Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Höggravskulturen vs. Mound-builder culture

Författare Ämne: Höggravskulturen vs. Mound-builder culture  (läst 5870 gånger)

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Höggravskulturen vs. Mound-builder culture
« skrivet: juni 17, 2004, 19:00 »
Har man jämfört bronsålderns höggravskulturen med järnålderns Mound-builders cultures (Högbyggarkulturen) i Nordamerika? D.v.s. är kullbyggeriet internationellt?

Jag är lite osäker på hur amerikanarna använder "High Mounds" och "Mound-building cultures", men jag syftar på kullbyggarna.

Speciellt tänker jag på de fornamerikanska högbyggarkulturerna (High Mounds eller Mound-building cultures) som verkar ha uppstått omkring 500-talet, vilka sägs vara föregångare till Natchezindianerna (ca 700 - 1729).
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Höggravskulturen vs. Mound-builder culture
« Svar #1 skrivet: augusti 10, 2004, 15:41 »
Det fanns en fransk författare vid namn Jacques de Mahieu (1915-1991) som pläderade friskt om Vikingar i Sydamerika. Bl.a. hade han svårt att förstå hur native americans kunde bygga pyramider, varav slutsatsen dras att det måste vara vikingar. Likaså menar han, att nordbor anlade Troja och de skulle sedan, när staden ha förstörts, ha flytt till Sydamerika. Den som har matat in posten i Libris (se "Vikingatågen i Sydamerika") har dessutom varit flitig i kategoriseringen och tagit sig tid för en noggrann hierarki. Borde inte boken kategoriseras under rasism?

Jmf. Per Cornell; Fornvännen (print); 2001 (96); s. 99-101
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Höggravskulturen vs. Mound-builder culture
« Svar #2 skrivet: augusti 10, 2004, 16:12 »
Varför skulle den kategoriseras under rasism?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Höggravskulturen vs. Mound-builder culture
« Svar #3 skrivet: augusti 10, 2004, 18:15 »
Debattinlägget tar upp flera egenskaper om författaren (de Mahieus), men jag citerar den som handlar om mound-builders:
Citera
På en spanskspråkig hemsida kallad "Vi rasister" betraktas de Mahieus bok om biopolitik som en av hörnstenarna i en modern rasism. De Mahieu talade ofta i positiva ordalag om Gobineau, den franske rasistiske författaren på 1800-talet, och det framgår i böckerna om vikingatågen att studiet av denna problematik är en slags fortsättning på Gobineaus projekt. För många rasister är det omöjligt att förstå hur indianer kunnat producera sådana storartade byggnadsverk som de ruinstäder vi finner i Sydamerika. Dessa byggnadsverk måste därför tillskrivas en annan ras. De Mahieu väljer i Vikingatågen i Sydamerika att hänvisa till vikingarna.

Jaja, det kanske är ett mindre bekymmer, men jag har inte kunnat finna något annat än denna jämförelse. Visserligen ville jag själv tro att mound-builders hade lite släktskap med de som förekommer i Europa (s.k long barrows a.k.a. höggravar), men jag har ingalunda ideér som de Mahieu.
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad The Brimstone Cowboy

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
Höggravskulturen vs. Mound-builder culture
« Svar #4 skrivet: augusti 16, 2004, 21:34 »
Jag tror inte att man kan likna en höggrav vid en long barrow, eftersom long barrows kategoriseras som megalitiska eller jordfyllda gravar som byggdes under neolitikum.
hen the going get weird, the weird go professional!
Well, we do. But the weirdness do not seem to get the upper hand of the
topics. And so topics resluts in bullshit.

-Buy the ticket, take the ride-

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Höggravskulturen vs. Mound-builder culture
« Svar #5 skrivet: augusti 28, 2014, 21:02 »
I Norge är det ganska vanligt med storhögar under romersk järnålder och folkvandringstid. I Sverige är den tidigast daterade storhögen som hittills påträffats en av högarna i Högom. Området runt Högom uppvisar många kopplingar rent arkeologiskt till just områden i Norge, tex förekomsten av bronskittlar i gravar vilket är typiskt för Norge. Även delar av den personliga utrustningen hos hövdingen i Högom kan spåras till norska områden. Det är alltså möjligt att man tagit upp traditionen att manifestera denna kammargrav med en storhög från just Norge. Under de följande 100 åren uppträder storhögar längre söder ut, i Mälardalen och Götalandskapen. Kanske har traditionen förmedlats via Högom. Detta är dock enbart en teori. Man fortsatte förstås anlägga storhögar i Norge även efter att de dyker upp i Sverige.


Dom tre profilerade kulturcentra på den skandianviska halvön där man hittar tre profilerade storhögar i rad ligger på Bertnem, Högon och Uppsala.

Högarna på Bertnem ligger intill et långhus som byggts på 500-talet. Et större antal långhus har hittats i området, det äldsta  daterad till 150-200 e. kr.:  http://www.megalithic.co.uk/article.php?sid=24207

På motsatt sida om den gamla fjorden, där Namsen nu rinner, finns dessutom 'Offerhögen' på Øyhem, Midt-Norges största med 50 meters diameter: http://www.megalithic.co.uk/article.php?sid=24327

I centrum av dagens Trondheimsfjord på Hæggstad i Verdalen, intill det berömda slagplatsen på Stiklestad, hittar man ett större fält med högar, varav tre mycket stora - liggande intill varandra i en trekant. Deras höjd ligger på drygt 5 meter, med diameter 36, 40 och 46 meter. Högarna har daterats till folkvandringstid, med en möjlig start på 300-talet.
http://www.verdal-historielag.no/publikasjoner/stiklestad/stiklestad_arkologisk_perspektiv.htm

Norges största kända fält av gravhögar ligger på Vang vid Oppdal, norr på Dovreplatån - i sydvästra del av det landskap där man hittat Nord-Europas största fält av järnvinnor/smältugnar från för-romersk och romersk järnålder. Gravhögarna anses ha byggts över 700 år, från 300- till 1000-talet, med huvudvikt på folkvandringstid: http://www.kreativetrondelag.no/kulturminna/Vangfeltet/

Europas största gravhög, byggt på 550-talet -  är 15 meter hög og 95 meter i diameter. Den byggdes med 70.000 vuxna timmerstockar:
http://akershus.kulturnett.no/historieartikkel/raknehaugen-nordeuropas-st%C3%B8rste-gravhaug

Den äldsta storhögen i Högom dateras väl til 400-talets första hälft, medan dom andra två lär ha byggts i påkommande generationer. Det är alltså troligt att jordtäckta storhögar har sin början bland metallurgerna i Norge, varifrån traditionen verkar ha kommit till järnbärarna i Jämtland och Hälsingland - innan trenden utvecklas i  Svealand och Götaland.

Sen är det i mångas ögon en mystsisk omständighet att samma gravtradition under 500-talet utvecklades også i norra Amerika. I annat fall skulle man ju tro att här fanns en skeppsförbindelse mellan Färöarna, Grönland och Markland/Vinland redan under Nordens kulturella och politiska storhetstid.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”