Hans, menar du att den nordiska kollonisationen av Brittanien inte ska ses som en aggresiv handling? Att man bosatte sig på obebyggda platser?
En fransman har undersökt detta. Han kollade Normandie, Frankernas riksbildning i NV Frankrike, Danelagen och Ostrogotiska koloniseringen i Bosnien-Hezegovina.
Samma mönster går i stort igen. Ledarskiktet tar vid erövringen över genom ingiften i befintligt ledarskikts familjer. Om det är tvång eller frivillighet går inte att avgöra, men tvång ligger nära till. De menige män/kvinnor, som vill stanna, får ta i anspråk marker vilka inte nyttjas av de befintliga befolkningarna. De har dessutom med sig sina egna tekniker för marknyttjanden, som faktiskt passar in. Med tiden, efter ett par generationer, så har de olika grupperna assimilierats samman till en grupp.
Angler, saxare, jutar
Engelsmännen hittar ju inga av dessa i fysiska lämningar. Det talas om dem, men precis som Hunnerna, hittar man inga. Visst finns det mängder med föremål, som anses vara angelska, saxiska eller jutiska, men det är svårt att hitta andra föremål än sådana som är tillverkade i England. Man kan även se en tydlig designutveckling av föremål, som bara försigår i England. Ett bra exempel är utvecklingsserien för "hästhuvudet". Äldst ser man att det är ett hästhuvud, men vid vikingatid, så har det snarast blivit ett fantasifullt fabeldjur. Men det är inga angler, saxare eller jutar inblandade i utvecklingen. Liknande fynd på fastlandet är hämtade från tillverkning i England.
Med tanke på mönstret, så var angler, saxare resp jutar kanske begränsade till det högre ståndsskiktet, som gifte in sig i sin engelska motsvarighet. I den mån de hade trupp med sig, så verkar det som om de flesta vände tillbaks.
Under 1100-talet var det en omfattande invandring till nordliga Apeninerna av sydtyska befolkningar. Denna invandring kan härledas bakåt till Langobardernas maktövertagande runt 600. Men den gången lämnade inte Langobarderna några nämnvärda spår i befolkningarna förutom inom härskaskikten och strax under. De menige män återvände till sina hemtrakter. Men således kom deras barnbarns barnbarn istället tillbaks. Än idag finns det en tysktalande minoritet på ca 50000, enbart i avskilda bergsbyar/-småstäder.