Alla folk har namn på sig själva. Utöver detta har ofta andra folk ett annat namn på dem.
Samer är det namn som Samerna har på sig själva - men för inte så längesedan var vårt namn på Samer -Lappar.
Skandinavien har varit befolkat i ca12000 år. De som först kom hit hade naturligtvis ett namn på sig själva. Vad kan deras namn ha varit? Hur lång tid levde detta namn kvar?
Hur såg kommunikationen ut mellan de olika jägargeupperna? Träffades de regelbundet - eller stötte de ihop då och då vid jaktmakernas gränser?
När de träffades, hade de forfarande samma språk efter 1000 år? 2000 år? 5000 år?
Gifte de sig med grannstammens medlemmar? Såg de grannstammarna som samma folk som sig själva?
Nör de pratade om andra stammar, hade de egennamn på dessa stammar? T.ex. Om folkets namn var X, så tillhörde alla stammar folket X. Kallade de sig så för Syd-X, Nord-X, Väst-X oxh Öst-X för att namnmässigt skilja sig från de andra stammarna? Eller valde namn på sin stam på annat sätt?
Kanske hade ett antal stammar ett gemensamt namn? Tog de namn efter vad som fanns i naturen? Namn egter en älv, ett högt berg, en stor sjö? Eller tog de sitt stamnamn efter namnet på sin jaktmark?
Som jag ser det fanns det ett folknamn, t.ex kallade de sig själva för X. För att skilja sig från alla andra X tog de stamnamnet A. När stammen A blev för stor delade sig stammen i två olika delar och kallade sig för A och AB.
Efter några tusen år fanns det en massa stammar vars namn började på A. Deras jaktmarker gränsade till jaktmarkerna för de som bar stamnamnet B, osv.
Om Göta älv hette så under denna tid, var det ett egennamn - eller var älven namngiven efter folket som bodde där? Eller gav älven namn åt folket som bodde invid älven? Hönan eller ägget alltså.
Thomas