"Keltisk" är primärt ett språkligt begrepp, inte ett etniskt. Kelter är alltså de som talar ett keltiskt språk. I nutiden alltså bretoner, walesare (kymrer), skotska gaeler och irländska gaeler.
I äldre tid var keltiska språk mycket mera utbredda. De talades (troligen) på hela de brittiska öarna innan angelsaxarna invandrade. För 2000 år sedan talades keltiska språk också i större delen av nuvarande Frankrike och Belgien, delar av Spanien, Poslätten i Norditalien, delar av Centraleuropa och i Galatien i nuvarande Turkiet. Till Norditalien och Turkiet hade kelterna kommit på 200-talet respektive 400-talet före Kristus. I Spanien var de troligen också relativt nyinvandrade, medan det är mera osäkert hur länge keltiska språk talats i de övriga områdena.
Vad beträffar de nuvarande keltiska språken så är bretonskan och kymriskan relativt näras släkt liksom skotsk och irländsk gaeliska. I båda fallen separerade språken för ca 1500 år sedan.
När det gäller släktskapsförhållandena mellan de keltiska språk som talades på europas fastland så är mycket litet känt. Traditionellt har galliskan ansetts stå relativt nära kymriska/bretonska, men detta är omstritt. Bretonskan kom förresten från de brittiska öarna till Bretagne för ungefär 1500 år sedan och ungefär samtidigt vandrade skoterna, en gaelisk grupp från Irland, över till Skottland (som fått namn efter dem). I Skottland talades tidigare piktiska, också ett keltiskt språk, troligen rätt likt kymriskan, men mycket litet är känt om det.
Var helveterna kelter? Ja troligen, åtminstone är de personnamn och ortnamn vi känner från dem keltiska. Det fanns emellertid även icke-keltiska språk i centraleuropa samtidigt. Åtminstone raetiska, illyriska och venetiska är inte keltiska, och troligen inte heller liguriskan.