Boreas, länkarna du hänvisade till från England visar flatbottnade båtar, de saknade alltså köl - vilket är en förutsättning för att kunna segla....
Med segla menar jag då att driva båten framåt samt kunna styra båten så att den håller rätt kurs.
En flatbottnad båt får en enorm avdrift samt kan till och med med snurra runt sin egen axel om det vill sig illa - och den är nästan omöjlig att styra med styråra...
Havsgående som nämns var att ta sig över Engelska kanalen... Det är väl knappast det vi menar med havsgående...
Thomas
Nu får du ju bestämma dej om var du har som tema för debatten. Att korsa mot vinden och bedriva avancerad segling är det knappt någomn som mästrar till fullo ännu den dag i dag - fast vi har tusentals seglare som är skitduktiga.
Intill nu har vi (andra) diskutterat hurvida man hade segel övehuvudtaget - och hur vida man kunde sätta en mast i en stabil båt.- Som du ser går det segla - även med Fesrriby-båten.
Sen kan man knappast påstå att här
inte fanns båtar i kanalen ett millennium senare som
kunde segla.
Vad gäller utvecklingen av dom knarrar och fraktbåtar som småningom seglar -
helt utan åror - så blir diskussionen en annan - varför jag länkade till det 3.400 år gamla Ulubrunn-skeppet, som vitterligen seglade mellan Egypten och Svarta havet.
Det ger iofs. ett hint om handels med det dåvarande kulturcentrum väst och nord-väst i Svarta havet - där vattenvägar och bärnstenshandel ledde från Östersjön till Donau-deltat, Odessa och Asov.
Sen kan du hitta samma skeppstyp som i Ulubrunn - här norr kallad "knarr" - på hällristningarna från Padjalanta och dom tidiga silvermynt från Nordsjö-området.
Yngwe, jag tycker att du har fel om mastfisken , den ör oerhört tekniskt avancerad och har aom uppgift att överföra vindens/seglets kraft till kölen sånatt skeppet drivs framåt. Förutom denna tekniska innovation skall mastfisken placeras exakt rätt i skeppet - och då kan det handla om centimeter rätt för att skeppet skall fungera bra segelmässigt.
Det ÄR mycket avancerat - även idag. Hur lång tid tar det att ta fram skrovform, köldjup, klövvilt, mastens placering och höjd samt konstruera seglet - på dagens båtar?
Thomas
Igen. Mastfiskens ideella utformining och placering är givetvis en utmaning om du tänker vinna "Volvo ocean race" eller "Whitebrad Around The World".
När man i dag konstruerar dessa båtar behövs datorer med 500 gigabytes för att räkna tillräckligt väl på kölens, skrovens utformning och struktur. Sen får du placera masten, men till jämförelse lär det vara ren plankkörning.
Märkvärdigt nog avviker kjöllinjen p dagens vinnarbåtar inte mer än någon enstaka procent mätt mot köllinjen på Oseberg.
Så visst var 700-talets norrmän oerhört duktiga på sitt båtbygge - och visst fick dom till ett skrov och en köl som blev optimal i relation till syftet - att vara minst möjlig och ännu fullt ut tillräcklig. Lyckligtvis hade dom några tusen års rön på baken - med att bygga älvbåtar efter just samma princip. I dag anses just denna, praktiska utforskning på köl, skrov och hydro-dynamik att vara hemligheten bakom vikingarnas supersnabba långskepp.
Vilket leder till dom skandinaviska älvbåtarna - och den tradition som växte upp såväl väster som öster om Östersjön - parallellt genom 10.000 år. Såväl med som utan mast.
Slutligen kan du sen kolla hur polyneser och kineser gjorde sina segelbåtar - och hur dom förmådde krossa den stilla oceanen.
