Författare Ämne: Tuna  (läst 22756 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Tuna
« skrivet: april 19, 2009, 19:07 »
Läser in en intressant bok att ortsnamnet "Tuna" är språkligt knutet till det vi idag kallar Svealand. Då det finns ganska många Tuna-orter söderut betaraktas de då i boken som orter grundade av "svear".   Smatidigt framgår med tydlighet att gravskick skiljer sig mellan de olika sydliga Tunaorterna varför det verkar konstigt att de skulle ha gemensamma band med Svealand...

Är det någon som sitter inne med mer kunskap om Tuna?

 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Tuna
« Svar #1 skrivet: april 19, 2009, 19:55 »
Inte mer än att det fanns en plats i närheten av Askeberga som hette Fornu Sigtunir
enligt ortsnamnsregistret.
De kanske hade en välbyggd gärdsgård eller nått.

Utloggad Uha

  • Novis
  • Antal inlägg: 17
SV: Tuna
« Svar #2 skrivet: augusti 30, 2009, 01:29 »
Jeg mener jeg leste en gang at nordisk "tun" i enkelte tilfeller kunne være inspirert av keltisk "dun", som visstnok skulle bety et befestet sted. Dette gjaldt riktignok Tønsberg (Tunsberg) i Norge. Var de svenske "tuna" militære støttepunkter?

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Tuna
« Svar #3 skrivet: augusti 30, 2009, 09:52 »
Det anses mycket riktigt vara samma ord som det fornkeltiska dun som i t.ex. Lugdunum (numera Lyon). Det är även besläktat med engelskans town, stad, och tyskans zaun, gärdsgård. Den ursprugliga betydelsen tros därför ha varit inhägnat eller kringgärdat område. Dialektalt i Sverige används ordet tun än idag synonymt med gårdstun, d v s en kringbyggd gårdsplan.

Efterledet -a är helt analogt med att gården vid berget heter Berga, gården vid strömmen heter Strömma, gården vid vreten heter Vreta, o s v.

Det som är intressant med Tuna-namnen är att en hel del av dem kan kopplas till en gud eller gudinna, det finns ett antal Ulltuna, Närtuna, Frötuna, Tor(s)tuna, o s v. Man kan därför spekulera i att tunet har varit någon form av inhägnad kultplats. Att området varit inhägnat kan då bero på att endast vissa människor var värdiga att besöka platsen eller att man markerade gränsen för någon form av "kyrkofrid", men det kan även ha varit en praktisk åtgärd för att inte kadaver från djuroffer skulle dra till sig vilda djur.

Värt att notera är att en del Tuna kan ha fått sitt förled vid ett senare tillfälle, ett tydligt exempel är Eskilstuna ("Eskils Tuna") som hette Tuna långt innan missionären Eskil kom dit.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Tuna
« Svar #4 skrivet: augusti 30, 2009, 21:14 »
Det kan vara värt att tillägga att det galliska -dunum även återfinns i det gaeliska dun- (som i t ex Dunadd och Dundee) och walesiska Din(as) (som i t ex Dinas Powys). Båda anses primärt betyda "inhägnad" men betydelsen gled senare till "befästning" och i walesiskan också till "stad".

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #5 skrivet: augusti 31, 2009, 10:05 »
Tack för intressanta svar. Det står klart för mig nu att bokens författare dragit en förhastad slutsats då han tolkade Tuna-namnet som tecken på svearnas (uppländsk) närvaro i det inre av Småland, precis som med Huseby-namnet.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Tuna
« Svar #6 skrivet: augusti 31, 2009, 12:33 »
Är det möjligen Mats G. Larssons "Götarnas riken"?

/Mats

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #7 skrivet: september 01, 2009, 23:03 »
Nej faktiskt inte, utan en annan Larsson som skrivit mycket nyttigt om Småland, men just det här påståendet var jag lite undrande till....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Tuna
« Svar #8 skrivet: september 15, 2009, 21:04 »
Läser in en intressant bok att ortsnamnet "Tuna" är språkligt knutet till det vi idag kallar Svealand. Då det finns ganska många Tuna-orter söderut betaraktas de då i boken som orter grundade av "svear".   Smatidigt framgår med tydlighet att gravskick skiljer sig mellan de olika sydliga Tunaorterna varför det verkar konstigt att de skulle ha gemensamma band med Svealand...

Vilka sydländska Tuna-orter är det som nämns i boken och vad är det som skiljer dem åt i fråga om gravskick?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #9 skrivet: september 15, 2009, 22:34 »
Har inte boken kvar längre, den är återlämnad till biblan.   Tunaorten det främst handlade om är Tunatorp utanför Växjö.  Själva Tuna som ort finns inte kvar men väl avledningen därav.
När det gäller gravskicket törs jag inte längre säga exakt vad som skilde sig åt, kan bara påminna mig att det vanliga gravskicket under järnåldern i Värend skiljer sig från såväl andra delar av småland som Svealand
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Tuna
« Svar #10 skrivet: september 16, 2009, 12:18 »
Har inte boken kvar längre, den är återlämnad till biblan.   Tunaorten det främst handlade om är Tunatorp utanför Växjö.  Själva Tuna som ort finns inte kvar men väl avledningen därav.
När det gäller gravskicket törs jag inte längre säga exakt vad som skilde sig åt, kan bara påminna mig att det vanliga gravskicket under järnåldern i Värend skiljer sig från såväl andra delar av småland som Svealand

Ja Småland har ju tydliga regionala skillnader i gravskicket. Det intressanta vore ju att veta om gravskicket i den försvunna bosättningen Tuna, skiljer sig från resten av Värent, och mer liknar mälardalskt gravskick, ifall man vill jobba vidare med tesen om svealändsk kolonisation.

Anledningen till att Tuna-oterna uppmärksammats som tänkbara centralorter är främst två,
1) Den namnmässiga kopplingen mellan Tunaorterna och namnen på de härad/hundare de ligger i. Exempel på den kopplingen är Solaenda tuna (Sollentuna) i Solaenda hundare samt Vallaenda tuna (Vallentuna) i Valaenda. Liknande kopplingar kan antas i Ulltuna i Ulleråkers härad, Torstuna i Torsåkers härad, Håtuna i Håbo härad och Runtuna i Rönö härad et c. Det kan tolkas som att Tunaorten utgjort någon sorts administrativ centralort i respektive härad/hundare. Tingsplats, Säte för länsherre, religiöst centra och/eller liknande.
2) Det har gjorts rika gravfynd främst från vendeltid på en rad tunaorter, Tuna i Badelunda, Tuna i Alsike vilket pekar på att dessa platser varit säte för mäktiga män, exempelvis någon sorts regionala härskare.

Att Tuna-namnen är särkilt knutna till Mälardalen stämmer helt klart. En sökning på http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html ger 665 träffar på ortnamn som innehåller Tuna, i hela landet. Över femhundra av dessa ligger i Mälarlandskapen.
Teorin om att Tunanamnen i Götaland och Södra Norrland är ett utslag av svealändska maktexpension är således inte alls befängd, om än svår att bevisa (eller motbevisa).

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #11 skrivet: september 16, 2009, 15:35 »
har också studerat LM och kosntaterat obalasen, även om den inte är riktigt så kraftig som 5/6 då många av namnen är avldeningar från ett och samma namn.   Att göra en koppling mellan frekvens och maktexpansion är ju en ren gissning eftersom namnet i sig bygger på ett ord som inte bara används i Mälardalen utan i stora delar av Europa.  Ett likvärdigt motargument skulle ju vara att det finns ett kraftigt övertag i antalet orter som heter Uppsala i Småland kontra Uppland, så alltså är Uppland en del av den Småländska religösa maktsfären...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Tuna
« Svar #12 skrivet: september 16, 2009, 17:05 »
 Att göra en koppling mellan frekvens och maktexpansion är ju en ren gissning eftersom namnet i sig bygger på ett ord som inte bara används i Mälardalen utan i stora delar av Europa. 

Visst vi håller oss alla till gissningar här. Det som gör gissningen någorlunda kvalificerad är just Tuna-namnens möjliga koppling till orter för maktutövning (knytningen till häradsbildningen). Även om ordstammen finns i andra språk så innebär ju det på inget sätt att det kan ha bildats ett nätverk av orter där Tuna har haft en specifik betydelse, som en i en riksbildningen exempelvis. Jfr "hus" som dels har en allmän betydelse av hem, bostad, i alla germanska språk men som i medeltida ortnamn i Sverige specifikt betyder slott eller kungsgård (gården framför andra) i ex vis Nyköpingshus, Alsnöhus, Husaby o s v.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Tuna
« Svar #13 skrivet: september 16, 2009, 18:56 »
Tuna-platser i Västergötland har svag koppling till häradsnamn men ligger i rika byggder. I Gudhems Härad är det Gudhem som gett namn åt Häradet. Här här finns otaliga indikationer på en centralplats. Ett par kilometer därifrån ligger Östra Tunhem, lite mer perifert men på en plats med fina fynd, nära en av Sveriges största fornborgar (Mösseberg). Västra Tunhem ligger på ett liknande sätt i förhållande till Hullsjö som namgett Hullsjö-Bo. Denna Tun-ort ligger invid Sveriges kanske största fornborg, Halleberg. På Kålland är Skalunda med en gravhög på 67 meter i diameter (Vendeltid) huvudgården i Bo och Härad. Några kilometer söderut ligger dock Tun med en gravhög på 60 meter i diameter och med flera andra centralplats-indikerande fynd.

MVH/Martin

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #14 skrivet: september 16, 2009, 22:57 »
Jo visst kan man dra kopplingen till centralort kultiskt eller politiskt, det har jag inga problem att förstå eller ens acceptera. Men därifrån att koppla dom tillsammans till en enhet är helt utan grundm speciellt som ordet i sig har en någorlunda förståelig betydelse.  Liknande variationer som tuna - tun - town - zaun har vi ju gott om , gård - gorod - hrad, burg - borg - borough m.m..  Även om ordet skulle vara förbehållet orter med en viss status så betyder det inte att det finns en koppling dem emellan annat än språkligt.  I det här fallet är jag nu fast övertygad om att koppling till svealändsk centralmakt är resultat av gamla "Uppsala-skolans" idéer. Jag tror dessutom mer och mer att detsamma gäller för Husabyarna, men det är ju en helt annan Historia.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Tuna
« Svar #15 skrivet: september 18, 2009, 22:59 »
Jag håller med dig till 100%. Vi har samma problem i västra Sverige; just nu med de sk Tegn-orterna som kopplas till dansk överhöghet. Dessa orter kan lika väl ha sitt ursprung i exempelvis västra Sverige. Vad tyder de då på? Det finns en mycket stark (kanske undermedveten) tendens att dela in de olika förhistoriska regionerna under Dansk eller Svea-dominans. Detta är enligt min mening en kvarleva från otaliga år av nationalistisk arkeologisk forskning. Ta exemplet Skåne som alltid beskrivs som Danskt. När blev Skåne danskt? Själv bor jag nära Göteborg ett område som enligt min mening var rätt fristående fram till mitten av 1000-talet då Götarna anlägger Lödöse, Normännen Kungahälla och där danskarna finns etablerade i norra Halland.

MVH/Martin

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #16 skrivet: september 18, 2009, 23:43 »
Tegn-ort har vi ju i Växjö-trakten också, vi har alltså En Husaby ett Tuna och en Tegnaby någon mils radie.  Trots detta så framstår Värend som relativt självständigt in på Medeltiden.



" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Tuna
« Svar #17 skrivet: december 20, 2009, 17:35 »
Tegnarna omtalas på danska runstenar från 1000-talet som speciella kungsmän. Ordet tegn kommer från anglosaxiskans thegn, som betecknade en vasall som fick ärftligt land i utbyte mot militära tjänster. I England stod de närmast kungen och landskapets ålderman och bistod dessa i maktutövandet. På svenskt område står tegnarnas stenar framförallt i Västergötland, som låg närmast det kristnade kungariket Danmark.

Bara för att man har haft en nationalistisk agenda i sin forskning behöver detta inte per automatik betyda att rönen är felaktiga. (Nu verkar det ju t.ex. faktiskt som Grimberg och grabbarna hade rätt om Båtyxefolket och de krossade skallarnas tid......)

Jeg er ikke svensk, jeg er skandinav!, sa jag till en dansk på Bakkens tivoli. Han blev så glad att han bjöd på whisky. ;D

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tuna
« Svar #18 skrivet: december 21, 2009, 10:08 »
Jo betydelsen av thegn är nog klar, och kanske har alla thegn-orter just sitt ursprung i just detta, och avser en plats där kungens man bott eller verkat. Det säger ingenting om vilken kungs man det är och hela idén med att det skulle bevisa centralmakt är helt ogrundad.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sigurd Hring

  • Medlem
  • Antal inlägg: 51
SV: Tuna
« Svar #19 skrivet: december 21, 2009, 10:35 »
Yngve,
Hur menar du? Är inte kung tecken på centralmakt?