Detta innlägg är avdelat från diskussionen Arkeologisk och historisk begreppsbildning.
/Johan - AdminNär man talar om skatt är det tydligen enligt vissa endast i avsikten att roffa åt sig. Men är detta sant? Vad för funktion hade egentligen beskattningen? Ser man t.ex. under tidig medeltid och framåt fick städerna betala skatt till kungen för att kunna bedriva handel. Detta upplevdes inte som rofferier utan som en nödvändighet för att man själva som borgare skulle kunna göra sig stora förtjänster.
Ottar var storman men också handelsman. Ska man se hans noteringar om skatter med mera ekonomiska termer: Var kanske skatten som de rikare samerna fick erlägga en förutsättning för att de själva skulle kunna driva framgångsrik handel och få lov att avyttra sina varor hos stormännen vid kusterna - en form av handelsstationer? Eller ska man se det som exempel på det brutala våldet: man for runt i obygderna och brände, våldtog och roffade åt sig om innevånarna inte självmant betalade in brandskattningsarvode.
Vore intressant att höra er åsikt om vad en beskattning på 800-talet egentligen kan ha inneburit.
