Författare Ämne: problem vid inventering  (läst 3255 gånger)

Utloggad tomfra

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
problem vid inventering
« skrivet: december 27, 2006, 14:08 »
Hej
Jag läste att det fanns brister i FMIS och det berode på att man hade olika bedömningar vid inventeringen. När jag inventerade kulturlämningar i skog och historia så hade vi en "exempelsamling från RAÄ" som visade hur man skulle beskriva lämningarna för att få en enhetlig beskrivning. Men som alltid så tolkar vi människor saker olika. När vi skulle beskriva ett röjningsröse område så räknade vi inte alla rösena utan vi gjorde en uppskattning av antalet och hur stort området var, därefter GPSade vi området fyra hörn. Det var i första hand för skogsmaskinerna så att de vet var lämningarna är.

Ett problem med att GPS'a lämningarna är att tar en punkt exempel vid en hus lämning är skorstensröset det första som man markerar, därefter de andra lämningarna till sist gör man ett område av allt ihop.
Så när man öppnar objektsnummret kan man få många koordinater på lämningen och det kan vara lite förvirrande.

MVH tomfra :D

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
problem vid inventering
« Svar #1 skrivet: december 27, 2006, 14:53 »
Jag tror inte att det stora problemet är gps-inmätninen utan själva bedömningen. Och då menar jag inte uppdelningen i en förstaklassfornlämning med lagskydd och en andraklassregistrering som med lite tur uppbär ett hänsynsskydd (kulturlämning). Att jag skriver med lite tur beror givetvis på att om en markägare i skogsmark har vidtagit tillräcklig hänsyn för exvis naturvärden så behöver han inte ta ytterligare hänsyn till kulturlämningarna. Han har bara skyldighet att ta en total hänsyn på vad det nu är, vad hänsynen gäller spelar ingen roll.....

Jag tror att den brist du syftar på är att samma klassificering, låt oss säga gravröse, ser olika ut i olika delar av landet. Tar man södra Västergötland där jag verkat så kan man se att det som krävs för att en grav skall klassas som gravröse istället för röseliknande stensättning eller stensättning varierar från socken till socken beroende på vem som granskat lämningarna (dvs ej inventera dem). Tendensen är att fler flacka anläggningar i Svenljunga och Tranemo kommuner klassas som rösen än i andra delat av södra västergötland. Där har vi nog en förklaring till att detta område "sticker ut" avseende rösen på Hyenstrands prickkartor.... Mitt uttalande är baserat på mina observationer i samband med stormskadeinventering av fornlämningar i södra västergötland.

Personligen vill jag inte tro att förhistorien är allt för lätt att ordna in i olika schablonmässiga allmängiltiga kategorier. Det skulle vara att förenkla människan som kulturvarelse allt för mycket. Därför gillar jag inte heller allt för enkla modeller kring exempelvis bebyggelsestruktur eller centrum-periferi. Men det är en annan sak. FMIS är ju inte i första hand ett forskningsredskap utan ett verktyg för att undlätta antikvarisk ärendehantering och upprätthålla lagens intentioner.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/