Hur kommer dessa mängder med fågelskelett i olika former att tolkas? Kommer fakta att finnas kvar, dvs att det handlat om hälsoåtgärder, och i vilken form då? Som sägen, eller kommer allt som är lagrat på data att finnas kvar?
På en järnåldersboplats vid Brågarp i sydvästra Skåne som grävdes ut i början av nittiotalet stötte vi på just en sådan lämning. En gigantisk nedgrävning som vi snabbt stämplade som
STÖRNING när de första djurbenen dök upp tillsammans med klumpar av släckt kalk. Det kändes liksom inte motiverat att gräva vidare... Yeach!!!
Vad som verkligen var intressant var att ingen av våra lokala besökare kunde ge oss basfakta -
A vilken sjukdom det handlade om -
B exakt när det skett. Detta trots att en hel besättning nötboskap uppenbarligen slagits ut och trots att gropen i fråga bör ha grävts med maskin. Man kunde tycka att en sådan händelse borde ha stannat i folks minne, men så var alltså inte fallet. Visst, om man gjort sig besväret att spåra upp tidigare ägare till åkermarken där kadavergropen låg, eller i fall gårdsarkiv och liknande gåtts igenom hade säkert alla uppgifter funnits. Men samtidsarkeologin var rätt lågt prioriterad på en exploateringsundersökning med senneolitiska gropsystem och långhus från vendel/vikingatid.
Men poängen i historien är givetvis att även omvälvande händelser i lokalsamhället kan bli bortglömda tämligen raskt under vissa förutsättningar. I detta fallet handlade det framför allt om rationaliseringar i jordbruket och omställning av tidigare odlingsmark i anslutning till en storstadsregion. De möjliga sagesmännen hade helt enkelt flyttat. Med dem försvann ockå nycklarna till markens minnen!
Claes
...så hur tolkade vi kadavergropen? Närmast sanningen kom nog antagandet att vi stod inför lämningarna efter ett utbrott av mul- och klövsjuka under mellankrigsåren. Men helt säkert belagt är inte det antagandet.