Intressant att kopplingar till Sarmaterna tas upp. Jag läste någonstans om detta. Enligt detta så härskade Sarmater norr Svarta Havet inom stäppområdena, men blev besegrade, kanske av en ankommande Gothisk klangrupp. Det handlar alltså om en klangrupp, där kanske endast en minoritét eg är Sarmater. Klangruppen upplöstes alltså och enligt detta så drar en mindre återstående del åt nordväst och hamnar i nuv Polen. Men även denna rest upplöses, bl a genom att romarna rekryterar en av klanerna som beriden hjälptrupp åt legionerna i England. Man har alla detaljerade listor över vilka som rekryterades, transportschema etc bevarad i text, och de placerades på gränsen mot Wales vid dess nordöstra gräns. Jag vill minnas att det handlar om ca 14000 individer, gamla, unga, halta, lytta, ja alla, samt mängder med boskap och hästar, d v s ca 3000 soldater.
Återstoden i Polen blev med tiden via ingiften en maktfaktor och i stort sett hela den polska adeln (icke Litauiska delen) var ca 1500 ättlingar till dessa sarmaniska ädlingar. Detta ser man på i stort ALLA bevarade målningar före 1500, där de porträtterade individerna samtliga uppvisar resultatet av ett "uppbundet" huvud (även en egyptisk sed) där pannans vinkel mot huvudet försvinner. Seden är Sarmatisk och svarar mot antika (grekiska kultursfären) avbildningar av Sarmater.
Sedan kan man gå vidare rörande hur denna Sarmatiskt besläktade makt- resp kulturinfluens har påverkat befolkningarna i Oders Dalgång och söderut? Har de Polaner, som levde i Moravia/södra Oderdalgången/Böhmen, vilka i o f s många var slavisktalande, också starka släktskap med den äldre Sarmatiska aristokratin? Hur påverkar detta de nordiska aristokratierna, då vi vet att dessa hade frekventa förbindelser politiskt (bl a giftermål) med aristokratierna i nämnda regioner, t ex Erik Segersäll, Olov Skötkonung, Harald Blåtand, Sven Tveskägg?