Mats: Ta bara exemplet Södra Råda forna träkyrka från 1310-talet med omistliga målningar. Innan man tände eld var det ingen som intresserades sig, åtminstone inte Riksantikvarieämbetet. Nu när den är borta ska man göra någon löjlig "rekonstruktion" - och då verkar det finnas hundra gånger mer pengar än vad sprinklersystemet skulle ha kostat som församlingen bad om i mer än två decennier.
Kepler: Jag tror inte alls att det blev en överetablering av kyrkor i Västergötland. Det är intressant att jämföra Västergötland med Skåne eftersom de båda är markanta kyrkliga centra redan i mitten av 1000-talet. Skåne har haft minst 440 medeltida kyrkor. Men landskapet är mindre, 11000 kvadratkm mot 16600. Om man omvandlar de skånska siffrorna i förhållande till yta skulle det alltså ha funnits mer än 650 medeltidskyrkor i Västergötland. Dessa sockenkyrkor finns här därför att det fanns ett ekonomiskt grundlag (läs befolkningsunderlag) för deras existens, inte för att organisationen var dålig.
Herulen: Jag förstår inte riktigt hur Åke kan ha kommit fram till dessa siffror, de måste vara på tok för låga. 1 landsby med i snitt 25 personer? Om jag återigen jämför med Skåne kan nämnas att Husie medeltida socken hade 28 gårdar fördelade på tre byar = 9,3 gårdar/by. Fosie 33 på 2 = 16,5, Bunkeflo 45 på 4 = 11,3 och Sallerup 33 på 4=8,3.
Hur många innevånare hade då varje gård? Finns ingen anledning att här inte jämföra med stadsgårdarnas innevånareantal. I Nürnberg år 1449 4,7 personer/stadsgård, i Rostock år 1594 fanns 4,6 och i Malmö 1717 fanns 4,7.
Detta skulle ge
Husie socken: 128 pers
Fosie socken: 151 pers
Bunkeflo: 207
Sallerup: 151
Noteras ska att dessa byar ligger bland de bördigaste områdena i Skåne. Trots brist på data från sämre belägna områden vågar jag påstå att en kyrksocken under medeltiden helt klart motsvarat åtminstone 100-120 personer. För Västergötland alltså minst 60.000 personer; troligtvis fler.