Bronsålder kontra andra perioder

[Sven lagman]

Intressant att det nya forumet har mycket tillgänglig statistik. Blev förvånad när jag upptäckte att järnålder/vikingatid, stenålder och medeltid återfinns på de tio största tavlorna. Var är bronsåldern? Antalet ämnen i detta tidsavsnitt är avsevärt färre än för övriga. Speglar denna bild också det allmänna intresset ute på institutionerna och bland arkeologerna? Bronsåldern är ju, tycker jag, den mest spännande perioden efter vikingatid. Kopplingarna till medelhavskulturerna borde t.ex. väcka många frågor.

[Heimdahl]

Av den korta erfarenhet jag har av arkeologi så har jag fått följande intryck:

Dels är det är ovanligare att gräva bronsålder i samband med exploateringar (beroende på dessa lämningars lägen i landskapet mer sällan sammanfaller med dagens infrastrukturella planeringar), detta bidrar i sin tur till att det finns ett mindre material att fördjupa sig i och att färre arkeologer blir specialister på den här perioden.

Samtidigt är det lätt att få intrycket, och det här är mer en fördom, att bronsåldern är en period som blivit tyngd av ett arv av spekulationer om "kult" och genus (det finns mycket spiraler och roliga figurer att spekulera kring). Inget fel med det i sig egentligen, men jag tror att det i viss mån kan verka lite avskräckande.

[Micke]

På min C-kurs var vi ca 40 st. Vi var endast två som skrev uppsats om stenålder och två skrev om bronsålder. I princip skrev resten om järnålder...( jmf http://www.arkeologi.uu.se/ark/education/CD/cuppsats.htm)

Att stenålder hamnar högt här tror jag dels beror på extremt stort intresse kring en enstaka tråd. Sedan är ju en mycket stor del av de exploateringsgrävningar som görs som är relaterade till stenålder, så perioden får nog också lite hjälp av att "det finns pengar i ämnet".

/Micke 

[Sven lagman]

Under min egen tid som grävande arkeolog i forntiden var bronsålderslämningar den mest frekventa fornlämningen runt Malmö. Bara avfallsgropar efter lerkliningstäkter så långt ögat såg. Är det verkligen så att bronsålderslämningar inte berörs av exploateringar i högre grad på grund av läget? Låter både skumt och intressant. Om kult och genus i samband med bronsåldersforskningen har mattat denna borde man kanske få in nytt blod och nya ideér. En rundtur i den ofantligt rika bronsålderutställningen på Nationalmuseet i Köpenhamn väcker åtminstone för mig mängder av frågor när jag går igenom den.

[Micke]

Nu är jag dålig på bronsålder, det skall jag villigt erkänna. Men tittar man på till exempel E4 i Uppland eller gasledning i Bohuslän och andra stora linjeprojekt på senare tid så är det en mycket hög procent stenålder.

Kanske för att lämningar från järn- och bronålder i högre grad är kända och välsynliga redan i ett tidigt planeringsskede, medan stenålder kommer in när sträckingen i stor utsträckning redan är klar.

Jag har i alla fall i princip kunnat livnära mig på  stenålder sedan jag blev klar för 4-5 år sedan (förutom tre månader arbetslöshet och 8 månader pappaledighet :-)... Sedan är ju stenålderslämningarna till sin natur flera (på grund av högre mobilitet och längre tid, bronsåldern och järnåldern varar ju bara i 1500 år var ungefär medan stenåldern i Sverige varade i ca 10 000 år)

/Micke

[Leif]

Sedan är ju stenålderslämningarna till sin natur flera (på grund av högre mobilitet och längre tid, bronsåldern och järnåldern varar ju bara i 1500 år var ungefär medan stenåldern i Sverige varade i ca 10 000 år)

resonemanget förutsätter en konstant befolkning.....

det finns stora regionala skillnader som inte går att bortse ifrån, såväl vad gäller forskningstradition (vad man väljer att prioritera vid grävningar) som vilka lämningar som faktiskt finns att undersöka.....

jag är inte helt insatt i hur långt man kommit, men så fort Arkeologi i sverige blir tillgängligt för de sista 15 åren blir det väl en baggis att plocka fram statistik på vad som faktiskt grävs/inte grävs samt inte minst var specifika perioder grävs...