Begreppet "Stad"

[Heimdahl]

Begreppet ”stad” (och dess begreppsbarn ”urban” et.c.) är intressanta då det definierats på så olika sätt. Den dominerande definitionen är ju den historisk-juridiska, d.v.s. att en stad är något som givits särskiljda privilegier. Men man kan ju studera fenomenet stad också ur andra aspekter som t.ex. sociala, samhälleliga, arkeologiska och miljömässiga fenomen. I sådana studier kan det ju vara användbart (och ibland nödvändigt) att definiera ”stad” på andra sätt.
Ändå känns det som att dessa begrepp är extra hårt knutna till just juridiken. Många verkar motvilliga till att tala om stad ur andra perspektiv än de juridiska (vilket t.ex. gett upphov till begrepp som ”protostad” om Birka et.c.).

I den här tråden har jag två frågor:
- Hur tror ni det kommer sig att det verkar finnas en motvilja mot att definiera begreppet på andra sätt än de juridiska?
- Har ni exempel på hur stad har definieras på andra sätt?

[Mats Hansson]

- Hur tror ni det kommer sig att det verkar finnas en motvilja mot att definiera begreppet på andra sätt än de juridiska?

Ja, det är ju en bra fråga. Kan det vara så att åtminstone i Sverige, och säkert i många andra länder, så har "staden" länge varit förknippat med ett visst status. När jag växte upp så var det alldeles glasklart vilka städerna i Sverige var, före storkommunernas tid. Man visste att Hjo var en stad, men inte Finspång eller Kopparberg. Det fanns köpingar och municipalsamhällen, men se städer, det var något helt annat. Fast ingen egentligen reflekterade över skillnaden. Det var ett historiskt nedärvt faktum, som förstås var en rest av många hundra år av stadsprivilegie-begreppet, vilket ju är som du säger en juridisk/politiskt företeelse. Sundbyberg, t.ex., blev stad först kring sekelskiftet 1800/1900, vilket säkert ansågs väldigt betydelsefullt då.

Ja, jag tror att vi har haft svårt att frigöra oss från detta status-tänkande, även när vi betraktar forntida samhällen. Vi har gärna velat plocka fram stadsprivilegie-begreppet ur garderoben.

- Har ni exempel på hur stad har definieras på andra sätt?

I boken "Prehistoric Europe" (Champion m.fl.) såg jag ett som jag tycker bra resonemang kring stadsbegreppet när man beskriver "staden" Manching i Tyskland på 200-talet f.Kr. Även om man inte heller där vill definiera denna kilometervida bebyggelse som just "stad" så säger författaren att
"Manching har många karakteristika som man vill associera till en stad: en stor och permanent bebodd befolkningskoncentration, med en planlagd och väl underhållen inre struktur, standardiserade byggnadstyper, uppdelning i olika aktivitetszoner, ett ekonomiskt centrum för icke-agrar produktion samt en roll som ett fokus för lokala och mer avlägsna varuutbyten" (min översättning).
Tycker det täcker in rätt många av de icke-juridiskt-formella egenskaperna som jag tror du är ute efter. Och de flesta av egenskaperna går nog att styrka arkeologiskt med lite tur, till skillnad från administrativa överbyggnader som kan vara svåra att påvisa i ett fyndmaterial.

/Mats

[hsu]

Den medeltida staden är ju förknippad med kungamakten, vilket kan medföra problem i de arkeologiska tolkningarna. Särskilt vad gäller de tidiga stadsuttrycken (vikingatid och tidig medeltid) kan en större mötesplats/handelsplats utan stöd från en kung fortfarande vara lika stor och ha lika många invånare. Men eftersom de historiska källorna sitter ihop med statsmakten tror jag att vi får en övervikt vad gäller betydelsen av de "statliga" städerna. Ändå finns en hel del som tyder på att kungamakten under hela tiden stiftade "städer", eller gav redan existerande centralplatser stadsprivilegier för att i någon form få kontroll på handeln i området. Detta tyder ju på att handeln i många fall var oberoende av kungens inflytande, och att sannolikt mycket aktivitet bara idag finns kvar som arkeologiskt material.

Jag skrev min c-uppsats i arkeologi om det medeltida stadsbegreppet, om jag inte minns fel var ca hälften en diskussion om begreppsdefinitioner av ordet stad.

[Micke]

Hur ser denna diskussion ut i ett globaltperspektiv? Rätta mig om jag har fel, men visst talas det om "städer" i Mellanöstern (Jehriocho m.fl) redan under neolitikum. Där verkar man alltså inte ha något problem att definiera en plats som en "stad" trots avsaknad av juridiska dokument som kommit "ovanifrån". Eller, har jag fel? (Jag vet väldigt lite om Mellerstaösterns arkeologi...)

/Micke

[David]

Ja, om man strikt skulle använda kriteriet juridisk/administrativ särställning på Mellanösterns tidiga städer eller antikens stadsstater så skulle dessa inte vara städer. Antikens Athen t.ex. had ingen juridisk särställning visavi någon omgivande stadsbygd eller territorialstat (av det enkla skäl att det inte fanns någon omkringsliggande territorialstat eller kunga makt). När det gäller städer i antikens Grekland är det nog bäst att kalla dem poleis eftersom vårt stadsbegrepp har så många andra associationer.

Inte heller hade sumeriska städer det såvitt jag vet. När sådana stadsstater inlemmades i imperier (t.ex. Akkadiska imperiet, Assyriska, etc.) så fick de ofta "tillstånd" av kungen att fortsatt använda sina egna lagar inom sin egen stad och omland. Möjligen ett sorts privilegium men inte direkt analogt till stadsprivilegier i det feodala Europa.

[Heimdahl]

Mats,
Detta med statusen var ett intressant och för mig oväntat svar – att det finns (eller åtminstone fanns) en påtaglig status för människor ända in i modern tid för vilka orter som benämndes ”stad”. När jag tänker efter så tror jag nog att jag varit lite blind för den aspekten. Själv är jag uppvuxen i en förort till Stockholm och jag minns att jag och mina systrar fann det mycket lustigt att höra kusinerna från landet säga ”nu åker vi in till stan” och med ”stan” mena Falun, som i våra ögon knappast var en ”stad”. Detta var naturligtvis ett von oben-perspektiv utan dess like, men jag har faktiskt inte tänkt på att stadsbegreppet i sig kan och/eller kunnat innebära en status för människor som inte tar staden för given. Tack för att du tog mig ur denna pinsamma dimma!
Om vi tar frågan till det mer arkeologiska/historiska så har jag snarare trott att det berott på en historikerdominans inom stadsforskningen. För historiker är den juridisk/politiska företeelsen mycket mer självklar än för t.ex. en arkeolog, som kanske snarare ser till staden som en plats med vissa fysiska eller miljömässiga egenskaper (typ stor mängd människor, viss miljö, vissa typer av aktiviteter et.c.). Här har jag också sett en statusfaktor i det att historiker inom t.ex. medeltids- och efterreformatorisk forskning varit dominerande och i viss mån styrt begreppsapparaten efter sina villkor. Mindre dominerande discipliner (som arkeologi) har då underdånigt anpassat sin begreppsapparat till historikerna.
Som kommande från geologin har detta fenomen varit särskilt lärorikt att betrakta. I synnerhet som arkeologin har stratigrafin gemensam med geologin och här helt fritt lånat och förändrat begrepp, ibland helt utan att ens själva definiera dem, eller att se till vad de stått för inom geologin. Observera här att jag inte tycker detta är något dåligt i sig, en disciplin måste naturligtvis få skapa sin egen begreppsapparat, även om det i detta fall inneburit att rätt grava missförstånd lätt uppstår i kommunikationen mellan just geologer och arkeologer. Men det är intressant att jämföra detta fenomen/beteende med hur man förhållit sig till historiska begrepp, där man snarare haft en överdrivet anpassningsvillig attityd och anammat begrepp även om de är direkt olämpliga att applicera på arkeologi. Detta är dock något som verkar ha förändrats under senare år.
Exempel jag har om begreppet ”urban” är från ekologin där man studerat så kallade ”urban-rural” gradients inom floramiljön. Här har man definierat ”urban” (som ju ursprungligen betyder något i stil med ”det som hör till staden” enbart utifrån ett område med viss folktäthet. I fossila sammanhang så låter ju detta sig oftast inte göras, och man får på sätt och vis gå andra vägen och blir mycket mer beroende av att definiera urban, eller stad genom rena miljöfaktorer.

[Heimdahl]

Ja, detta med de tidiga ”städerna” i mellanöstern har också slagit mig. Varför har man varit så villig att kalla dessa orter för ”städer” medan t.ex. Birka kallas ”stad” ytterst motvilligt? Där är det väll också rätt sannolikt att det funnits speciella ”privilegier”.
Jag tror att begreppen ”town” och ”city” definieras något annorlunda än det svenska ”stad”, och det är nog som Jasaw kommenterade i tråden om Apocalypto, att man i högre utsträckning använder mer neutrala begrepp som t.ex. ”center”.
Detta med begrepp inom vetenskap är intressant. De är ju bara vetenskapliga verktyg, och verktyg kan man ju anpassa och bygga om allt eftersom nya behov uppstår, men vad gäller just begrepp så verkar det ofta som att man är mycket mer auktoritetsbunden än annars.

[Savon]

Bara lite ordgymnastik

Plötsligt dyker en namnskylt upp "Erikstad", jag åker in på vägen, en samling hus, knappast mer än en gård... stad = kökspis?

En annan vägskylt  (på en enskild väg) "Gatan", jag åker in och hittar...just det knappt mer än en gård. (Från den gården kom en av våra mest kända sjörövare Lars Gathenhjelm, eller "Lasse på Gatan"... gatan = kåtan?

[Anna-Carin]

Plötsligt dyker en namnskylt upp "Erikstad", jag åker in på vägen, en samling hus, knappast mer än en gård... stad = kökspis?

Nja, SAOB säger att stad/städ/sted och andra stavningsvarianter betyder ställe eller plats. Det finns ju även i sammansättningar som eld-stad, bo-stad, osv. I ortsnamn kan det heta -sta också. Så namnet betyder säkert "Eriks ställe" snarare än t.ex. "Erik har en köksspis " (för vem skulle inte ha någon form av matlagningsmöjlighet och värmekälla, i vårt klimat?). 

"Stad" i betydelsen ort med särskilda privilegier osv, kanske bara är ett specialfall av ett ord som ursprungligen hade en mycket mer allmän betydelse?

[Heimdahl]

"Stad" i betydelsen ort med särskilda privilegier osv, kanske bara är ett specialfall av ett ord som ursprungligen hade en mycket mer allmän betydelse?

Det tror jag är helt sant! Det är ju inte alls ovanligt i andra sammanhagn heller. Geologins begrepp "torv", "gyttja" och "dy" kommer ju också från den vanliga "allmogesvenskan" och dessa ords ursprungliga betydelser har föga att skaffa med hur de definierats av geologer.

[Reuterdahl]

Gällande ortnamns begrppet stad måste man också hålla reda på äkta och oäkta -sta namn. Dvs gamla och nya, de ursprungliga som har rötterna från järnålder och de senare som tillkommit vid olika tillfällen under historian. Just Eriksstad om en by låter som ett sent tillkommet namn.

Reuterdahl

[tty]

Bara lite ordgymnastik
gatan = kåtan?

Snarare gatan = fägatan

[Gorm]

Nu får jag be er att hålla er till ämnet, ortnamn går att diskutera på annan plats på forumet.

- Hur tror ni det kommer sig att det verkar finnas en motvilja mot att definiera begreppet på andra sätt än de juridiska?
- Har ni exempel på hur stad har definieras på andra sätt?

/Johan - Admin

[Reuterdahl]

För att återgå till ämnet, har under en period studerat "boplatser" i Kina från neolitikum vilka omnämns just som boplatser trots att de väl uppfyller de vilkor som angavs tidigare i tråden. Jag funderar lite på om man inte schablonmässigt förlägger tolkningen på att något är en stad till vissa tidsepoker och områden.

I Kina verkar det som om man man, och detta gäller också västerländska forskare som studerar Kina, börjar kalla bosättningarna för städer i och med bronsålderns Longshan kultur eller något senare fram mot Xia-dynastins lämningar medan Yangshao och Dawenkou kulturernas (ca 6000-2500f kr) benämns som boplatser, byar etc. Till detta skall läggas att man idag känner till mer 7000 neolitiska boplatser varav de flesta ligger i Yangshao och Dawenkou området kring Gula floden. De största av dessa upptar mer 90 ha och innehar mer än 100 byggnader, det är inte ovanligt att samma "boplats" nyttjats under mycket lån tid.

Catal Hoyuk brukar ju kallas världens första stad och den dateras till ca 6000 fkr vilket i viss mån motsäger min teori, men de flesta städerna ligger ju längre fram i tiden. Nu har jag lite dålig koll på de tidigaste städerna men majoriteten ligger väl i Mellan östern, är det någon som har koll på om det finns det fler "boplatser" från neolitikum som bedöms/omnämns som städer utanför Mellan östern?

Magnus Reuterdahl

[Savon]

Nu får jag be er att hålla er till ämnet, ortnamn går att diskutera på annan plats på forumet.

- Hur tror ni det kommer sig att det verkar finnas en motvilja mot att definiera begreppet på andra sätt än de juridiska?
- Har ni exempel på hur stad har definieras på andra sätt?

/Johan - Admin

Hej, jag försökte bara skoja med stad och gator, men det blev uppenbarligen helt fel?!

När man läser konstvetenskap tittar man på ställen man definierat som städer, Jeriko tex 7000 fKr. När man tittar på bilder från utgrävningar ser man höga murar. Catal Huyuk, ca 6000 fKr i Anatolien är också kallad för stad, ca 5000 invånare. Här fanns inga gator, man gick in från taken, precis på samma sätt som i Ghadames eller Ghat i Saharaöknen. Dessa städer är också omgivna av murverk. De verkar också ha en gemensam mötesplats, ett torg, även för handel.

Det verkar också som om man vill se att arbetsfördelning skett innanför murarna. Visst har man även i "lösare" sammanhållen bebyggelse hantverkare, men det verkar nu vara ännu mer organiserat. Man kan också se på konsten, först skiljer man den bofaste från jägaren. Man bevarar tex sina förfäders kranier. Det verkar bli ännu mer påtagligt längre fram i tiden, romarriket tex där man hade ett förfädersaltare i sina hem, men nu med skulpturer av förfäder. Alltså tror jag att det skulle innebära att man inte flyttar omkring, men att man inte heller är så "jordbunden" som i jordbruksbyar. (Nu var det ju många stadsbor som hade jordbruk utanför stadsmurarna, men det var nog jord som inte hade samma laddning i förhållande till släkten.)

Se tex H W Jansson, "Konsten" eller Honour & Fleming "A World History of Art". Dessa finns i många upplagor.

Det är en sak jag funderar över, rökar. Jag har sett den i samband med att en förtätad bebyggelse beskrivas (tex Lule). Kanske det har då att göra med stad, eldstad, hushåll?