Vad sägs om en (mer eller mindre) serriös diskussion om vilken metod som betytt mest för arkeologin? Är det t ex C14, termoluminisens, dendrokronologi, kontextuell grävmetodik, svepelektronmikroskopsanalys, GIS (totalstation, rumslig dataanalys), osteologisk analys eller fosfatanalys? Hur mycket har naturvetenskapliga metoder betytt för dagens arkeologi?
Självklart är metoderna olika viktiga beroende på vilka frågor man ställer, frågan är ställd på ett generellt plan för att sätta igång en diskussion.
/Johan