Ja, Adam beskriver nordmännens länder så gott han kan med avstamp i lokala myter/sanningar, dansk prins uttalanden, möjliga andra informanter (okända) och alla speglade i kristen missionär kyrkopolitisk avstamp med sikte på det egna stiftets (därmed sin egna) position.
Detta med att alla skulle vara svear låter fint och romantiskt men det uppstår problem. Ett av de större är att vi har två utsagor, 1200 tal och 1300 tal där sakernas tillstånd presenteras ordentligt, utan större tolkningsproblem. Det egentliga Svitjod är Uppland och Västmanland (Snorre 1200 tal) till detta kan man sedan koppla Snorres uttalanden om sakernas historiska tillstånd (på 1200 talet historiska kunskap). Den senare är landslagen om Svearna bor nordanskog och göterna sunnanskog. Problem skulle kunna uppstå kring vilken skog det skulle vara men sörmländska bältet med bla mörkmården och närkies Tiveden passar utmärkt in och är än idag gränsen mellan Svealand och Götaland. Svealand är en ny konstruktion, det är sant, men en nykonstruktion av förändrat språk då -jod (thiod) är obegripligt in i medeltiden och rike är lika med nationen. Därav ändelsen land, förleden Svea, Göta, Små, Norr, Öster, Fin, Värm osv inget problem då det beskriver folktillhörighet.
Så med gott samvete kan man konstatera att senast 1220 talet var Sverige i termer av folknamn lika dagens och med inte alltför stor osannolikhet torde namnen vara äldre än just Snorres noteringar då han beskriver även sagor, myter, historia utifrån dessa namn. Hur långt tillbaka kan man fundera kring, läs gärna tidigare aviserade artikel som jag själv tycker beskriver en sannolik historiebeskrivning. Oavsett torde tillståndet 1220 beskriva något som är äldre och därmed äldre än VG-lagen som först benämner Svear och Götar (väst) vilket gör det helt orimligt att Västgötar vid denna tid är detsamma som Svear, två olika namn och olika folk, dock inom samma rike. Ingen erövrare skulle göra avkall på att välja konung till förmån för de besegrade/lägre, vilket gör hela paket med kompromiss från västgötarna till förmån för svearna mkt orimligt. Sannolikt är att sakerna är som de beskrivs att Svearna väljer konung utifrån redan givna mallar där rätt gudomlig ätt är ramen och övriga folk har den givna rätten att acceptera eller opinera vilket i sin tur ger politisk underlag för ätternas fortsatta makt där överenskommelse är av största vikt och den heliga blodslinjen är intakt vilket verkar ha fallerat med Edmund den gamles död. Därav den stora splittringen vilken sammanfaller med religionsskifte och förändrad militär verklighet i omvärlden. Slut på den gudomliga germanska gudanationen och införandet av den av gud (kyrkan) utvalde härskaren som inte per se behöver sin ätt utan enbart omgivningens acceptans (kyrkan, stormän, andra starkare nationers ledares jakande). Därav medeltidens kaos där ätter bekämpar varandra med stöd utifrån och gud-ske-lov träde en segrare in på scenen och Sverige föddes med sitt arv från Svitjod. Svea och Göta rike.
