Författare Ämne: Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige  (läst 5714 gånger)

Utloggad dilo

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« skrivet: augusti 29, 2006, 20:57 »
Hej,

jag är en glad amatör som har stött på patrull när det gäller gånggriftstiden. Skulle vara mycket tacksam om ni kunde korrigera missuppfattningar eller visa brister i min kunskap samt svara på några frågor.
 
Vi börjar med vad jag tror mig veta om döstiden:
Längs Skåne- och Bohuskusten har det etablerat sig en megalitkultur som bygger döser (och pallisadanläggningar?). Denna kultur är efterföljare till den första jordbrukskulturen som nådde Sverige 4 000 f.Kr., trattbägarkulturen (är keramiktypen fortfarande den samma under döstiden?). Hustypen är långhus och släktband defineras genom kvinnorna (ett matriakalsk sammhälle?). I resten av landet finns ett halvnomadiskt jägar/fiskar/sammlarfolk som identifieras genom s.k. gropkeramik.

Mellan 2 700 – 2 350 f.Kr. når stridsyxe/båtyxekulturen Sverige, antagligen via Polen. Den sprider sig mycket snabbare än megalitkulturen
sydösterifrån längs med floderna i hela Götaland och t o m norr om det.  Släktskapen hos båtyxefolket defineras genom män. Hustypen är för mig okänt. Keramiken skiljer sig avsevärt från megalitkulturens. Boplatser är få men gravplatser talrika och lätt identifierbara. De boplatser som hittats bevisar att det bedrevs jordbruk och djurhållning där. Det är högst sannolikt att båtyxefolket introducerade häst och vagn i Sverige. Handeln med kopparföremål får ett starkt uppsving.

En herr Lindquist kallar perioden för den 'spräckta skallarnas tid' vilket kan tyder på krig. På kontinenten verkar stridsyxekulturen dock ha koexisterat med andra kulturer, t ex globula amfora, i god samförstånd. En av mina källor säger dock att båtyxefolket undveck områden med tät megalit- och gropkeramikbefolkning.  Andra menar att båtyxefolket kan ha varit ett herdefolk, därför finns det så få boplatser (kan inte få ihop detta, skogstäta Sverige som lämpar sig till stora hjordar, där man dessutom expanderar längs med flodarna?). Jag själv undrar om de inte helt enkelt kan ha varit handelsmän där de få boplatser utgör handelsstationer?

Båtyxefolket tillskrivs tydligen av många stor betydelse för Sveriges utveckling, mycket större betydelse än megalitkulturen. Några anser att det var de som införde det indoeuropäiska språket (sammanfaller bra med Kurganteorin), de koloniserade Sverige genom att införa jordbruk och djurhållning i hela södra Sverige och dess efterföljare kom att utgöra en överklass i den senare bronsåldern.

Det är framförallt uppfattningen om båtyxekulturens större betydelse för Sveriges utveckling jämfört med megalitkulturens som jag har störst problem med.

Indoeuropäiska språket, ok. Kan dock likaväl har funnits här sedan istiden eller kommit med trattbägarkulturen. Ingen arkeologisk fråga i o f s. Men sen: Jordbruk på stor skala? Med så få boplatser och teorier om herdefolk? Om man tittar på hur det ser ut femhundra år efter båtyxefolkets ankomst, vad ser man då? Båtyxekulturen har försvunnit, istället finns det nu megalitkulturens gånggrifter över hela Götaland. Det tolkar jag som att megalitkulturen har dominerat och här finns klara bevis för hur megalitkulturen har koloniserat södra Sverige i stor skala. Hur kan det försvunna båtyxefolket då utgöra en överklass nästan tusen år senare?

Jag måste dock medge att jag vet ytterst lite om gånggriftstidens megalitkultur. Hur mycket har den påverkats av båtyxekulturen? Har definitionen av släktbanden förändrats från kvinnor till män? Är keramiken fortfarande trattformig? Annan påverkan?

Tack väldigt mycket på förhand för er tid

/Dirk

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #1 skrivet: augusti 29, 2006, 21:40 »
Det var mycket på en gång, dilo!
Grattis till att ha gläntat till ett spännande område. Jag lovar, du är fast!  :D
Men vad har du läst för bok? Tycker det är mycket som verkar lite sammanblandat. Orkar nog inte reda ut allt här.
I alla fall kan jag säga att i Sverige så menar vi i allmänhet samma sak med megalitkulturen och trattbägarkulturen, benämningarna beror mest på vilken fornlämning man avsett begränsar denna period (gravar eller keramik?). Denna kultur anses också vara det första jordbrukande samhället i sydsverige (tidigare odlingsansatser kan ha funnits hos den föregående s.k. erteböllekulturen). Alltså inte en efterföljare till jordbrukskulturen, det ÄR jordbrukskulturen (i sydsverige).

I stort sett är dateringen så här, jag kan ha fel på något århundrade fram och tillbaka:
Megalit/trattbägartid: 4100 f.Kr - 2800 f.Kr.
Gropkeramisk kultur: 3200 f.Kr - 2300 f.Kr.
Stridsyxekultur (=båtyxekultur): 2700 f.Kr. - 2300 f.Kr.
Även om det finns viss överlappning mellan kulturerna, kan man t.ex. konstatera att båtyxekulturen (som numera oftare kallas stridsyxekulturen) inte existerar samtidigt som megalit-kulturen, utan utgör efterföljaren.
Alltnog, orkar inte avhandla allt, kanske andra kan ta vid. Jag tycker "Arkeologi i Norden" av Göran Burenhult är en jättebra bok (egentligen två delar) som kommer att reda ut det mesta (men jag vet att andra föredrar andra böcker). Läs den!
/Mats

Utloggad dilo

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #2 skrivet: augusti 29, 2006, 22:04 »
Tack Mats för svaret och boktipset!

Jag gjorde min (lilla egen :-) indelning så här:

Trättbägarkulturen 4 000 f.Kr - ?? (vet ej när trattbägarkeramik upphör)
Megalitkulturen      3 000 - 1 500 f. Kr
  eftersom det byggdes megalitgraver under denna tid. Indelas i tre faser:
  3 000 – 2 500 Döstiden
  2 300 – 1 800 Gånggriftstiden
  1 800 – 1 500 Hällkisttiden

Stridsyxekulturen mellan 2 700 – 2 350 f. Kr, alltså mitt i Döstiden.

Megalitkulturen och Stridsyxekulturen verkar ha varit två helt olika kulturer, åtminstone i början.

Jag trodde stridsyxekulturen använde en annan gravskick, där den döde placerades på sidan i sovställning, riktat mot öst eller väst, där männen fick en båtyxa med i graven, senare även kremering etc etc?

Det är ju väldigt skilt från t ex gånggrifter som tjänade som gravplats för en hel släkt. Varför anser man att det var stridsyxekulturen som upprättade dessa? Låter trattbägarkultur (eller deras efterföljare) för mig.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #3 skrivet: augusti 29, 2006, 22:29 »
Citat från: "dilo"

Trättbägarkulturen 4 000 f.Kr - ?? (vet ej när trattbägarkeramik upphör)
Megalitkulturen      3 000 - 1 500 f. Kr
  eftersom det byggdes megalitgraver under denna tid. Indelas i tre faser:
  3 000 – 2 500 Döstiden
  2 300 – 1 800 Gånggriftstiden

Nej, både döstiden och gångrifttiden faller inom trattbägarkulturen dvs. megalitkulturen, som jag skrev, 4100-2800f.Kr.
Citat från: "dilo"

  1 800 – 1 500 Hällkisttiden

Hällkisttiden är strax före bronsåldern, c:a 2300f.Kr-1800f.Kr., kallas ofta sen-neolitikum. Observera att även om det kan vara stora stenblock i en hällkista så räknas det som regel inte som ett megalitiskt monument. I alla fall är det en helt annan kultur än megalitkulturen i Sydskandinavien.
Citat från: "dilo"

Stridsyxekulturen mellan 2 700 – 2 350 f. Kr, alltså mitt i Döstiden.

Nej, flera hundra år efter döstiden (dösar ansågs tidigare vara begynnelsen av megalitkulturen dvs. äldre trattbägartid, kanske 4100-3500. Numera är man lite mer försiktig i denna uppdelning av megalitkulturen i en "dös-del" och en "gånggrift-del".
Citat från: "dilo"

Megalitkulturen och Stridsyxekulturen verkar ha varit två helt olika kulturer, åtminstone i början.

Ja, olika både tidsmässigt och vad gäller fyndmaterialet och fornlämningar.
Citat från: "dilo"

Jag trodde stridsyxekulturen använde en annan gravskick, där den döde placerades på sidan i sovställning, riktat mot öst eller väst, där männen fick en båtyxa med i graven, senare även kremering etc etc?

Det är ju väldigt skilt från t ex gånggrifter som tjänade som gravplats för en hel släkt. Varför anser man att det var stridsyxekulturen som upprättade dessa? Låter trattbägarkultur (eller deras efterföljare) för mig.

Du har rätt om stridsyxekulturens gravskick, precis som du beskriver. Vet inte var du har läst om att stridsyxekulturen skulle ligga bakom gånggrifterna. Är ju, precis som du hävdar, istället trattbägarkulturen som uppförde dessa ansenliga stenkammargravar.

/Mats

Utloggad dilo

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #4 skrivet: augusti 30, 2006, 06:54 »
I min källa (Den Svenska Historien, Bd 1, Bonniers 1977) kallar en viss Jerker Rosén perioden 2 300 - 1 800 f.Kr för gånggriftstiden.

Eftersom gångrifter finns i hela Götaland utgick jag ifrån att TBK eller deras efterträdare upprättade dessa ända fram till 1 800 f.Kr, alltså efter Stridsyxekulturen, och därmed måste TBK har varit den dominerande jordbrurskulturen i nuvarande Götaland.

Att man sedan har omdaterat gånggrifterna till tiden före 2 800 f. Kr. ändrar ju hela bilden och förklarar en hel del.

Tack för förtydligandet Mats!

Utloggad dilo

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #5 skrivet: augusti 30, 2006, 08:43 »
Då återstår egentligen bara hällkistorna som jag fortfarande har problem med, förutsatt att dessa fortfarande anses vara konstruerade efter stridsyxeperioden.

Må vara att de inte är lika fenomenala som gånggrifter och passage tombs (jag var förresten i Knowth förra veckan, fantastiskt), men om man tittar på den konsistenta konstruktionen i hela Västeuropa och t o m Kaukasus (tänker här speciellt på varianten med det cirkulära hålet i skiljeväggen) så bör dessa p g a sin spridning tillhöra 'megalitkulten'.

'Megalitkulten' förknippas ju med TBK och inte med stridsyxekulturen.

Om hällkistorna upprättades efter stridsyxeperioden skulle det i så fall innebära att TBK (alt. dess direkta efterträdare) 'behöll överhanden', den vann kulturkampen (och kanske även mer än så).

Stridsyxefolket var då en parantes, TBK-kulturens barn stod för den kontinuerliga och omfattande koloniseringen av Sverige.

Det skulle var intressant att veta vad man hittat i/kring hällkistorna.  Liknar keramiken TBK eller 'corded ware'? I vilken utsträckning användes kremering? Vilken ställning hade kvinnorna? M h a detta kan man ju visa om det var TBKs eller stridsyxefolkets efterträdare som upprättade hällkistorna.

Utloggad exm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 68
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #6 skrivet: augusti 30, 2006, 09:04 »
Citera
I min källa (Den Svenska Historien, Bd 1, Bonniers 1977) kallar en viss Jerker Rosén perioden 2 300 - 1 800 f.Kr för gånggriftstiden.

Jerker Rosén är en historiker och Den Svenska Historien är väl iochförsig vederhäftig men kanske inte den bästa källan för studium av arkeologi. "Gånggriftstid" är en lite daterad benämning. Sen tror jag inte du ska tänka i termer av "folk" och "kulturkamp" - det blir så fel...  :oops:

Burenhults böcker ger nog mer uppdaterad och detaljerad information om megaliter och båtyxor.  :wink:

Utloggad dilo

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #7 skrivet: augusti 30, 2006, 09:45 »
Citera
Sen tror jag inte du ska tänka i termer av "folk" och "kulturkamp" - det blir så fel...  


Vad anser arkeologer i dag om stridsyxekulturens expansion i Sverige - diffusion eller migration?

Utloggad exm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 68
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #8 skrivet: augusti 30, 2006, 10:29 »
Det finns nog lika många tolkningar som arkeologer...

Jag tror arkeologer idag har ett betydligt mer nyanserat sätt att se på frågor kring det som kallats "stridsyxekultur" (eller andra "kulturer"/"traditioner"). Det går troligen inte att sätta absoluta likhetstecken mellan en föremålstyp eller ett keramikmönster och en grupp människor.

Att i stora drag tala om migrerande folkslag eller spridande av idéer ger inte nån större förståelse av forntiden utan blir mest ett enkelt sätt för oss idag att inordna ett forntida skede i våra begreppsmodeller.

Jag tor man måste gå ner mycket mer i detalj och inte generalisera.

Det finns säkert nån här som har mer koll på de senaste forskningsrönen inom stenåldersforskningen.  :wink:

Utloggad Fredrokk

  • Medlem
  • Antal inlägg: 57
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #9 skrivet: augusti 31, 2006, 00:05 »
Citat från: "exm"
Det finns säkert nån här som har mer koll på de senaste forskningsrönen inom stenåldersforskningen.  :wink:


Har strifat kring den här frågan ett tag, men det är skönt att du påpekar det uppenbara att olika begravningstraditioner inte går att likställa med folk, kulturer eller etnicitet, samt att de olika perioder mer är hållpunkter som inte håller skott när man tittar närmare på dem.  Varken typiska boplatslägen, gravpraktik eller försörjningssätt är så utmärkande för de tre materiella komplexen som man plägat mena. Man bör även betänka att C14 värden har en bred sannolikhet och flera STR och GRK dateringar kan gå en bra bit ner i senneolitikum.

Vad gäller litteratur finns det en uppsjö av böcker och texter som på olika sätt diskuterar relationerna mellan TRB, STR och GRK. Mats Malmers senaste bok i ämnet, The Neolithic of South Sweden. TRB, GRK, and STR (2002), är riktigt underhållande ibland, bla hur han lyckas få fyra str-gravar att utgöra två parallella linjegravfält (två stolphål på rad, typ =).  En klassiker är fortfarande 'Regionalt och interregionalt: stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige' (red: M. Larsson, E. Olsson, A. Biwall, 1997).
Med risk att förhäva mig kan jag ju även drista mig till att nämna en nyskriven text från egen penna som kommer under september:
Liv och död i det tredje rummet. Hybriditet och materialitet under mellanneolitikum, I: Lik og ulik - tilnærminger til variasjon i gravskikk, T. Oestigaard (red), UBAS, Bergen: Arkeologiskt institutt. 2006.

Om inte annat innehåller den en räcka nya och gamla referenser kring temat.

/Fredrokk

Utloggad Anders Strinnholm

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Arkeologisk Museum UiS
Megalit- och Båtyxekukturen i Sverige
« Svar #10 skrivet: september 01, 2006, 21:05 »
Det är så många frågor och företeelser som berörs i denna tråd så jag tänker bara kommentera några detaljer. Den berör ju det fenomen som jag brukar kalla den mellanneolitiska förvirringen, få arkeologiska företeelser eller perioder i norden har skapat så många förvirrade texter sam denna.

Vad det gäller de skiftande dateringarna så beror dessa på att de äldre dateringarna inte är kalibrerade och i vissa fall grundar de sig inte ens på C14. Det är därför viktigt att inte blanda samman olika dateringar för att undvika ytterligare förvirring. Sen skiftar ju dateringarna mellan olika regioner.

Gånggrifter finns inte i hela Götaland utan bara i vissa begränsade områden som västkusten, Falbygden och Öland. Samt att det fanns en i Östergötland och en trolig långdös på Gotland.
Det förekommer ett flertal spår av stridsyxekultur i och omkring megaliter så det är ganska krångligt att tydligt generalisera de olika kulturernas relation till megalitiska monument.

Vad det gäller fynd från hällkistor så är keramiken av den vanliga senneolitiska typen med en lägre frekvens dekor än äldre neolitisk keramik, ofta bara med ”taggtrådsdekor” någon enstaka vulst eller en enkel gles tvärsnodd. Detta påstående är bara en uppskattning efter ett par år i SHMs magasin, men jag har aldrig systematiskt studerat hällkistefynd.

Om jag får förhäva mig lika mycket som Dr Fahlander så skulle jag rekommendera min genomgång av kultur- och etnicitetsbegreppet under neolitikum samt de olika kulturernas kronologi och ekonomi i min bok ”Bland säljägare och fårfarmare – Struktur och förändring i Västsveriges mellanneolitikum”. Samt Ann Segerbergs avhandling ”Bälinge mossar Kustbor i Uppland under yngre stenålder” och den första delen av Det svenska jordbrukets historia utgiven på Natur och Kultur/LTs förlag.