Jag tror att det är stor skillnad på hur man knappologiserar folkslag och maktgrupper, beroende på om man anser sig höra till den ena eller andra gruppen, eller räkna anor från S eler G. Eller än värre, försöka någon slags sentida äreräddning.
Ser man istället på maktkamp och grupper utifrån, kommer man att se det hela på ett annat sätt.
Jag tror det leder helt fel, att jämföra medeltidens grupperingar med maffiagrupper, eller nutida gangstergäng, men vi har ändå en grupp att titta på, som "höll ut" ända till 1700-talet.
Jag talar då om klanväldena i Skottland, och då framför allt i högländerna. Starka klanhövdingar, men under medeltiden ändå en gemensam kung, vars makt vilade på stödet från klanerna.
Ända fram till Culloden, fanns en senfeodal struktur i högländerna, utifrån sedd som "galna och bara ytligt civiliserade skottar", men innefrån kraftigt uppdelad, med stora inre motsättningar, skilda traditioner och dialekter.
Kan samma förhållanden ha rått i Sverige under 11-1200-talet?
Det skulle förklara mycket av källförvirringen, då den i huvudsak skrevs av människor som tittade utifrån och in, och därför troligen bortsåg från vissa motsättningar, och förstorade andra.