Författare Ämne: en slags experimentell arkeologi.....  (läst 3839 gånger)

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
en slags experimentell arkeologi.....
« skrivet: september 05, 2006, 13:19 »
Några på forumet har väl förstått att jag håller mig med lite får.
Detta år gick höskörden åt fanders. Fick mindre än hälften mot i fjol. Så jag är tvungen att ordna något annat åt fårena att äta. Redan i fjol provade jag att ge dem torkat löv, vilket uppskattades. Detta år har jag därför lite mer systematiskt samlat in lövkärvar vilka jag torkat och fyllt rännet uppe på ladugården med. Något hundratal rejäla kärvar finns där. Vi får se om det räcker eller om jag tvingas krypa till korset och köpa lite hö av någon granne framåt vårvintern.... Grundidén är ju att gården skall vara sälvbärande.

Löv har jag tagit av allehanda slag. Framför allt är det 1-3 m högt sly som jag huggit bort och buntat. Buntarna torkades och forslades sedan upp på rännet. Jag har sett instuktioner för hur man kan förvara lövet utpomhus utan att det blir blött, men eftersom jag hade plats så fick det hamna inne. Att arbeta med fordetäkt gör att man tvingas fundera mer över problem med förhistorisk vinterhållning av djur. Jag blir mer och mer övertygad om att man bara i absolut nödfall stallade upp djuren. Jag tror snarare att man höll dem ute så mycket som möjligt, givetvis med någon form av vind/regnskydd. Min gissning är att man bör ha vallat dem i skogen dagtid för att de skulle kunna äta en del ris där snötäcket var ringa och färska barr där träd fällts. Man bör ha förvarat dem i närheten av gården nattetid eftersom det är då de behöver maximalt skydd. Det var lite tankar och gissningar som dök upp i samband med fodertäkten.

En rent arkeologisk aspekt som man inte skall bortse ifrån är att de arkeologiska beläggen för stallning under exempelvis bronsålder och äldre järnålder är ringa. Visst finns det enstaka exempel på såväl  innebrända djur och bås (i Danmark), men nästan inga alls från sverige. Här rör det sig i större utsträckning om antaganden än arkeologiska belägg.....
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #1 skrivet: september 05, 2006, 15:47 »
Spännande tankar om stallningen, men lite i strid mot det man läst i jordbrukshistorien, åtminstone för äldre järnålder.
T.ex: det där som sägs att man också tog vara på gödseln effektivare vid stallningen på vintern? Och långhusens "bås" för kreatur, t.ex. i Gene?

Kan också ha varit skillnad mellan kor och får, misstänker att de senare var härdigare, men det kanske du har bättre koll på.

/Mats

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #2 skrivet: september 05, 2006, 21:38 »
Man behöver inte stalla djur för att kunna samla in dynga. De flesta av våra husdjur bajsar rätt friskt nattetid så det räcker att man har dem i en begränsad fålla hyfsat nära den plats man vill gödsla.....
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #3 skrivet: september 06, 2006, 21:30 »
Ja, det låter ju rimligt att kunna samla in gödslet i fållor också. Gödslingen är ju central för jordbruksexpansionen, de fasta åkrarna och den ökade investeringen i arbete som hänger samman med den, så det är egentligen ganska viktigt att begripa detta med "dyngan" tror jag.

Kollade lite vad Ellen Anne Pedersen och Mats Widgren skriver om stallningen i "Jordbrukets första femtusen år". I delen om järnåldern ägnar de ett kapitel åt detta som de kallar för "Fähusrevolutionen". Enligt dem sprids fähusen söderifrån, kommer till Danmark och Skåne under bronsålder och till övriga Sveriges jordbruksbygder under äldre järnålder, däremot först långt senare till brittiska öarna. Men de hävdar (lite överraskande egentligen) att fähusen är en utveckling som är i stort sett oberoende av klimatet. De räknar upp ett antal olika orsaker till fähusens införande, inte minst mjölkningen av kor t.ex. (däremot är inte kreaturens hälsa en orsak till stallningen). Faktiskt rätt tänkvärda samband som listas där, kan rekommendera den läsningen. Vad beträffar gödsel säger de att det blir lättare att samla in gödsel med fähusdrift, men att sambandet inte är absolut. Det går bra att också samla in gödsel i nattfållor, och omvänt finns det områden med fähusdrift som inte haft gödslade åkrar.

Trots argumenten kring fähusdriften konstaterar de vidare att i snöfattiga delar av Sverige, främst runt kustlandskapen i Sydsverige, så är det fullt möjligt att låta kreaturen vistas ute året om, med tilläggsutfodring. I Västergötland på vissa håll var det vanligt under 1600- och 1700-talet att korna hölls ute under stora delar av vintern. Så du får nog visst stöd för din "fähusskeptiska" hållning, Leif. Från år 200 e.Kr. konstaterar dock dessa författare att "hus som har hyst husdjur har hittats över hela landet", från den tiden verkar det arkeologiska fyndmaterialet tydligare vad gäller förekomsten av fähus.

/Mats

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #4 skrivet: september 06, 2006, 22:34 »
Det börjar höras en hel del röster som ifrågasätter den tidiga stallningens utbredning och genomslag. Några nyare avhandlingar:
Lennart Carlies Bebyggelsens mångfald
Maria Peterson Djurhållning och betesdrift
Samt min egen Landskapsutnyttjande, bete och odling, för övrigt har jag utvecklat tankar kring detta i ett par artiklar som kommer i slutpublikationen av Öggestorpsprojektet någon gång efter nyår.
Per Lagerås har väl skrivit om det i några olika artiklar också vill jag minnas och i Spiralens öga från RAÄ har Camilla Årlin en tankvärd artikel.

Min nuvarande plan är att ge mig själv så mycket praktisk förståelse av djurhållning som möjligt, om inte för att kunna använda arkeologiskt så för att jag skall få närproducerat kött  :D
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #5 skrivet: september 07, 2006, 19:47 »
Tack för litteraturtips.
Låt oss höra framöver om du kommer fram till andra spännande erfarenheter i ämnet! Tycker själv det låter som att djurhållningen måste vara en av de roligare former av experimentell arkeologi som man kan syssla med.

/Mats
(som ville bli bonde när han var 10 år)

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #6 skrivet: mars 20, 2007, 18:08 »
Vill man läsa om fårskötsel och fårhållning i ett Medelhavsperspektiv så kan jag rekommendera:

Santillo Frizell, Barbro, 2006: Pastorala landskap. Myt och verklighet.

Där beskriv bl a storskalig transhumans. Även frågor om gödsel och liknande tas upp. Ett måste för alla fårintresserade.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: en slags experimentell arkeologi.....
« Svar #7 skrivet: mars 20, 2007, 19:36 »
Snyggt exempel på zoofili på framsidan om jag inte missminner mig....
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/