Ok, saker och ting börjar kanske klarna lite. Mycket av min oförståelse här hängde samman med min tidigare obekantskap med begreppen arbolisk och rihzomatisk. Det finns dock fortfarande saker som jag inte riktigt begriper. Jag tar upp ett par av dem här nedan.
I det du skriver håller jag i princip med dig (tror jag), vissa av sakerna ser jag t.o.m. som självklara, t.ex. detta med att ”människan [inte kan] reduceras ned till biologi, biologin kan inte reduceras ned till kemi, kemin till fysik och fysik till matematik”. Detta hänger ju samman med tron på att ett system inte nödvändigtvis alltid kan förklaras och förstås genom dekonstruktion, de måste också studeras mer övergripande. Flera objekt som sätts samman i ett interagerande nätverk leder till formandet av ett nytt, sammansatt, objekt som inte nödvändigtvis är summan av sina beståndsdelar, men ibland är det det. Det är just detta ”ibland” som gör att jag ändå är tveksam till att anamma ett ”allrådande” filosofiskt system av den typ du presenterar.
Sedan förstår jag inte riktigt hur du använder ordet ”hierarki”. Det verkar nästan som att du (eller är det wittgensteinarnas motståndare?”) motsätter er bilden av enkelriktade hierarkiskt system. Men finns det någon som påstår att system hierarki innebär enkelriktad påverkan? Även om fenomen som ”samhällen”, ”en människa” och ”celler” visserligen tillhör samma immanensplan, så kan man ju utrycka det som att de befinner sig på olika nivåer. Dessa nivåer påverkar bevisligen varandra åt olika håll, men man kan ändå tala om en hierarki i fråga om skala: ett samhälle innefattar människor, människor innefattar celler, men det är inte tvärt om, åtminstone inte i fysisk bemärkelse, biologiska celler innefattar inte människor etc. Detta menar jag ändå är en organisation som definitivt kan kallas hierarkisk, men hierarki behöver inte nödvändigtvis innebära kontroll åt ett visst håll, eller etappvis, bara en form av organisation i olika nivåer.
Tack för boktipset för övrigt!