Naturens mäktighet är givetvis orsaken till att åker långväga för att beundra ett större vattenfall. Niagara Falls t.ex. drar ju fortfarande hundratusentals turister varje år. Men det är väl lite långdrygt att påstå att dom kommer dit för att tillbedja "gudar" av nån form...?!
När man beaktar dom gamla byar, gårdar och minnesmärken som finns vid forsarna här i Norden så beror det främst på att båt- och släde-trafiken efter vattenleden fick ett naturligt avbrott - eftersom lasten fick släpas eller släppas efter land, ikring fallet.
Därför uppstår det naturliga rast-, vilo- och handelsplatser vid forsarna. Skal en längre handelsled fungera måste givetvis dessa naturliga hinder vara betjänta. Vid större forsar fick man därför anlägga större gårdar eller små byar - till hjälp för handelsmännen och transporten förbi forsen. Därmed uppstår en naturlig organisation ikring forsen, med drag, klövhästar, båthus/båtsnickare, gästgiveri, stallar och dylikt.
En primär bas till denna handelskultur var givetvis att man under sommaren kunde dra lax och öring och på vintern fånga älg och annat vilt. Med dessa funktioner etablerade fick man alltså fram dom faciliteter som behövdes för att dessa handels-platser och -byar kunde växa fram...
Speciellt stora vattenfall - som Nämforsen - krävde givetvis mer omfattande lösningar. Här fick man helt enkelt lasta om och byta till nya båtar ovan och nedan fallet. Detta krävde en permanent funktion lokalt, vilket berodde på ett lite samhälle av mänskor. Fynden från Bjästamon och Sollefteå visar ju att handelsleden efter Ångemanälven/Faxälven till Blåsjön och Norge/Nord-Atlanten är mer än 5.000 år gammal. Som ristade minnesmärken visar väl hällristningarna vid Nämforsen väl framför något att denna trafiken vore jämnt gående under lång tid.