Förhistorien kände inte till några nationella gränser och arkeologin blir allra mest givande när arkeologer från många olika länder kan kommunicera med varandra och utbyta information. Det som hittas i Sverige är en viktig pusselbit för att förstå långt större processer och skeenden runtom i Europa.
Svenskan är ett mycket litet språk, endast danskar och norrmän kan förväntras förstå det, allt färre finnar lägger ned tid på svenska för det finns både engelska och ryska som är mer relevant att lära sig. Jag skriver min avhandling på engelska, för jag tycker att de ämnen jag berör runt mellanneolitikum redan behandlats utförligt på svenska. Däremor finns det mycket få texter på icke-skandinaviska språk om våra lämningar och föremål från denna tid som polacker, balter, tyskar, engelsmän och holländare kan tillgodogöra sig. Vilket har lett till många felaktiga bilder som förmedlats av europeiska arkeologer om neolitikum i Skandinavien.
Svenskar kan ofta läsa engelska, men icke-svenskar kan sällan läsa svenska. Jag blir själv smått desperat och förtvivlad över hur svårt det kan vara för mig att få information från länderna kring Östersjön, eller Ryssland och tro mig, utan att förstå deras förhistora kan vi knappast förstå vår egen. Engelska har blivit vetenskapens latin, med den fördelen att den även är förståelig för icke-akademiker, även om det naturligtvis kan vara lite svårare att läsa. Fram tills 60-talet skrevs de allra flesta avhandlingar på tyska - inte svenska. Det är ett nationalistiskt kortlivat påfund att skriva på ett eget språk för en inre krets. Engelskan är här för att stanna och även om vi alltid kommer vara sämre på det än de som fötts med språket uppskattar jag kommunikation och informationsutbyte långt högre än allt annat.
Sen är det en annan sak att Sverige skulle behöva förlag som var mer intresserade av att ge ut populärvetenskaplig litteratur på svenska, så att man fick tillfälle att omarbeta sina resultat för en allmänt intresserad publik. Om det fanns mer av detta skulle "problemet" med engelska avhandlingar vara mindre kännbart.