frågor om runtyper: stungna kortkvistrunor?

[Tomte]

Förekommer stungna kortkvistrunor? Eller "förekommer stungna runor i kortkvistruneinskrifter?" kanske frågan ska lyda, eftersom  t.ex. i-runor  brukar vara sig lika. Jag har aldrig sett någon sådan, men då har jag å andra sidan inte sett så många kortkvistruneinskifter över huvud taget.

Ge gärna tips på sådana "kortkvistruneinskrifter med sting" om de förekommer.

En annan sak jag undrar är i vilken omfattning normalrunor och kortkvistrunor var två skilda skrivsätt. Förekommer det "blandade" inskifter, dvs sådana där ristaren inte hållit sig konsekvent till endera systemets varianter? Ög 117 tyckte jag var något av ett sådant fall, men då har jag som sagt inte så mycket erfarenheter av kortkvistruneinskrifterna och vilka variationer som brukar förekomma där.

[Tomte]

Är det verkligen ingen som vet detta? Eller var det en dum fråga?

[Jan Owe]

Nej, frågan är inte alls dum. Ett förslag är att du gör en undersökning i runtextdatabasen. Visserligen är informationen om kortkvistrunor inte fullständig, men det finns i alla fall en del uppgifter där. Formatförslag är: >.$ RUN NFS FVN INF;B+ (Ange formatkod via Formatmenyn.)
/Jan

[Nils Ristare]

Fragmentet U 68 i Spånga kyrka har ett stunget I men kortkvistvarianter av S och T, se http://www.christerhamp.se/runor/gamla/u1/u68.html (inte min sajt).

[Tomte]

Tack för tipset!

Jag vill återkomma till Ög 117 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Ostergotland117.JPG) och frågan om gränsen mellan vad som är kortkvistrunor och normalrunor. I alla kortkvistrunefuþarker man brukar se så sticker a- och n-runornas bistavar ut från huvudstaven endast åt ena hållet, men på Ög 117, som brukar beskrivas som en inskrift med kortkvistrunor, går bistavarna tvärs över huvudstavarna och dessutom är h-runan ju ett normalrune-h, fast kanske med lite kortare kvistar. Skulle man således kunna säga att Ög 117 inte är en ren kortkvistruneinskrift (kanske till och med en blandskrift?) och är sådana "orenheter" vanliga?