trädgårdsodling ifall man gjorde arkeobotaniska studier vid speciella boplatser som Adelsö eller Gamla Uppsala. Vad tror ni?

Visst kan örtagården ha funnits tidigare, men munkarna och nunnorna var dem som kom att odla örter, inte bara för att ha i matlagningen, utan även för mediciniskt bruk. Det var många kryddor och örter som inte tidigare förekommit i samhället som introducerades när klostren byggdes. Jag tror att man även tidigare använde sig av örter i matlagningen och till medicin, men dessa örter odlades inte i trädgårdar, utan de växte vilt ute i naturen.

/Åsa.

[Mats Hansson]

Jag håller det inte för uteslutet att det vid stormannagårdar redan på järnåldern anlades örtagårdar och humlegårdar.

Höll på att skriva att humlen väl introducerades under medeltid för ölbryggning men backar nog tillbaks. Heimdahl skriver i "Öl och mjöd"-tråden att man hittat flera rester efter humle i Birka och i Järrestad från 700-talet.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1727.0.html
Det kan knappast ha varit vildväxande humle. Så man kanske kan köpa små humlegårdar redan under yngre järnålder, på platser med många kontakter söderut.

/Mats

[liothida]

Jag håller det inte för uteslutet att det vid stormannagårdar redan på järnåldern anlades örtagårdar och humlegårdar.

Höll på att skriva att humlen väl introducerades under medeltid för ölbryggning men backar nog tillbaks. Heimdahl skriver i "Öl och mjöd"-tråden att man hittat flera rester efter humle i Birka och i Järrestad från 700-talet.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1727.0.html
Det kan knappast ha varit vildväxande humle. Så man kanske kan köpa små humlegårdar redan under yngre järnålder, på platser med många kontakter söderut.

/Mats

Enligt svenska och engelska Wikipedia är den första dokumenterade humleodlingen, från år 736 i Hallertau i Tyskland. Enligt tyska Wikipedia, som är mer utförligt, är året 763 och inte 736.

Angeblich wurde der Hopfenanbau erstmals im Jahre 763 n. Chr. bei Geisenfeld in der Hallertau erwähnt; konkrete Quellen existieren für die Jahre 768 (Kloster St. Denis bei Paris), 822 (Kloster Corvey) und 859 bis 875 (Hochstift Freising). Eine erste Erwähnung des Hopfens als Brauzusatz findet sich im Jahre 1079. Die ältesten archäologischen Funde für Hopfen im Zusammenhang mit Bier stammen aus dem 9. und 10. Jahrhundert in Haithabu. Im Hochmittelalter kommen Wollin, Breslau, Troppau, Brüx, Wismar, Braunschweig und Lübeck als Schwerpunkte hinzu.

Ifall vi funnit spår av humle från 700-talet i Birka och Järrestad, så pekar det på att kunskaper från klosterodlingen i kontinentaleuropa sögs upp oerhört snabbt här i norr, och långt innan klosterväsendet kom hit.

[Boreas]

I "Jordbrukets historia i Sverige" (1998) skriver Stig Welinder att man under neolitikum och bronsåldern kan
ha odlat växter i köksträdgårdar eller kryddland. Han framför också idén att näringskrävande örter kan ha gynnats genom gödning och rensning. Inget sägs om trädgårdsodling under järnåldern, men när medeltiden behandlas skriver Janken Myrdal att:

»… ingen kan ta ifrån munkarna äran av att ha bidragit till en ökning av antalet odlade arter och en utveckling av odlingsmetoderna»

Är detta vad man fortfarande tror - eller var klostrens välkända örtgårdar en tidig monopolisering av ört- och medicin-växter? Mao. hur tidiga bevis finns för örtgårdar och trädgårdar i dagens Sverige?