Tvivlar på att de gamla sumererna eller egypterna var mycekt mer rationella än t ex judar och kristna. Irrationalitet och övertro fanns nog även där. En del av den judeokristna mytologin kommer ju förövrigt från tvåflodslandet.
Enligt källorna var dom det. Vad bygger du annars denna bedömning på?
Nu finns tydliga element av en urgammal, gemensam kosmologi i alla dom gamla mytologier. Det är just därför man kan sammanhålla dom stora mytologierna från Kina och Indien med grundläggande världsåskådning man hittar i myterna från antikens Persia, Egypt, Grekland och Rom.
Medelhavets olika pantheon och kosmologier har klara och tydliga likheter med dom gamla slaviska, finsk-ugriska och forn-nordiska myternas värld. Grundlaget för alla dessa mytologier är alltså historiska processer som föregått delningen av Uraliska och Indo-Europeiska språk - och dessas respektive spridning.
Nu hade dom semittiska mytologier samma ursprung som dom hettitiska ch suimeriska. Men - som du vet - gjorde dom efterhand sin egen och sehr spezieller kosmologi - där man avsatte den gamla 'Allfadersgestalten' med en ny - genom att införa det övernaturliga som del av vårts ursprungs förklaring. Därmed fick man en ny ursprungshistorie med en ny och hittills okänd "första man och kvinna" - varifrån vi får begreppet "vår gemene förfader", eller "allfader".
Efter världens mest berömda ökenvandring kom en gren av semiter som bröt med dom andra. Från sina nya maktbaser i Levanten införde dom sogatr en helt nyu form för tanke - på en personifierad makt som var "osynlig" - och därför "oövervinnlig". Israels nya Allfader sto alltså över det jordiska och fick kallas "Gud".
Därmed fick man en alternativ och konkurerande utgåva av den gemensamma urmyten om vårt bilogiska ursprung - där man gått från en naturfilofisk rationale av en biologisk förfader (typ apa+get) till ett magiskt fantom som kunde styra såväl naturens som människans lagar.
När detta synsätt omsider fick makt blev alla minnen efter den gamla traditionen lagt för hat och förföljd. På kuppen blev vårt biologiska ursprung nu förnekat och alla rationella förklaringar på människans liv och historie fick undertryckas - så länge det inte "tjänade Gud". Snart blev även ett rationellt förhållningssätt till kunskaper i sej själv uppfattat som hotande mot religiösiteten varför allt gammalt blev beskrevit som "oartigt", 'syndigt', 'farligt', 'förkastligt' och 'gudsbespottande avgudari' (!). När en militär eller politisk makt börjar anse biologiska och andra kunskaper som 'syndiga' eller 'vidriga' är deft knappt en kulturell framgång - men en politisk utveckling, typisk för medelåldern.
Inom dagens fria akademier borde det vara möjligt att både förstå och diskutera 'religiösitet' som 'politisk adaption' och förstå 'religion' som 'ideologi'. Den 'irrationalitet' som slog antikens berömda kulturer och akademier i bitar var alltså ett utslag av den politisk-filosofiska - läs religiösa - 'fundamentalismen', som under Egyptens och sen Roms sönderfall fick fäste bland ytterliggående men aggressiva och dedikerade utgrupper.
Jag har ju redan referat hur antikens lärde - som Seneca och Lucretius - såg på 'religionen' som fenomen - innan den fick politiskt och kulturellt monopol. Orsaken till dessa mopnoppol har knappast varit "gudgivna" befalningar, men millitära, politiska och ekonomiska erövringar gjord av dom tuffaste, smartaste och mest skuplösa grabbarna i trakten.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5658.msg53583.html#msg53583