Hej!
Jag har läst och funderat över artikeln "Femtioårigt mysterium - Fyndet av Hessestenen gäckar fortfarande forskarna", som var publicerad i Dalademokraten den 18 september 2000. Artikeln handlar alltså om den runsten (D TUNUM1972;25) som hittades i Hesse i Stora Tuna socken i Dalarna 1947. Där står sådant som
"Eftersom det inte finns runstenar i Dalarna borde stenen aldrig ha hittats."
och "Varför låg det en runsten under ett hus i Hesse? Hur hade den kommit dit och varför slogs den sönder? Och, eller hur, hamnade stenen i fyllnadsmassorna till kyrkan?...Lars Andersson tror att svaret på gåtan ges om hela stenen kunde plockas ihop. -Den måste ha transporterats hit från någon annan plats antingen som råmaterial eller som färdig runsten, säger han." och
"-Eftersom det inte finns några runstenar i Stora Tuna eller någon annan stans i Dalarna är det mest intressant att veta var stenen ursprungligen kommer ifrån, säger Lars Andersson."
(Lars Andersson uppges vara hembygdsforskare.)
Min undran är om det verkligen är ett mysterium att man hittar en runsten i ett landskap som inte har några kända sedan tidigare men som gränsar till flera landskap där runstenstraditionen haft utbredning. Måste stenen verkligen ha transporterats dit från en annan plats (utanför landskapet)? Är inte stenen i sig ett bevis på att det visst finns runstenar (åtminstone en) i Dalarna? Även om Dalarna skulle ha varit isolerat under 1000-talet förekom det väl ändå att någon kom i kontakt med grannlandskapen och deras traditioner? Någon måste ju ha varit den förste att föra runstenstraditionen till varje landskap dit den kom, och den som var först att resa en sten just i Dalarna kanske bara inte fick några efterföljare helt enkelt.
Vidare beskriver artikeln, författad av Lasse Ericsson, att det finns två berättelser om stenens historia och hur det hamnade där den gjorde, och han vill göra det till något mystiskt bara det. Enligt den ena skulle den ha funnits i fyllnadsmassor somanvändes vid renoveringen av St Tuna kyrka 1914-1917 och som sedan dumpats på åkern vid Hessesjön (men det verkar väl onödigt att hämta fyllnadsmassor från ett annat landskap?); enligt den andra skulle den ha kommit i dagen i samband med rivningen av ett hus vid sjön och slagits i bitar och använts som "procentsten" vid gjutning av en vattenho, varpå en bit blev över och kördes ut på åkern som stolpfyllning.
Är verkligen Hessestenen genom sin fyndplats i landet ett stort gäckande mysterium?