Bures !
Vikingarna tog upp skatt från Samerna i vissa områden, De vandrade regelbundet upp genom fjällen från Norska sidan och tog upp skatt från de idag svenska Samerna. Deras bostäder kallas idag för Stalotomter eftersom de grävde sig ned en halvmeter i jorden samt kastade upp jorden till en vall runt det de grävt ned. Detta + sin annorlunda typ av eldstad, (de använde en något upphöjd eldstad som spred strålningsvärme runt om), skiljer sig från Samernas typ av både bostad och eldstad.
S.k. "Stalotomter" är samiska fornlämningar. Visar till forskning av arkeologerna Mulk 1994, Storli 1992, Baudou 1988, 1992, Hansen 1990 och Manker 1960. Inga-Maria Mulk tar i avhandlingen "Sirkas - ett samiskt fångstsamhälle i förändring Krf-160 eKr" (1994) upp "Stalotomter" i Lule älvdal, Inger Storlis undersökningar är gjorda på Saltfjell i Lønsdalen. Huvuddelen av "Stalotomterna" inom dessa undersökningsområden dateras till ca 700-1500 eKr.
Mer finns att läsa ex. här:
¤ "Kinship and Settlements: Sami Residence Patterns in the Fennoscandian Alpine Areas around A.D. 1000" (Ingela Bergman, Lars Liedgren, Lars Östlund and Olle Zackrisson)
¤ "Fjällens kulturlandskap undersöks i tvärvetenskapligt projekt" av Ingela Bergman och Lars Liedgren i Populär Arkeologi Nr 4 2005.
¤ Sven-Donald Hedman och Lars Liedgren har på flera ställen skrivit om samiska "Stalo-tomter" och härdar.
Jag vill också rekommendera läsning av en nyligen utkommen avhandling av Erik Norberg:
"Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 år före år tideräkning.
En studie av kontinuitet och förändringar."
Avhandlingen tar också upp boplatsvallar (skärvstensvallar, nedgrävda hus) i Finnmark, Finland, nordvästra Ryssland och övriga Sverige.
I avhandlingen sägs bl.a., sid. 178:
Förlagan till den mesolitiska boplatsvallen kan ha varit en på marken stående rund eller oval byggnad av lättare karaktär, eller en byggnad klädd med näver och torv, kanske inte så olik de sentida samiska bågstångs-, klykstångs-och åskåtorna.
MVH
Návdi