Författare Ämne: Birka, och sen då?  (läst 148023 gånger)

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Birka, och sen då?
« Svar #260 skrivet: april 03, 2009, 15:39 »
Ja, men när drogs linjerna då?

/Mats - besvärlig
"Linjerna" var en metafor. Precis som Yngwe säger, man umgicks nog i de kretsar där man kände folk, kanske hade de gemensamt ting, kanske lutade marken nedåt åt ena hållet varför man hellre gick ditåt när man var tungt lastad, kanske visste man inte ens varför man umgicks mer åt ena hållet än åt andra. Kanske tillhörde kärnan av invånarna till nån urgammal egen folkstam, eller... . Eller, så var det nån som bestämde att de här byarna/dalgångarna/stränderna skulle samlas och sköta sitt tillsammans, men det tror jag inte, iaf inte förräns i modern tid.
Oj, nu är jag ute och svamlar igen...  ;D
/S
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #261 skrivet: april 03, 2009, 15:52 »
Jag tror det ligger väldigt mycket i det du säger Gangrade, "marken lutade åt ett håll" är en bildlig men mycket talande beskrivning som kan ligga mycket nära sanningen! Troligt är väl också att urgammalt släktskap spelat in! 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #262 skrivet: april 03, 2009, 15:59 »
Jönköping har däremot ett läge som är centralt mellan flera småländer och götalandskapen. Vid den viktiga och centrala Vättern anläggs inte staden på västra eller östra sidan utan vid den neutrala sydspetsen!

Jönköping är ett utmärkt exempel på en stad på gränsen. Junabäcken utgör på medeltiden gräns mellan Västergötland och Småland. Först på senare tid har Mo härad (västra vätterkusten) anslutits till Småland. Det är i Jönköping som, enligt landskapslagarna, den nyvalde kungen å sin eriksgata överlämnas av  smålänningarna till västgötarna.


Och dessutom gräns mellan östgöta och västgöta lagsaga.  Platsen verkar helt klart vald mer med tanke på neutralitet än på annat.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Birka, och sen då?
« Svar #263 skrivet: april 03, 2009, 16:03 »
Jag tror att oavsett när indelningarna skedde och vad de kallades, så gjordes de efter redan dragna linjer.

Ja, men när drogs linjerna då?

/Mats - besvärlig

Kritiska frågor är mer stimulerande än besvärande  ;)
Jag är helt beredd att hålla med Gangrade. Häraderna/hundarena har ofta naturliga gränser med bebyggelsen koncentrerad till områdets mitt. Det finns en del undersökningar där man använder fornminnesregistret för att pricka in forntida bebyggelse som konstaterar att häraderna verkar ha varit avgränsade bygder under hela järnålderna, ja t o m redan på bronsåldern.

Jag tror vi ska tänka oss att de skilda bygderna innebar olika identitet, olika stamtillhörighet. Under en lång process från tidig järnålder till långt in i medeltiden smälte dessa stammar samman i större enheter, stamförbund, valkungadömen med ansvar för gemensamma intressen, som småningom ledde fram till de nordiska kungarikena. När den danske och svenske kungen omkring 1050 beslutar sig för att fastställa gränsen mellan sina riken från Brömsebo till Göta älv, så har denna process hunnit väldigt långt. Föreningen av Mälardalens stammar sker sannolikt långt tidigare.

Mats G Larsson räknar med att stamförbundet "svearna" uppstår under romerska järnålder genom en förening av de områden som senare (?) kallas Attundaland och Tiundaland. Under folkvandringstid utvidgas stamförbundet till att också omfatta stammarna söder därom (Södermanland) och västerut (Västmanland) och snart expenderar "sveaväldet" längs Östersjöns kuster.

Jag är ganska övertygad om att anläggningen av de pampiga platåhusen vid Gamla Uppsala, Fornsigtuna och på Adelsö markerar en viktig epok i denna process.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #264 skrivet: april 03, 2009, 16:09 »
Kan man då identifiera naturgeografiska gränser mellan olika härader/folkstammar i Uppland? Jag menar då inte linjer utan de områden som av någon anledning gör att stammar hålls så pass särskilda att man utvecklar oilka tillhörighet.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Birka, och sen då?
« Svar #265 skrivet: april 03, 2009, 16:18 »
Ja, men när drogs linjerna då?

/Mats - besvärlig
"Linjerna" var en metafor.

Jag tror inte det behöver vara en metafor. Reellt existerande "linjer" mellan olika gruper av människor existerar i de flesta samhällen. Också i jägar/samlarsamhällen och nomadiska boskapsskötarsamhällen har man plåtkoll på vilken stam/släkt som har rätt till jakt och bete var. För ett bofast bondesamhälle, som det under nordisk järnålder, fanns det garanterat klara gränser mellan såväl byar som större lokala och regionala enheter.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Birka, och sen då?
« Svar #266 skrivet: april 03, 2009, 16:27 »
Jo, instämmer i det mesta du säger, liothida. Och min besvärliga motfråga förut var lite medvetet naiv - mest för att fästa uppmärksamheten på att när man pratar om hur Birka placerades så är man nere på den (vendel-)tid när resonemangen börjar bli väldigt osäkra. Och man tvingas att tala i termer av maktcentra, stamtillhörigheter osv. som man har svårt att egentligen veta så mycket om när det kommer till specifika gränser. Så herrarna Lindström kan nog spekulera som alla andra. Har kanske större förtroende då för Mats G. Larsson som ju har försökt närma sig det här "så långt man kommer", hans Svitjod och Götarnas Rike är klart läsvärda.

Betr. platåhus börjar jag bli lite tveksam om man ska dra alltför stora växlar. De representerar ju helt klart någon typ av högstatus, men vi hittar allt fler sådana platåhus i Sverige nu när vi lärt oss titta efter dem. Ett relativt nyupptäckt sådant finns t.ex. i Bromma och grävs ut av studenterna i Stockholm några säsonger nu. Men var den gården (Karsvik) verkligen ett maktcentrum i ordets rätta bemärkelse för att den råkar ha ett lika fint hus som i Fornsigtuna?

/Mats

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #267 skrivet: april 03, 2009, 16:48 »
Ja, men när drogs linjerna då?

/Mats - besvärlig
"Linjerna" var en metafor.

Jag tror inte det behöver vara en metafor. Reellt existerande "linjer" mellan olika gruper av människor existerar i de flesta samhällen. Också i jägar/samlarsamhällen och nomadiska boskapsskötarsamhällen har man plåtkoll på vilken stam/släkt som har rätt till jakt och bete var. För ett bofast bondesamhälle, som det under nordisk järnålder, fanns det garanterat klara gränser mellan såväl byar som större lokala och regionala enheter.

Jag köper detta på de platser där ekonomiskt värdefullt land gränsar till varandra, och där kommunikationsvägar går från en byggd ill en annan. Men gäller det även i de ytterområden som är av marginell ekonomisk betydelse? Omedelbart utanför byns odlade områden finns ju gemensamma utmarker. Fanns klara gränser mellan byars olika byars utmarker?  Och fanns i så fall klara gränser mellan häraders utmarker.   Då kontroll av gräns är oerhört svår, och då den ekonomiska förlusten är ringa om någon överträder gränsen, har jag svårt att se att man ens bryr sig om att dra någon gräns.  Jag ser oerhörda svårigheter att ens kunna beskriva en sådan obyggdsgräns i järnålderns norden ftersom de större vattendragen aldrig eller iallafall väldigt sällan utgör en gräns.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Birka, och sen då?
« Svar #268 skrivet: april 03, 2009, 17:38 »
Och fanns i så fall klara gränser mellan häraders utmarker.   Då kontroll av gräns är oerhört svår, och då den ekonomiska förlusten är ringa om någon överträder gränsen, har jag svårt att se att man ens bryr sig om att dra någon gräns.  Jag ser oerhörda svårigheter att ens kunna beskriva en sådan obyggdsgräns i järnålderns norden ftersom de större vattendragen aldrig eller iallafall väldigt sällan utgör en gräns.

Vi ska nog inte blanda in dagens tolkning av gräns. "...dra en gräns" och "...kontroll av gräns" låter modernt. Jag tror att det var ganska fritt att vandra över andras gränser, men att däremot börja utnyttja nån annans resursområde tror jag inte var så populärt.
Gränserna kan mycket väl vara vattendrag. Om det finns ett vattendrag tillräckligt långt bort från byn och jag inte behöver korsa den får att få tag i alla resurser jag behöver så blir den ju en gräns. Att jag sedan har tittat på andra sidan är ju en helt annan sak. Är det då också samma villkor på andra sidan ån, dvs lika resurs-långt till nästa by som tillbaka till min by kan den säkert bli en bra gräns.
Ja, om nu inte byborna nedströms ån... ja, ni förstår nog hur jag menar. Bara för att det finns ett vattendrag betyder det inte alla båda sidorna om vattendraget var ihopbundna med varandra. Vad jag har förstått från tidigare diskussioner så är/var dessutom åarnas stränder ofta ganska ogästvänliga, men översvämningsängar och träsk mm.
/Stefan
Qui tacet, consentit

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Birka, och sen då?
« Svar #269 skrivet: april 03, 2009, 17:40 »
Betr. platåhus börjar jag bli lite tveksam om man ska dra alltför stora växlar. De representerar ju helt klart någon typ av högstatus, men vi hittar allt fler sådana platåhus i Sverige nu när vi lärt oss titta efter dem. Ett relativt nyupptäckt sådant finns t.ex. i Bromma och grävs ut av studenterna i Stockholm några säsonger nu. Men var den gården (Karsvik) verkligen ett maktcentrum i ordets rätta bemärkelse för att den råkar ha ett lika fint hus som i Fornsigtuna?

Fornsigtuna, Gamla Uppsala och Adelsö, är ju alla byar/gårdar som från den tid vi har skiftliga källor, ägs av kungamakten eller ärkebiskopen. De synes vara en del av det godskomplex som i landskapslagarna kallas Uppsala öd. Att det på sådana kunggårdar finns rester av högstatushus ända tillbaka till vendeltid borde betyda något. Har de varit kungsgårdar ända sedan vendeltiden? Om inte, när kom de i kungens ägo?

Känner inte till utgrävningarna i Karsvik. Men gården ligger ju nära den pampiga Bromma kyrka, en av de äldsta stenkyrkorna i Uppland.

Vet du hur det är med Helgö? Är det inte också platåhus? I stil med de andra?


Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Birka, och sen då?
« Svar #270 skrivet: april 03, 2009, 17:55 »
Ja, men när drogs linjerna då?

/Mats - besvärlig
"Linjerna" var en metafor.

Jag tror inte det behöver vara en metafor. Reellt existerande "linjer" mellan olika gruper av människor existerar i de flesta samhällen. Också i jägar/samlarsamhällen och nomadiska boskapsskötarsamhällen har man plåtkoll på vilken stam/släkt som har rätt till jakt och bete var. För ett bofast bondesamhälle, som det under nordisk järnålder, fanns det garanterat klara gränser mellan såväl byar som större lokala och regionala enheter.

Jag köper detta på de platser där ekonomiskt värdefullt land gränsar till varandra, och där kommunikationsvägar går från en byggd ill en annan. Men gäller det även i de ytterområden som är av marginell ekonomisk betydelse?

Underskatta inte utmarkernas ekonomiska betydelse. Med tanke på tidigare diskussion i den här tråden behöver jag nog inte lägga ut texten om värdet av vedtäkt. Lägg därtill virkestäkt, vallning av kreatur, jaktmarker och fiskevatten. Säkert var det också noga vem som fick ta upp värdefullt myr- och sjömalm var, anlägga tjärdal eller kolmila o s v. Det är få bygder i Mälardalen som ligger så avlägset ifrån varandra att en vallpojke inte riskerar att komma in på annans mark när han driver getter på bete under en lång sommardag.

Säkert fanns det överenskomna gränser i dessa utmarker. Och säkert överskreds dessa gränser. Och säkert ledde det till släktfejder och rena stamkrig. Konflikter, som med tiden sköttes mer civilicerat, på tingsplatser, i de växande stamfederationerna.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Birka, och sen då?
« Svar #271 skrivet: april 03, 2009, 18:02 »
Bra iakttagelse. Det är ett intressant faktum att såväl, Birka som Stockholm och Sigtuna är anlagda på själva gränsen mellan Uppland och Södermanland.
En teori som nämns av bröderna Lindström i boken "Svitjods undergång och Sveriges födelse" är att Birka anläggs som en marknadspunkt där Fjärdhundraland avyttrar sina varor - Birka lär ska ligga så långt österut man kan komma i Fjärdhundraland.

Är det någon som vet hur herrarna Lindström fått för sig att Birka låg i Fjärdhundraland? Så vitt jag vet tillhör Björkö, Adelsö och resten av Färentuna härad, Attundaland och inget annat.

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Birka, och sen då?
« Svar #272 skrivet: april 03, 2009, 18:24 »
Adelsö låg under medeltid, och säkerligen innan det, i Trögds härad, dvs i Fjädrundaland. Först år 1540 lämnade Adelsö socken Trögds härad och ingick från 1550-talet i det då nybildade Färentuna härad. (Se t.ex. DMS band 1:7, Uppland, Attundaland: Bro och Sollentuna härader, Färingsö tingslag och Adelsö socken, Raä 1992, s. 19).

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #273 skrivet: april 03, 2009, 18:55 »
Precis min tanke Liothida, åtminstone i det bördiga Uppland var det nog viktigare med gränserna då man där var så pass många att man riskerade låta djuren beta på annans mark. Så vad är det då som skiljer folk åt i olika stammar och låt säga härader? Är det vattendrag?  Jag är inte så hemma i geografindär och har inte lyckats hitta kartor bra nog för att få en bild att framträda.

I Småland, Hälsingland, Värmland och i stora delar av resten av landet var skogen härskande. Hade områdena varit bra nog för bete hade det bott folk där i större utsträckning. Och ved, tja jag kan slå vad om att dom flesta människor hade all ved dom behövde för flera generationer inom synhåll från farstukvisten..   så ut- eller vildmarkens ekonomiska betydelse är nog begränsad och boende. Iallafall i småland skär småländernas gränser genom ödebygden, förmodligen ordnade på kartan efter senare tiders sockengränser.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Birka, och sen då?
« Svar #274 skrivet: april 03, 2009, 19:23 »
Vet du hur det är med Helgö? Är det inte också platåhus? I stil med de andra?

Ja, Helgö var ju en storgård och brukar väl ses som en föregångare till Birka, även om det kanske var mer en hantverksplats mer än en handelsplats. Det finns ett antal husgrundsterasser i sluttning, varav en i mitten ansetts kunna vara något av en "hall" eller kultbyggnad. Den har en stenlagd terrasskant men är inte ett platåhus. Men det är kanske mindre väsentligt i fallet Helgö, det är väl snarare fyndmaterialet där som tilldragit sig uppmärksamhet och som gör platsen speciell.

/Mats

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Birka, och sen då?
« Svar #275 skrivet: april 03, 2009, 19:54 »
Vet du hur det är med Helgö? Är det inte också platåhus? I stil med de andra?

Ja, Helgö var ju en storgård och brukar väl ses som en föregångare till Birka, även om det kanske var mer en hantverksplats mer än en handelsplats. Det finns ett antal husgrundsterasser i sluttning, varav en i mitten ansetts kunna vara något av en "hall" eller kultbyggnad. Den har en stenlagd terrasskant men är inte ett platåhus. Men det är kanske mindre väsentligt i fallet Helgö, det är väl snarare fyndmaterialet där som tilldragit sig uppmärksamhet och som gör platsen speciell.

/Mats


Jag är mest intresserad av att se likheter och skillnader mellan dessa gårdar. Fornsigtuna, Gamla Uppsala och Hovgården på Adelsö har det gemensamt att de verkar anlagda de första århundradena e kr (i o f inget unikt i Mälardalen) men också det att de har mäktiga hallbyggnader anlagda under vendeltid och i bruk t o m vikingatid. De har dessutom haft funktionen som kungsgårdar under medeltiden. I vilken utsträckning gäller detta också för Helgö? och Karsvik? Är hallbyggnaderna där från samma period, till att börja med?

Gamla Uppsala har f ö också haft hantverksplats (en verkstad för glaspärlor fr o m 300-talet har hittats norr om kungsgårdsterrasserna) i likhet med Helgö och Hovgården (om man anser att Birka med sina verkstäder hör till Hovgården).

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Birka, och sen då?
« Svar #276 skrivet: april 03, 2009, 22:27 »
Någonstans, tror jag, började gränser dras upp redan på jägarstenåldern, alltså vi jagar här, ni där.
När sedan bondebefolkningen slog sig ned så drogs nya gränser skulle jag tro, mellan böndernas ägor och jägarnas jaktmarker. Gränser bör därmed vara något naturligt för oss att ha. Vi bör alltså ha lärt oss hur man gör upp gränser mellan i första hand jaktmarker, senare mellan fasta bosättningar och jägarbefolkning.

För fasta bosättare var i början problemet inte så stort eftersom gränserna gick till jägarnas jaktmarker mer än till andra bofasta grannar. Men med tiden måste de lära sig att sätta gränser för vad de faktiskt ägde – eller ansåg vara sin mark och utmark. Med de delningar som så småningom kom av hemman och gårdar blev dessa gränser allt snävare och snävare – men jag skulle tro att man var väldigt van att sätta dessa gränser. Varje sådan delning måste utföras på så sätt att delningen gav båda delarna tillgång till vatten.

Nästa fråga blir vad man satte gränserna mellan och på vilket sätt. Ser vi på gränsen mellan Sverige och Norge använder man helt enkelt vattendelaren som gräns, alltså i princip högsta punkterna mellan länderna. Det vatten som då (i fjällen) börjar rinna mot Norge är Norges mark osv.
Det kanske kan vara en princip som tillämpades redan gammalt tillbaka. Jag köper principen eftersom min erfarenhet av vattentillgång är att man inte vill ha någon annan bosättning uppströms – och om det bor någon uppströms så bör de tillhöra min egen släkt, eller kanske ätt.
Så det kanske kan vara en princip, alltså vattendelare är naturliga delar i ett landskap = vi bör hitta gränser längs med dalar och titta varifrån bäckarna kommer ursprungligen. En serie sådana vatttendelare kan alltså ge gränser till ett landområde – där sedan ätter ofta bodde inom samma dalgång? I princip blir detta tillgång till färskt vatten i den dal där jag bor – och min släkt bor.

I dalen rinner då en älv eller å. Denna blir ingen gräns i början, men blir det kanske senare när gårdar och hemman börjar delas. Gränserna bör gå antingen mellan bäckar och tillflöden, eller kanske mitt emellan dessa så att hela bäcken tillhör gården = tillgång till orört färskvatten som ingen annan kan säga vara deras (som man kanske kan om själva bäcken är gräns).

Om gränsen gick så att själva bäcken inte var gräns måste andra gränsmarkeringar sättas upp – och det var man troligen redan van vid också eftersom tidigarew gränsdragningar var mellan jägare och bofasta. Naturliga särskiljande saker som stora stenblock, vita klipphällar osv kunde vara gränser likaväl som rösen, kanske till och med träpålar - men dessa går att flytta – så jag tror mer på stora oflyttbara naturligt förekommande saker som klippblock osv. Även siktlinjer kan vara gränser, alltså 2 bergstoppar i rad från en viss position kan utgöra en gräns. Från just denna position ser man vem som äger vad. Man kan alltså inte hitta någon gränssten, man måste veta var man skall stå för att se hela gränsen.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Birka, och sen då?
« Svar #277 skrivet: april 04, 2009, 01:04 »
Jag håller med Thomas, inom byn och stammen är man noga med gränser. Iallafall i skogsbygderna bodde man i samma älvdal eller vid samma sjö och för att undvika konflikt var man noga med gränser där.  Men jag tror att i skogen mellan bygderna var det mestadels tomt på folk. De enda som håller till där är laglösa och pälsjägare.  Titta hur det ser ut i skogen idag, man möter mycket sällan någon fast vi nu bor 9 miljoner här, ingen aktivitet alls pågår i skogen förutom skogsbruket. Enda anledning för järnålderns timmermän att ge sig djupt in i skogen är då de letar efter speciellt formade träd, det är alltså en mycket begränsad aktivitet.  Och hur ska de få människor som vistas där hålla reda på gränsen. I skogen har du knappast fri sikt och kan se ett par bergstoppar och tänka dig en linje emellan.  Gränsstenar skulle behövt stå tätt så du inte slinker emellan dom.  Enda sättet att göra en tydlig gräns i skogen är att lägga den vid en å som är så pass stor att den inte går att ta fel på. Dilemmat är att gränserna inte går i åarna i skogsbygden. Dessutom finner vi spår efter folk efter i stort sett alla större åar, själva ån innebär ju bördiga sedimentlager och strandängar och kommunikationsmöjligheter, med andra ord ett bra ställe att bo och då går ju inte gränsen i ån och delar folk som bor vid den i två läger. Jag tror därför gränsen gick där det ekonomiska intresset slutade. Med andra ord var det ingen skarp gräns om det inte behövdes utan en mjuk övergång till utmark och sen vidare till vildmark. Bara längs med kommunikatinsvägar och där folk färdas oftare genom skogen markeras en gräns så att folk ska veta på vems nåder dom färdas där.

Men detta gäller i glesbyggd, hur ser det ut i Uppland.  Har ingen koll på hur gränserna förhåller sig till geografin?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
SV: Birka, och sen då?
« Svar #278 skrivet: april 04, 2009, 09:02 »
Enda sättet att göra en tydlig gräns i skogen är att lägga den vid en å som är så pass stor att den inte går att ta fel på.

Men detta gäller i glesbyggd, hur ser det ut i Uppland.  Har ingen koll på hur gränserna förhåller sig till geografin?

Ett bra sätt att göra en tydlig gräns i skogen är att hugga upp en rågång, men jag tror inte att det behövdes så värst ofta förr i tiden. Ett ingenmansland, oftast ett skogsområde, duger som gräns. Det räckte att veta att du bestämmer på din sida av området, och jag bestämmer på den här sidan. Börjar området få ekonomiskt värde, t ex som kreatursbete eller för vedhämtning, när sådana tillgångar börjar tryta p g av ökande befolkning — ja, då kommer man överens om en tydligare gräns. Antingen på fredlig väg, eller också slåss man om saken.

Tydliga gränsmarkeringar är inte så svåra att åstadkomma i "tätbebyggda" områden, där detta var viktigast. Där finns inte någon skymmande skog kvar. Vattendrag som gränsmarkering är onekligen tydliga, men jag tror också att de snarare utgjorde kärnan/"ryggraden" i de skilda områdena. Däremot kan man väl tänka sig att de första byråkraterna (kungamakten), som inte hade någon personlig bindning till dessa enskilda områden, gärna valde sådana tydliga markeringar, när en byråkratisk områdesindelning ersatte den gamla naturligt framväxta.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Birka, och sen då?
« Svar #279 skrivet: april 04, 2009, 10:50 »
Jag är tveksam till att synliga gränser var så viktiga. Områden var väl personliga och storleken på området var beroende av hur stor makt denne person hade. Ju fler allierade, ju större område kunde kontrolleras. Det var kampen över människor som var det viktiga. Sean är det ju så att den med störst makt, också självklart har mest rätt. Ett områdes storlek avgjordes då på tinget genom att man bestämde hur mycket mansfolk var knuten till områdets ägare.