Angående ”Kvinnolandet”. Min kollega Karl Fredrik Wasén på Fotevikens Museum håller sedan en tid på att gå igenom de äldsta arabiska skrifterna i sin helhet (inte bara dessa ständigt återkommande, begränsade citat) och där förekommer just detta märkliga samhälle i några skrifter. Den yngsta uppgiften är en karta från 1300-talet där Finland markerats som "Terra Feminarum (Amazones)". Uppgifterna på kartan går dock troligen tillbaka till Adam av Bremen ca 1070 som skriver:
”…bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka. Därefter kommer sveonerna, som härskar över stora landområden ända fram till Kvinnolandet.” (4:14)
”Likaså berättar man att det bor amazoner vid dessa det baltiska havets kuster. Landet kallas nu Kvinnolandet. Somliga påstår att de blir havande genom att dricka vatten. Andra berättar att de blir havande med barn genom umgänge med förbifarande köpmän eller med sådana, som de håller fångna hos sig …” (4:19)
Den arabiske författaren Qazwînî skrev på 1200-talet sin bok ”Kosmologi” och boken baseras på 900-talsgeografen At-Tartûschîs skrifter, vilka inte längre finns bevarade. I denna skrift berättas bl.a.:
"3:8 Kvinnostaden
Det är en stor stad med ett omfattande territorium på en ö i västerhavet. A-Tartûschî säger: Deras invånare är kvinnor, som männen inte har någon makt över. De rider på springaren och tar själva hand om kriget. Vid sammandrabbningar visar de stor tapperhet. De har även slavar.
Varje slav beger sig efter tur på natten till sin härskarinna, stannar kvar hela natten, stiger upp vid morgongryningen och går i hemlighet när dagen randas.
Om det sedan föds en pojke, dödas det genast, men föds det en dotter, får hon leva,.
At-Tartûschi säger: ”Kvinnostaden är ett faktum, det finns ingen som helst tvivel om detta.”
Abû ´Obad Abdallâh al-Bekrî (d.1094) som arbetade i Cordoba med arabisk geografi och poesi har efterlämnat sig ”Bok om vägar och länder”). Här citerar han bl.a. 900-talsgeograferna juden Ibrâhim ibn Ja´qûb och Al-Mas´udi:
”Väster om Rûs ligger Kvinnostaden. De äger landegendomar och slavar.
De görs gravida av sina knektar, och om det blir en pojke dödar de honom.
De rider på hästar, för själv krig och besitter mod och tapperhet.
Ibrâhîm ibn Ja´qûb, israelen, säger: ”Berättelsen om denna stad är sanning, Hûto (Otto I, tysk-romersk kejsare) kungen av Rûm, har (själv) berättat detta för mig…”
Tre oberoende, tidiga källor om detta kvinnliga samhälle; varav en har som sagesman kejsare Otto I. Nog är det märkligt. Vad är verkligheten bakom dessa berättelser?
