Författare Ämne: Slaget vid Lomma?  (läst 5590 gånger)

Utloggad Hedex

  • Novis
  • Antal inlägg: 2
Slaget vid Lomma?
« skrivet: september 05, 2006, 23:44 »
Hej, har en sommarstuga vid Lomma å i Skåne (Höje ås utlopp genom Lomma) och när vi grävde för avlopp hittade vi en del järn i marken.

Jag har nu sett på nätet att det ska ha varit ett slag vid Lomma å år 1183 med runt 3000 stupade män.  Var kan man hitta mer information, exakt lokalisering av slaget mm. ?

Utloggad exm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 68
Slaget vid Lomma?
« Svar #1 skrivet: september 07, 2006, 12:42 »
Kan det vara denna sida?

Citera
Det avgörande slaget stod vid Höje å mellan Lund och Lomma, där kungens knektar, skåneländska stormän och ärkebiskopens eget rytteri i ett kort men blodigt slag besegrade Harald Skrengs bondehär. Det finns inga säkra uppgifter om folkförlusterna, men vissa källor pekar mot att inte mindre än 3 000 bönder stupade, i så fall den största förlust Skånelands folk dittills lidit i människoliv.


Det är nog svårt att hitta exakt information om var slaget stod, de skriftliga källorna var nog inte så detaljerade på den tiden. Även arkeologiskt är det svårt att påvisa sådana gamla slagfält, dock skulle det kanske kunna gå att hitta spår (jmf Teutoburgerskogen  :) ) om man gjorde en detaljerad inventering av området, men sånt är tids- och resurskrävande. Kanske Slagfältsarkeologerna på UV Syd skulle kunna vara intresserade?

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Slaget vid Lomma?
« Svar #2 skrivet: september 09, 2006, 21:56 »
Kul att du hittat järnföremål. Bor du norr eller söder om ån? Norr om låg nämligen den vikingatida staden Lomma vilken omgärdades av en halvcirkelvall vilken öppnade sig mot ån. Merparten av området låg dock på gamla Eternitfabrikens område så det finns nog inte mycket att hämta. Lomma omtalas i termer som gör den till en stad 1085 men har förlorat stadsstatusen redan 1230.

Den enda samtida uppgiften av upproret 1183 är Saxos beskrivning. Jag har översatt avsnittet nedan eftersom Saxo med sina långa meningar, översatta och tryckta på omständlig gammeldanska, är olidlig att läsa. Borde verkligen vara dags för en modern utgåva från latinet av denna annars så spännande bok:

”Huvudmännen för upproret, som under de senaste upproren hade märkt, att de ingen väg kom när de inte hade någon anförare, inkallade nu från Sverige en man vid namn Harald, som antagligen var av kungligt blod, men både slö och dålig i munföret och i det hela taget helt olämplig till att vara kung eftersom naturen och lyckan i inget hänseende hade skänkt honom någon fördel med undantag av hans förnäma härkomst, varför jag ska låta det var osagt, om svenskarna hade störst skam av att sända en sådan man eller skåningarna genom att ta emot honom. Stormännen (som var trogna Absalon och kung Knut) blev emellertid bestörta och förfärade, då detta ryktades, och eftersom ryktena om fiendens framryckning var olika, skickade de dels bud till Absalon med önskan att han genast skulle komma över (från Själland) och hjälpa dem, dels med önskan att han skulle bli borta med helas sin styrka eftersom Harald ännu inte var fallen in i landet (Skåne).

Då han omsider bröt in i landet med de krigsfolk han hade fått av kung Knut av Sverige och Birger Jarl, strömmade allmogen till vid ryktet om den nye hövdingen som de fått och där samlades en otrolig mängd folk omkring honom. I tillit till sin krigsmakt hotade han Lundaborna, vilka stängde sina portar för honom, med att ödelägga staden. Som en följd härav skickade åtskilliga stormän bud till varandra; de samlades och efter att ha gjutit mod i varandra slog de läger vid Lommaå, medan däremot andra av kungens krigsfolk undlät att möta i det de påstod att de inte visste något om vad som föregick.

De som hade samlat sig var emellertid så upptända på att komma till strid, att de utan att frukta faran och uppfyllda av förakt för bönderna utan hänsyn till att de själva var så få, gav sina hästar slappa tyglar och utan ordentlig anförare sprängde de in på fienden allt vad tyglarna höll. Vid detta angrepp gjorde fienden som de stormade an på dem mindre skada än vinden, som de hade rakt mot sig, ty den var så stark att den i farten rev sköldarna från dem, men bönderna torde inte en gång hålla stånd då de kom farande mot dem och bondehären som var mer manstark än modig blev således slagen utan blodsutgjutelse och det är inte lätt att avgöra om de hade mest skam eller skada därav. För att komma snabbare på den flykt som de grep till förrän de ens tänkte att slå ifrån sig, skämdes nämligen inte bönderna att kasta både deras sköldar och vapen. Efter att de dels var dräpta, dels tagna till fånga, flydde Harald hem till Sverige tillsammans med Aage vilken fått honom att trakta efter kronan.”


Bönderna hotade alltså Lund och de skånska stormännen drog mot dem. Löddeå som omtalas kan vara var som helst ut med ån dvs även den sträckning som i dag vid Lund skiftar namn till Höje å. Det logiska är väl att tänka att slaget stod nära Lund och inte ute vid kusten vid Lomma.

Vad gäller historia publicerat på nätet har jag tidigare här på forumet varnat för alla de felaktigheter som mer eller mindre medvetet sprids. På den ovan hänvisade Internetsidan talas om 3000 slagna bönder vilket inte alls finns uppgift om. Snarare är det nog så att internetskribenten här glatt slagit ihopa två slag, nämligen tagit med slaget vid Hjärup söder om Lund 1525 och slaget 1183. För slaget 1525 finns säkra uppgifter i form av bl.a. en inhuggen samtida skrift i domkyrkan samt samtida historieskrivare vilka berättar om mellan 1500 och 3000 döda bönder.

Den åberopade Internetssidan har dessutom en regentlängd över Skåne som den icke insatte kan tro vara sann men som i verkligehten är uppdiktade, sentida sagor, se http://www.forumscaniae.net/historia/

Utloggad Hedex

  • Novis
  • Antal inlägg: 2
Slaget vid Lomma?
« Svar #3 skrivet: september 10, 2006, 09:29 »
Tack för svaret, det var intressant. Jag håller nog mer på Lomma än Lund, eftersom det står Lomma och kan blåsa rätt kraftigt ute vid havet. Väntade man dessutom på Absalons styrka från Själland är Lomma stället att möta upp på.

Vi bor på havssidan, 100 meter från ån, och tomten gränsar mot det som heter kyrkofuret (en skog som är 200 meter bred och sträcker sig mot havet), ca 300 meter nedströms från Lomma gamla kyrka. Området lär ha varit grustag, sedan potatisodling och nu koloniförening under sista århundradet. Borde vara ett av få områden som inte är uppgrävt för lerans skull ;-)

När vi grävde för avlopp var det ett 10 cm lager med rost och rostklumpar där jag har för mig att vi hittade den här 20 cm pinnen, som ser ut som spetsen på ett järnspett då den är fyrkantig i tvärsnitt och spetsig i ena änden. Eventuellt låg den i samband med de tegel och eternitrör som nog avvattnat området tidigare.