För det första måste jag göra klart att jag varken är ute efter en renhetslära eller en ursprunglig religion, jag är inte ute efter nordisk överlägsenhet eller något liknande.
Något så extremt som "överhöghet" läste jag aldrig in i det du skrev. Men däremot tycker jag mig fortfarande se spår av en slaggs "renlighetsidé" i det du skriver (och då menar jag ifråga om religioners ursprung och inget annat).
Livet som asatroende idag har försvårats av detta eviga jämförande med grekisk mytologi.
Det får jag erkänna att jag inte förstår. Hur då? (Nu kanske detta faller utanför detta ämnes ramar, men du får gärna starta en ny tråd eller svara privat för att utveckla detta.)
Jag utesluter inte influenser men jag vill varna för att dra för snabba slutsatser. Hade nordbor någon bevisad kontakt med greker? Skulle grekernas gudar ha vandrat ända upp i norden genom alla mellanliggande länder utan att smitta av sig på de länder de passerade? Hur skulle påverkningarna ha skett rent praktiskt?
Jag får helt frankt erkänna att detta inte alls är mitt område, men av vad jag förstått så är det inte heller fråga om någon direkt religionsspridning från medelhavsländerna upp till norden utan mellanliggande spår, utan precis tvärt om. Alltså spår av en spridning över hela Europa med succesiva förändringar efter vägen. Av vad jag förstått så tänker man sig alltså en spridning upp till norden via olika förändringar och anpassningar i mellan- och nordeuropa.
Det är klart att en viss mängd heder tas ifrån religionen om man påstår att den bara är ett inlån från en annan kultur, det förringar de troende och deras tro, det kan du väl hålla med om? Gudarna är och förblir desamma ändå men det är ändå förringande.
Det håller jag faktiskt inte med om. Min bild är snarare att människor nästan uteslutande ägnar sig åt att låna, härma och kopiera varandra på olika sätt, och att detta bl.a. görs för att det ligger prestige i det. Rent "nyskapande" existerar nästan inte, eller förekommer i alla fall mycker sällan, och när det gör det tas det oftast emot med skepticism. Jag skulle heller inte vilja använda ordet "bara inlån" i detta fall, utan snarare ordet internalisering, d.v.s. att "ta upp och göra till sitt eget". Det är då inte frågan om ett plagiat utan snarare en slaggs inspirationsprocess.
Men här får du gärna utveckla lite. Vad menar du egentligen att det är för skillnad om den hypotetiske forna nordbon Brötulf får sig sin gudavärld till livs av mälardalske Grytulf, mot om han får den till sig av Stavros från Karpathos? Skulle Brötulfs tro, eller kultur vara mindre värd bara för att den kom till honom från den grekiska, snarare än den mälardalska övälden? Jag förstår faktiskt inte alls. Menar du att det i asatron skulle ligga en slaggs essens av "nordiskhet" som skulle vara kopplad till dess trovärdighet eller status? Om du menar så, så tror i allafall jag att det är en modern konstruktion och knappast något som skulle gälla för den äldre asatron. Mitt intryck är snarare att för dessa människor var inflytande söderifrån något som signalerade status och prestige.