Den nyligen påträffade silverskatten i Uppland låg i anslutning till en grav som var kring 1000 år äldre än skatten vilket fick mig att fundera. Redan på exempelvis 500-talet fanns det fornlämningar som var riktigt gamla (vissa kanske t o m såg ut ungefär som det gör idag?). Vad finns det för arkeologiska belägg som visar på hur man förhållit sig till äldre tiders fornlämningar (tänker inte bara på gravar utan även andra lämningstyper) under förhistorisk tid? Finns det några skriftliga belägga från t ex medeltid som visar på vilka förhållanden man hade till lämningar i skog och mark?
/Johan
Inte full koll, men på Helgö kan man väl se ett upprepat användande av "blotplatsen"/graven som gick från olika former till den senaste (?) trearmade diton? Spännande med tanken på att den trearmade är, kanske, en bild av yggdrasils tre rötter.
Kortfattat - en plats där man hanterat döda på olika sätt under en lång tidsrymd.
Vad gäller andra saker kanske man kan fundera lite över hur man förbjöd "hedniska" riter vid stavgårdar, vin osv... bl.a. i gutalagen - man kan nog ana ett tämligen långvarigt förhållande till gamla sedvänjor/platser. Motsatsen vore ganska orimlig.
Gamla uppsala, anundshögarna - det är väl även platser som använts under lång tid och förmodligen för olika ändamål.
