Den populariserade vikingatiden

[Gorm]

Jag läste nyligen Dick Harissons recension av ”Stora boken om vikingar” i SvD. Förutom kritiken mot själva boken (vendelhjälmen på omslaget är ganska komisk) så påpekade han det underliga i att man översätter en engelsk bok, var är standardverken om vikingatiden av svenska arkeologer? Visst, "Från vikingar till korsfarare" ger en bra överblick men den boken är knappast lätt att få tag i idag. Har vi inte samma efterfrågan som i England?

Artikeln tas även upp i denna blogg där författaren själv lägger fram några teorier.

Mina frågor:
- Varför skrivs så få populärvetenskapliga översiktsverk av svenska arkeologer?
- Begreppet ”vikingatid” har blivit kritiserat på senare år, har det blivit fult att prata om ”vikingatid”?

/Johan

[Mats Hansson]

- Varför skrivs så få populärvetenskapliga översiktsverk av svenska arkeologer?

Kan det vara så att många arkeologer i Sverige kanske är lite skraja för att sticka ut huvudet och skriva populärt och heltäckande - och riskera massiv kritik från en något oenig och långt mer specialinriktad/kunnig yrkeskår? Se bara på Göran Burenhults verk som har de rätta ambitionerna, med bildmaterial och allt, men får utstå en hel del kritik.

Dessutom är heltäckande, populära verk med fina bilder ganska dyra produktioner tror jag (speciellt om man ska ha "coffea-table"-attraktion) och kräver kanske en större marknad än det svenska språket kan ge.

/Mats

[Ti]

Om man grävde ut någon eller några av storhögarna exempelvis Skalunda och Anundshög
skulle säkert intresset för både vikingatiden och arkeologi i allmänhet öka.
Jag förstår inte varför så många vill tokbevara alla lämningar.
Se på Norge, där är intresset för vikingatiden större. Hur stort skulle intresset varit
om man inte grävt i Oseberg, Gokstad etc.

[anders]

Jag förstår inte varför så många vill tokbevara alla lämningar.
Se på Norge, där är intresset för vikingatiden större. Hur stort skulle intresset varit
om man inte grävt i Oseberg, Gokstad etc.

Jo, men att gräva ut är samtidigt att förstöra - allt som blir kvar är den informationen som våra metoder har förmågan att utvinna och som vi tycker är värt att registrera och bevara. Hur mycket mer ovärderlig information hade inte Gokstad och Oseberg kunnat ge om de grävts ut med dagens metoder istället för det tidiga 1900-talets och sena 1800-talets?
Men samtidigt så bryts ju lämningarna långsamt ner där de ligger så att gräva eller inte gräva är en svår avvägning.

/Anders - på väg off-topic som vanligt..

[Leif]

Om man grävde ut någon eller några av storhögarna exempelvis Skalunda och Anundshög
skulle säkert intresset för både vikingatiden och arkeologi i allmänhet öka.

Allmänhetens intresse är ju inte direkt litet nu heller.....

Det svåra är att få tiden att skriva. Eftersom arkeologi är mitt arbete skriver jag inte arkeologi på fritiden, det innebär att någon måste hosta upp pengar under själva skrivprocessen ifall jag skulle skriva något. Vilket förlag är villig att göra det? Ligger det tillräckligt stora pengar i utgivningen av sådana böcker för att jag skall kunna få betalt för mitt arbete? Vilken upplaga krävs för att ett sådant projekt skall gå runt? Hur etablerad måste jag vara för att förlagen skall nappa på de förslag jag kommer med? Ännu så länge har det inte gått, och då har jag ändå skrivit tre vetenskapliga böcker och en herrans massa artiklar......

Det är billigare att köpa in en bok utifrån och översätta den än att chansa på en "ny" förmåga.

Har jag förstått rätt så började väl Mats G Larsson skriva under en period då han hade avgångsvederlag.... Materialet han plitade ner då etablerade honom hos förlagen varefter det rullat på.

[Mats Hansson]

Vet inte om vi är så himla dåliga på detta i Sverige jämfört med andra länder, speciellt med tanke på vår relativt blygsamma folkmängd. Jag vet att jag i en engelsk (välsorterad) bokhandel försökte få tag i ett enkelt standardverk om Englands forntid, det var lögn. Engelsmännen verkar duktiga på att beskriva andra länders arkeologi, vare sig det är vikingar, hieroglyfer eller franska megalitgravar. Men när det kommer till det egna landet blir det helt plötsligt väldigt snuttifierat, fina böcker om "the Romans", "the Saxons", "the Norman conquest" och liknande. Men som sagt, något bra standardverk "från Clacton till Battle of Hastings" såg jag aldrig till.
/Mats

[tty]

Men när det kommer till det egna landet blir det helt plötsligt väldigt snuttifierat, fina böcker om "the Romans", "the Saxons", "the Norman conquest" och liknande. Men som sagt, något bra standardverk "från Clacton till Battle of Hastings" såg jag aldrig till.
/Mats

Kan det inte bero på att den engelska historien är naturligt "snuttifierad" med en lång serie folk och kulturer som avlöst varandra i olika följd i olika delar av landet. Jag räknade en gång över hur många språk som talats i Storbritannien sedan romartiden och som kunde bli aktuella i ortnamn och kom fram till minst tio. Det är nog ytterst få om ens någon som har överblick över hela fältet.

[Mats Hansson]

Jo, det ligger säkert mycket i det. Har också en känsla av att de engelska arekeologerna är väldigt uppdelade på olika tidsperioder, helt naturligt kanske. Men de äldre tidsperioderna (pre-roman) verkar få relativt sett mindre uppmärksamhet (Stonehenge möjligen undantaget) än de mer glamourösa skeendena kring romartiden, saxiska tiden och vikingatiden. England kommer ju in i det skrivna ordets tidevarv nästan 1000 år innan Sverige, och fick väl med romartiden så att säga en skjuts in i stenhusbyggandet, med påföljande mer "talande" arkeologiska lämningar. Så det finns väl mer att "ta av" från de senare perioderna dvs. skriva om när det kommer till att producera populärvetenskapliga böcker.

/Mats

[Necross]

Jag slog ihop detta inlägg med "Den populariserade vikingatiden" eftersom de behadlar samma bok.
/Johan - Admin

Lars Linder i DN diggar Richard Halls bok "Stora boken om vikingarna" (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=637914) . Jag orkade bara konstatera att boken har en vendeltida hjälm på framsidan (http://www.adlibris.com/se/covers/9/18/9185267945.jpg) och att första meningen på baksidan är "Stora boken om vikingarna utgör en faktaspäckad och fascinerande exposé över våra medeltida förfäders liv och leverne."

Det är för övrigt rätt intressant att det ska till en engelsman för att skriva den stora boken om vikingarna.