Fornminneslagen

[P-A]

Hej,
jag skulle behöva lite tips på tillämpning av fornminneslagen av länstyrelserna. I ett mindre detaljplanerat område här i Trollhättans kommun. Området är  i skogsnatur och ligger ca 6 km utanför staden. Inom detta detaljplanerade område vet jag av en händelse att det finns en "gärdsgård" eller kallmur om man så vill. välbehållen och noggrant uppbygd. Marken tillhör en gård från åtminstone 1500-talet. Stengärdsgårdar/mur är mycket sällsynt i närområdet, jag känner inte till någon mer. Uppenbart har man inte från stadsbyggndskontoret undersökt området etc.

jag tycker det vore synd att den skall försvinna för att några villor skall ligga där och muren borde kunna bevaras och planeras in som en naturlig del i miljön. Allrahelst då förstörelsen av fornlämningar inom kommunen sedan 1800-talet är förfärlig. Bla. sex st bronsåldersrösen användes som material till gångstigar utefter fallen, en mycket stor "kungshög" som ssandtäckt mm. Därför vore en markering viktig just i denna kommun. Hur brukar denna typ av lämingar diskutreras i liknande fall och som fast fornlämning. Tacksam för lite synpunkter.
/P-A

[Lars Lundqvist]

Mitt tips: när olika intressen möts ska man ta med en sammanställning av befintlig kunskap om platsen. Den ska inte innehålla alla detaljer utan berätta historien på ett begripligt sätt för den som vill utveckla platsen. Berättelsen ska ta fasta på vad som är viktigt för att förstå varför platsen ser ut som den gör idag. Och hur den kan fungera i framtiden.

Det viktiga är att inte fastna i arkeologiska språkliga piruetter utan berätta platsens _hela_ historia , BC 12000 till  AD 2007, men med fokus på de skeden som formade landskapet, de historiska processer, som förklarar platsens värde, och därmed de olika objektens värde. Utgångspunkt: "Stenåldern är inte viktigare än torpbebyggelse". Jäklar, nu kommer flintgnidarna att strypa mig, igen  ;-)

[Leif]

Det viktiga är att inte fastna i arkeologiska språkliga piruetter utan berätta platsens _hela_ historia , BC 12000 till  AD 2007, men med fokus på de skeden som formade landskapet, de historiska processer, som förklarar platsens värde, och därmed de olika objektens värde. Utgångspunkt: "Stenåldern är inte viktigare än torpbebyggelse". Jäklar, nu kommer flintgnidarna att strypa mig, igen  ;-)

Instämmer! Först när man har en överblick kan man börja prioritera utifrån vad som finns på platsen och vilken kunskap man behöver alternativt värderar högst i regionen. Det går ofta att identifiera några nyckelskeden som är intressantare än andra.

[Micke]

Strypa vet jag inget om , men självklart är vissa lämningar viktigare än andra. Om man kan välja att förlägga en motorväg på ett torp eller på ett höggravfält, vet då åtminstonne jag vad jag skulle välja. Ett torp är i de alldra flesta fall, synnerligen ointressanta eftersom mycket information redan finns bevarade i skriftliga källor (husförhör, sockenbeskrivningar, torpinventeringar, gammalt kartmaterial m.m.) och liknande lämningar finns i drösar. En stenåldersboplats har dock oftast ett högt informationsvärde, eftersom endast ett fåtal liknade platser vanligen undersökts och väldigt lite annat källmaterial kan berätta om tiden.

Man får inte tro att kmls skrivningar om "varaktigt övergiven" och "spår av äldre tiders bruk" automatiskt gör att alla lämningar som är övergivna och gamla, därmed också blir arkeologiskt viktiga (eller intressanta). Naturligtvis bör värdet ställas i relation till informationspotential, forskningsläge inom området m.m.

/Micke

[Leif]

men självklart är vissa lämningar viktigare än andra.

NEJ!!!! NEJ!!!! NEJ!!!!

Ingen lämning är i sig viktig. De kan bli viktiga om de relateras till något, en samhällssituation, en historisk kontext, landskasutvecklingen, något mäsnkligt fenomen etc etc. Genom rätt frågor, metoder och behandling blir platsen viktig. Ingen plats blir viktig per automatik.

Om man kan välja att förlägga en motorväg på ett torp eller på ett höggravfält, vet då åtminstonne jag vad jag skulle välja. Ett torp är i de alldra flesta fall, synnerligen ointressanta eftersom mycket information redan finns bevarade i skriftliga källor (husförhör, sockenbeskrivningar, torpinventeringar, gammalt kartmaterial m.m.) och liknande lämningar finns i drösar. En stenåldersboplats har dock oftast ett högt informationsvärde, eftersom endast ett fåtal liknade platser vanligen undersökts och väldigt lite annat källmaterial kan berätta om tiden.

NEJ!!!!

Det har undersökts oändligt många fler stenåldersboplatser än torp. Vi vet i princip inte vad ett torp har för arkeologisk informationspotential eftersom vi ständigt hänvisar till de skriftliga källmaterialen som ju bara ger oss en begränsad del av historien, och till råga på allt är det i de allra flesta fall en nationalpolitiskt utvald del. Läs om och fundera över Andréns Ting och text och återkom sedan 

Man får inte tro att kmls skrivningar om "varaktigt övergiven" och "spår av äldre tiders bruk" automatiskt gör att alla lämningar som är övergivna och gamla, därmed också blir arkeologiskt viktiga (eller intressanta). Naturligtvis bör värdet ställas i relation till informationspotential, forskningsläge inom området m.m.

Just det, och tänker man så är det inte alls säkert att stenåldersboplatsen är viktigare än exempelvis torpet.

[Micke]

I princip skulle jag tro att vi trots allt håller med varandra. Det jag menar är att ett värde bör ställas i relation till annat, ingenting är intressant i sig.

Det har undersökts oändligt många fler stenåldersboplatser än torp. Vi vet i princip inte vad ett torp har för arkeologisk informationspotential eftersom vi ständigt hänvisar till de skriftliga källmaterialen som ju bara ger oss en begränsad del av historien, och till råga på allt är det i de allra flesta fall en nationalpolitiskt utvald del.

En liten sak bara. Stenåldern varade (i Sverige) i ca 12-10 000 år. I östra mellansverige har det undersökts mindre än 200 boplatser från hela denna tid. Torpens tillblivelsetid är avsevärt kortare än så, varför det inte är rimligt att resonera som du gör på denna punkt. I princip kan vi säga att vi inte vet någonting om stenåldern. Vi vet dock allt om 17- och 1800-talen. Av den anledningen lägger jag helldre mina (skatte)pengar på att gräva ut en stenåldersboplats framför ett torp. Men kanske får vi "agree to disagree" på denna punkt .  Säkert finns dock en hel del intressant information i ett torp också. Det är bara det att vi vet det mesta av den redan. 

/Micke

[Lars Lundqvist]

Diskussionen mellan Micke och Leif tycker jag speglar bra just olika sär-intressen.

Alltså: Utmaningen för kulturhistorikern i en planprocess ligger i att hitta det gemensamma, inte att definiera bort utifrån egenintresset ("Jag hatar alla fornlämningar och kulturhistoriska lämningar utom dom med guldgubbar och glasbitar på"). Kulturhistorikern i detta sammanhang ska finna bra lösningar för alla. Tänk om man började utbilda studenter på det... Där finns idag en arbetsmarknad. Men det är klart, det är långt från att uppleva den gränslösa glädjen av att skyffla fram små sketna brända lerbitar eller stenflisor på en åker i november-slask ;.)

[P-A]

Hej,
jag tackar för intresset och för de konkreta förslagen. Som parentes handlar det lite om att stämma i bäcken etc då denna plats Hults höjd ligger mellan Skogshöjden, bostadsområde utanför stadskärnan uppbyggt kring ett länssjukhus och ett shoppingcenter beläget på en medeltida kungsby och kulturlämningar sedan romersk järnålder. Då jag vet att exploateringstrycket inte kommer att minska kan det vara bra att redan nu börja knorra. alldeles intill detta Hults höjd finns en trolig hålväg ochen 500 m längre bort ett vikingatida gravfält och ett bronsåldersröse.
/P-A

[Lars Lundqvist]

Hmmm, Skogshöjden, där har man varit å grävt en gång...äckel, lös skålgropsten, ett par flintor m.m. Kul att höra från gamla jaktmarker, P-A. Det är väl Överby och storhögsmiljön, brakteat från Vassända å sånt, vill jag minnas? Rätt plats att engagera sig i. Men som sagt: jag föreslår mindre knorr, mer värdediskussion. Jag hade ett möte med kommunen där en gång för en 1000 år sedan och diskuterade just såna här frågor. Och vad jag minns var de ganska intresserade. Men sånt hinner ju ändra sig över tid...

[Savon]

Är det den gamla gården, där huset brann ner för en tid sedan? Det är väldigt vacker mark i området. Motljuset är fantastiskt när man kommer norrifrån i rondellen. Trollhättan har en bra kulturchef, honom skulle du prata med, och visa stället...

[P-A]

Hmmm, Skogshöjden, där har man varit å grävt en gång...äckel, lös skålgropsten, ett par flintor m.m. Kul att höra från gamla jaktmarker, P-A. Det är väl Överby och storhögsmiljön, brakteat från Vassända å sånt, vill jag minnas?

Jepp, jag sitter egentligen och håller på att skissera en ny lokalhistorisk berättelse, för skolbruk och sedan får man väl se. Gustav Lundén's är Hm lite gammal.  Därför har jag faktiskt just nu din rapport över ...äcklet inom synhåll från datorn. Det jag egentligen är lite oroad över är länstyrelsens engagemang. Historiskt har det varit klent. Leif skriver i sin lic om att länstyrelsen skulle titta på möjligheten att göra någonting åt Högarna, det har väl inte hänt så mycket. Fornlämningarna inom kommunen som helhet sköts överhuvudtaget inte, Vittenegravfältet är idag överväxt. Jag ville 1999 få ett område strax söder om köpcentrat 40 m utökat från enbart fyndplats till åtminstone  möjligt eller troligt fornlämningsområde. Dvs lite mer skyddat och skickade med all uppgifter som är kända som förutom en urna från Romersk järnålder, ritningar över stensättning som kom fram vid plöjning, rest sten och flera gropar med kol och brända ben som forminnesföreningen gjorde på 30-talet. Ack nej. (Storhögen låg ca 2-300m västerut.)
/P-A

[P-A]

Är det den gamla gården, där huset brann ner för en tid sedan? Det är väldigt vacker mark i området. Motljuset är fantastiskt när man kommer norrifrån i rondellen. Trollhättan har en bra kulturchef, honom skulle du prata med, och visa stället...

Nej, det är den gula 1700-tals gården, Hults gård som ligger till vänster om man kommer norrifrån kanske 500-600-700m före rondellen, den ligger på en höjd före åkern och ravinen innan bebyggelsen som ligger i anslutning till rondellen. Kulturchefen är en gammal ungdomskompis faktisk och officiellt min chef. Så vi har flera idéer på gång hur kulturarvet skall lyftas.
Motljus är vackert men man måste kisa så mycket.
/P-A

[Lars Lundqvist]

jag sitter egentligen och håller på att skissera en ny lokalhistorisk berättelse, för skolbruk och sedan får man väl se. Gustav Lundén's är Hm lite gammal.

Ja, sanna mina ord, Lundén har ju varit med några år. lycka till med lokalhistorien, det är ju en kanonbra start på ett långsiktigt arbete för att höja värdet på fornisarna. Har just skrivit en poppisbok som ska fungera som "medvetenhetshöjande" åtgärd. http://arkland.wordpress.com/2007/03/04/och-sa-var-det/.

(Här är en länk till en rapport om litet västgötajärnålder..för du är väl inte flintgnidare!? ;-)
http://arkland.wordpress.com/tag/rapport/

[P-A]

(Här är en länk till en rapport om litet västgötajärnålder..för du är väl inte flintgnidare!? ;-)

Hej jag tackar för länken, nej egentligen inte men nu har jag fått bli det ändå, exv jordbrukets införande i Väne härad och så. Jag har läst det mesta du har skrivit och vi har nog liknande järnåldersintressen och tidig medeltid. Men jag har fortfarande också en förkärlek för förromersk och romersk järnålder. Jag gillar förändringar då det är ofta där det osynliga blir synligt och förstås genderproblematiken, Exv Kvinnogravarna i Varnhem och själland/kontinenten.
/P-A

[Leif]

Gustav Lundén's är Hm lite gammal. 

Och tung brunskjorta. Gustaf Lundén justerade Svenska Nationalsocialistiska Partiets stora rådsprotokoll 1933 i samband med Lindholms utträde ur partiet. Lundén tillhörde den Furugårdska falangen. Referens: Vår kamp 4/3 1933.

[P-A]

Och tung brunskjorta. Gustaf Lundén justerade Svenska Nationalsocialistiska Partiets stora rådsprotokoll 1933 i samband med Lindholms utträde ur partiet. Lundén tillhörde den Furugårdska falangen. Referens: Vår kamp 4/3 1933.

Jepp, vilket märks ibland i hans böcker. På väggen i bibliotekets västgötarum sitter han som bekant på väggen som bronsplakett med texten Fornminnesvårdens främjare, eller nånting ditåt. Av det skället skrev jag ett litet käckt brev till biblioteket med denna information. Hitintills har de bara tackat för informationen. Man kanske skulle stöta på igen, åtminstone få en motivering åt ena eller andra hållet.
/P-A