Författare Ämne: Stommen  (läst 9886 gånger)

Utloggad P-A

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 144
Stommen
« skrivet: mars 13, 2007, 15:44 »
Hej, gården med namnet stommen är ofta prästgården i alla fall i Västergötland. Det brukar också anses att stommen är själva den grundgård som kyrkotomten exv. avsöndrats ifrån då en kyrka anlades. Vilket också betyder att detta har gamla anor. Om detta är generellt riktigt torde man kunna antaga att stommen kan ha tidigmedeltida/vikingatida anor som storgård. Eller? Är det någon som möjligen vet mer om detta?
/P-A

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Stommen
« Svar #1 skrivet: mars 13, 2007, 16:40 »
Vilket Stommen är du intresserad av? Om du vill ha reda på data om ett namns (kända) ålder och förändringar så föreslår jag att du går in på SOFI:s netsite:

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm

och söker på "äldre namnformer" för aktuellt namn och socken. Om du sedan vill titta närmare på de eventuella medeltida belägg du får fram kan du gå vidare till Svenskt diplomatarium:

http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html

En snabb titt på några slumpvis valda västgötska Stommen-namn tyder f ö inte på någon hög ålder, jag hittade inga belägg äldre än 1500-talet.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Stommen
« Svar #2 skrivet: mars 13, 2007, 18:36 »
Stort tack tty för hänvisningen till denna spännande ortnamnsdatabas. Hittade t.ex. genast ytterligare ett belägg för ordet "vie" invid Fotevikens museum där vi tidigare endast kände "Lille Vies ager" (gammal kultplats där vi funnit en utplöjd båtgrav), nu finns alltså också "Vierännan" mitt i den troliga vikingahamnen. Slog också på ord med Oden och Tor och utslagen bara i gamla Malmöhus län kan vara intressanta för en närmare analys. Detta har inget att göra med ordet "Stommen" men eftersom jag efterlyst en sådan här databas under lång tid fröjdar jag mig.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Stommen
« Svar #3 skrivet: mars 13, 2007, 19:20 »
Jag kan också rekommendera:

http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html

Där hittar man visserligen bara nutida namnformer, men för att få överblick över en namnforms eller ett namnelements urbredning är den bättre än SOFI. Det är också mycket värdefullt för tolkningen av namnen att man direkt på kartbilden kan se terrängen runt platsen.
Om du är ute efter Oden- namn så vill jag påpeka att dessa ofta nötts ned till On-. Kolla på Onsvale- (=Odensvale-) får du se. Det finns en del Onslunda också.

Utloggad P-A

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 144
SV: Stommen
« Svar #4 skrivet: mars 13, 2007, 21:13 »
Vilket Stommen är du intresserad av? Om du vill ha reda på data om ett namns (kända) ålder och förändringar så föreslår jag att du går in på SOFI:s netsite:

Nja, jag var mer intresserad av "funktion" och kontinuitet där stommen dyker upp på vägen. Det finns lite olika trådar beroende på vad man läser. Men Ok, troligen? är det så att stommen är en kameral term som dyker upp under 1500-talet och utifrån Gustavs skattläggning och indragningar av kyrkligt gods till staten (Hm till Gustav AB och söner) . Tidigare hette detta stommen något annat namn, namnet på själva gården? Som i det fall jag egentligen var intresserad av det stommen som blev kyrkoboställe som omnämns som "stommen i Nafflem" just som så många andra 1540. Då kyrkan är en medeltida kyrka under namnet Naglum ( Nafleem 1334) och tillika socken är min tanke att om det är en regel att stommen avser den huvudgård med medeltida anor som en storman upplät jord till kyrkobygge på, kan detta peka hän mot tidigmedeltida eller vikingatida storgård.

Det var utifrån detta jag undrade över stommen. Alternativet är att kyrkobostället är en sekundärföreteeelse och inie en primär. Det jag har fått som uppfattning utifrån diverse littyeraturt är att primäralternativet är troligt. Men jag ville bli mer säker.
/P-A
« Senast ändrad: mars 13, 2007, 21:44 av Gorm »

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Stommen
« Svar #5 skrivet: mars 13, 2007, 22:36 »
Här i Östergötland verkar regeln vara att kyrkan (och ofta kyrkoherdebostället) styckats av från en gård med samma namn som socknen. Ibland finns gården kvar som gård eller kameral enhet, ibland inte. Jag håller med dig om att denna "stammgård" med stor sannolikhet var en stormansgård vid tiden för kristnandet. Den hör dock långt ifrån alltid till de äldsta gårdarna i socknen av namnskicket och fornminnena att döma.
Jag tvivlar dock på att någon storman "upplät" mark till kyrkbygget. Troligare är att det var frågan om en gårdskyrka från början.

Utloggad P-A

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 144
SV: Stommen
« Svar #6 skrivet: mars 14, 2007, 09:38 »
Jag tvivlar dock på att någon storman "upplät" mark till kyrkbygget. Troligare är att det var frågan om en gårdskyrka från början.

Att det i många fall rör sig om gårdskyrkor är troligt, men detta är väl ett tidigt skede innan själva organiseringen och sockenbildningen, det anläggs troligen kyrkor även senare. Stefan Brink anger flera aktörer för kyrkoanläggandet. Kungen eller kungamakten, "Kyrkan", Enskilda främst stormän och Korporationer dvs tingsmeninghet, bygdegemenskap etc. Dock i mitt inlägg skrev jag lite klumpigt, erkännes.

Att socknen återgår på gammalt namn är troligt, då ett snarlikt ortnamn återfinns i den isländska diktningen. Det jag alltså är lite ute efter är små pusselbitar för en ev. vikingatida storgård. Men det bör kanske också ha funnits fler gårdskyrkor inom det som blir Naglums socken, alltså kan andra alternativ vara aktuella varför denna medeltida kyrka och stommen hamnade där den gjorde. Tack för informationen ialla fall/P-A

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Stommen
« Svar #7 skrivet: mars 14, 2007, 11:44 »
Tror också att man måste vara öppen för att en medeltids-kyrka inte alls behöver ha någon rumslig koppling till någon tidigare existerande gård överhuvudtaget. Här är ju fornlämningsbeståndet en viktig signal, finns yngre järnåldersgravfält i hyfsad närhet av kyrkan? Exempelvis i den av vikingatid starkt präglade socknen Markim i Vallentuna NO om Stockholm finns exempelvis inga sådana spår av gravfält/gårdsbebyggelse nära 1200-tals-kyrkan, inte heller något som kan tyda på tidigare kultplats etc. Den ligger utslängd mitt på åkermark. Läget är dock inte helt dumt; tittar man närmare efter så ligger den mitt i bygden, där alla Markims vikingatida gårdar med sina runstenar och gravfält (t.ex. Snottsta, Borresta) syns borta i skogskanterna. Alla dessa gårdar verkar ha lika långt till kyrkan. Detta skulle man kunna tolka som ett visst rättvisetänkande, med andra ord en kollektiv insats på något sätt från bygdens sida. Socknen har alltså fått sitt namn efter något annat än en gård, namnet Markim är ålderdomligt men alltså inget -sta, -by, eller -a -namn som annars är så vanligt på gårdar i grannskapet.


/Mats

Utloggad P-A

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 144
SV: Stommen
« Svar #8 skrivet: mars 15, 2007, 11:09 »

Kanske skulle jag beskriva scenariot lite närmare om någon skulle vara intresserad. Socknen låg på västra sidan av Göta älv, från ungefär fallen i Trollhättan och norrut utefter Älven. Det är mestadels en mycket trång odlingskorridor, på några ställen ingen "odlingskorridor" alls till ett par hundra meter upp till några gånger mer. Vilket har inneburit ett kraftigt tryck på fornlämnings-beståndet utifrån kända data. Men generellt har förståelsen för fornlämningar under de senaste två hunda åren varit mycket dålig. För området i staden och på västra sidan handlar det om ren förstörelse utan något, som det verkar, motstånd eller ifrågasättande av någon myndighet.

Det måhända mest kända ur historisk synvinkel torde väl Ekholms slott och län vara, huset låg på en av öarna och dess ladugårdar låg på västra sidan medan stallen låg på östra sidan om älven. Dvs det fanns en medeltida by på västra sidan i Naglums sn. Här i närheten av denna ladugårdsby fanns en Storhög (kung "Anes" hög) som finns beskriven och användes då i slutet av 1800-talet som sandtäckt. Som det verkar har det också funnits romartida gravfält och vid andra sandtäckter i Ladugårsbyn pratas det om sot och urnor, men också om resta stenar gravkullar mm så långt fram som 40-50-talen. Längre upp längs Älven ca 2,5-3 km ligger ett gammalt fidekomiss Onsjö, odens högh skall det ha hetat på medeltiden. Det finns eventuellt rester av en storhög som danskarna grävde ut och använde för att placera sina kanoner. Denna gård låg under medeltiden under Varnhems kloster. Den medeltida kyrkan är belägen på en "udde" ungefär mitt emellan dessa punkter dvs ladugårdbyn och Onsjö och prästbostället ligger ett par tre hundra meter åt väster med någon grads dragning åt SV från Kyrkan.

Det finns ett gravfält med övertorvade stensättningar i närheten, tre fyra fem hundra meter mot Onsjö längs Älven. Ett gravfält som ligger på en plats som heter Sundsberget. En bergsrygg som är den enda längs hela älven mellan de två "högarna" annars är det lera och ganska sunkigt. Detta är troligen platsen för överfarten över älven mellan Exv Norge-Markerna-Hullsjö-Vittene Skara. Det är nog denna överfart som Sigvat skald diktar om i sin österfärdsvisorna redivisade av Snorre i Olof den heliges saga.

Frågan som jag funderar på är om kyrkan (som byggnadstekniskt har daterats till 13-1400-tal) ligger där den ligger för att det är ungefär halva vägen mellan de två "kända" medeltida punkterna, detta känns troligt-men utesluter inte att det under vikingatid ändå har utkristalliserat sig en vikigatida storgård där prästbostället, Sandbäck, var beläget. (DEt finns ytterligare ett mindrae gravfält men då någon Km väster om Ladugårsdbyn som kan vara ytterligare en sådan avsöndring/nybildning i området). Dock gravfältet där man sundade skulle kunna tillhört det som senare är prästbostället Sandbäck/stommen. Det finns bl.a en yta som är liknar en utplanad terass-men kan väl kanske troligare tillblivit genom odling under århundradena. Samt så kalls detta berg som stiger åt söder för Sinaiberg. Ett namn som jag inte fått någon bra förklaring, samt där en meterthög "fyrkantig" sten med en fördjupning i, liksom en skål. Ja det är väl allt. Hur kan man gå vidare, en metalldetektoravsökning kanske skulle kunna ge något, men det är väl omöjligt få tillstånd. Detta är väl vad som finns att fundera kring.
/P-A

Utloggad MartinG

  • Novis
  • Antal inlägg: 2
SV: Stommen
« Svar #9 skrivet: april 21, 2010, 13:50 »
Eftersom jag forskat just kring detta ämne, så kan jag tala om vad en "stomme" är.
Det är ett prästboställe, motsvarande mensalhemman i Danmark, som givits åt kyrkan under tidig medeltid. När Gustav Vasa drog in kyrkans flesta "överflödiga" hemman, skonade han en prästgård i varje socken. Emellertid fanns redan då (ca 1545) en del små sockenkyrkor, särskilt i Västergötland, som inte hade egen kyrkoherde. De fungerade som annexkyrkor (bikyrkor) till huvudkyrkan. men deras prästboställe, drogs inte in av Gustav Vasa, utan las till moderkyrkans prästgård, ungefär som en utjord. Från denna tid kallas de stomhemman, eller stommar. Men de utgör alltså från början motsvarighet till "prästbordet" eller mensalen, som man också sa.
Dessa stommar låg oftast intill kyrkan, ibland gränsande till kyrkomuren. De var vanligen på ett mantal, dvs ca 100-200 hektar varav ca 20-40 hektar åker. En del finns kvar än idag i kyrkan ägo, många har efter hand sålts (särskilt 1940-70). Skara stift hade en gång över 500 kyrkor, och lika många prästgårdar. Idag finns ca 370 kyrkor kvar, och antalet prästhemman är något färre. Däremot var antalet prästgårdar (1875)  (de flesta nu sålda) ca 236  varav kyrkoherdeboställen 123. Varje kyrkoherdeboställe hade ett bost'älle och en stom, alltså fanns ca 123+123 plus alla kaplansgårdar, ca 113 stycken, sammanlagt alltså 359 boställen eller gårdar.
Ett stomhemman kan alltså sägas vara en f.d. mycket gammal, medeltida prästgård, som från början troligen var något av en "stamgård" i socknen, därav namnet.

Utloggad MartinG

  • Novis
  • Antal inlägg: 2
SV: Stommen
« Svar #10 skrivet: juni 24, 2010, 14:11 »
Jag kan göra ett litet tillägg: I Skara stifts kyrkliga jordebok från 1540, (utgiven 1899) kan man se vilka stommar som fanns då (alltså några år före Gustaf Vasas indragningar). Om Vi tar Slöta pastorat i Vartofta kontrakt, hade man 7 stommar, men bara två församlingar. 5 kyrkor var alltså redan 1540 indragna eller rivna, de flesta redan under mitten av 1200-talet. Men kyrkans jord, prästbordet fanns kvar, och kallas då stommen. Jag har inte kollat men troligen finns dessa fastighetsbeteckningar kvar än idag, och visar alltså dels platsen för de första 1100-talskyrkorna samt dels platsen för den medeltida prästgården.

Ingen har forskat kring detta, men det vore ett mycket tacksamt objekt för bebyggelseforskning.
Mvh
Martin Giertz