Författare Ämne: Skoglar Toste  (läst 82849 gånger)

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #60 skrivet: november 24, 2014, 16:39 »
Det låter intressant. Finns den analysen på nätet?
Mvh Marty

Ja, du overså dette ->  Du finder en link til mit site til venstre for mit indlæg på den lille globus.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Skoglar Toste
« Svar #61 skrivet: november 24, 2014, 18:59 »
Historikus
Detta var en fantastiskt intressant text. Mycket talar för att Sigrid verkligen funnits. Har förstått av flera svenska forskare att man tror att hon är "historisk". Hon får då en oerhört spännande roll där hennes förste son blir den förste kungen över både Västergötland och Svealand. Hon kan även ses som en katalysator som gör det möjligt för Knut att erövra England, då han kunde dra resurser från stora delar av Norden utan att få "hugg i ryggen"(efter Svolder). Levene är oerhört spännande och en del talar för att det är Skoglar Tostes/Sigrids släkt som är bakom Håkon Råde. Han som satte upp sin sten på Adelsö, där ordet kung står, samt hans namn. Västgötalagen nämner att Håkon var från Levene samt att även Stenkil hade anknytning dit. Sigrid var kanske på sätt och vis på väg att skapa en enhet mellan Danmark och Sverige. Andra krafter kom senare in på 1100-talet att dra Sverige åt öster.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Skoglar Toste
« Svar #62 skrivet: november 24, 2014, 20:31 »
Gillar också texten! Har du kollat närmare i (folk-) landet Tjust. Det ligger ju i NÖ Småland/SÖ Östergötland. Nu råkade Bolmen alternativet passa också, men i Tjust har alltid funnits släkter, vilka deltagit på högsta nivå i Sveriges (ibland Nordens) maktspel. Tidvis har svenska kungar haft sin sätesgård här, bl a godset Fogelvik" (eller liknande).

När det gäller Tiohäradsbygderna så är det snarare tvärtom, d v s de 3 i tredingen har så långt möjligt försökt hålla sig utanför, vilket bl a just organiserandet av enheten är ett bevis för. Värend hade dessförinnan sina intressen via SO mot Östersjön, Njudung sina intressen norrut (österut) via Vättern resp Finnveden åt väster via Halland där resp område då var en del av varje deltreding.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Skoglar Toste
« Svar #63 skrivet: november 25, 2014, 09:29 »
Historikus

Jag fick via en brevvän tillgång till en artikel om Valdemars gods i Sverige, men jag är rädd att den försvunnit när jag bytt dator.
Men då hamnar vi ju efter Skoglar Tostes tid.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Skoglar Toste
« Svar #64 skrivet: november 25, 2014, 09:36 »
Marty

En del svenska historiker verkar ha svängt och antyder att Sigrid nog kan ha funnits. Men om det betyder att allt som skrev om henne stämmer är väl oklart.
Vad gäller Håkan Röde så skall han ha varit född i Stenkils hembygd, Stora Levene, och hans namn lever vidare i hans gamla gård Håkantorp alldeles i närheten.
I Levene finns rentav resta stenar över både Stenkil och Håkan Röde, men de är resta på 1900-talet så de säger förstås inget om att kungarna verkligen höll till här.

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #65 skrivet: november 25, 2014, 11:51 »
Gillar också texten! Har du kollat närmare i (folk-) landet Tjust.

Vetgirig; du kan læse om Tiust/Tjust/Thyust(æ)/Þyust(æ) på side 15 i artiklen.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #66 skrivet: november 25, 2014, 12:10 »
Hon kan även ses som en katalysator som gör det möjligt för Knut att erövra England, då han kunde dra resurser från stora delar av Norden utan att få "hugg i ryggen"(efter Svolder). [ . .] Sigrid var kanske på sätt och vis på väg att skapa en enhet mellan Danmark och Sverige.

Marty; som jeg selv er nået frem til, ser det ud til at der fra et tidspunkt sidst i 900-tallet åbenbart eksisterede en tæt forbindelse mellem Gormslægten og - lad mig kalde den - 'Toste'-slægten. Denne forbindelse blev etableret allerede i Svend Tveskægs tid og må ha' skabt 'støj' i 800-tallets alliancer med svearne. Men det ser ud til at Göterne på det tidspunkt havde styrke nok til selv at 'vælge' parti. Og ja, jeg mener denne alliance kan forklare både Svends og Knuds mulighed for at samle styrker nok til at erobre England. Runestenene er fin dokumentation.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Skoglar Toste
« Svar #67 skrivet: november 25, 2014, 12:24 »
Citera
Vetgirig; du kan læse om Tiust/Tjust/Thyust(æ)/Þyust(æ) på side 15 i artiklen.
Kanske läste slarvigt, men jag tyckte det handlade om ett Tiust/Tjust/Thyust på Bolmö i Finnveden. Det finns några runstenar även i Tjust (landet).
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Skoglar Toste
« Svar #68 skrivet: november 25, 2014, 12:53 »
Citera
Marty; som jeg selv er nået frem til, ser det ud til at der fra et tidspunkt sidst i 900-tallet åbenbart eksisterede en tæt forbindelse mellem Gormslægten og - lad mig kalde den - 'Toste'-slægten. Denne forbindelse blev etableret allerede i Svend Tveskægs tid og må ha' skabt 'støj' i 800-tallets alliancer med svearne. Men det ser ud til at Göterne på det tidspunkt havde styrke nok til selv at 'vælge' parti. Og ja, jeg mener denne alliance kan forklare både Svends og Knuds mulighed for at samle styrker nok til at erobre England. Runestenene er fin dokumentation.
Det handlar inte enbart om aktivitéter inom Norden eller väster om Norden eller söeder om Norden. Glöm inte aktivit´terna österut. Det handlar om i princip samma rekryteringskällor i befolkningar, låt vara att Danmark, Norge och Västsverige låg närmast till för aktivitéter åt syd eller väster, resp att Östersjöområdet/Östskandinavien låg närmast till för aktivitéter österut. I någon av parallellkrönikorna till nestors krönika uppges tydligt att från början av 900-talet så anländer vart 4:e år en truppstyrka på 6000 soldater till kievfurstarnas stöd och de stannade alltså tills de blev avlösta efter 4 år. Med denna kärna och inhemskt rekryterat tillskott skapas det Kievrike vi känner och man förde krig längs Dnjepr i riktning mot Khazarerna liksom samtidigt längs Volga.
 Inom parantes, så utvecklades truppsystemet, så att de tränades till elitsoldater via skarp krigföring och därefter av Kievfurstarna erbjuds som krigserfaren legotrupp till Östrom.

Emellertid är 6000 ungefär just det tillskott unga krigare man kan räkna med att HELA Norden kunde frambringa vart 4:e år. Befolkningarna är faktiskt inte större än så. Truppen motsvarar t ex 2 gånger vad SV Skånes socknar totalt kunde ställa upp med (eller Gotlands) och dessa områden var bland de tätast befolkade i Norden vid tiden. Och de 6000 var borta i 4 upp till 8 år (i varje fall från slutet av 900-talet). De olika landen kunde säkert heller inte skicka allt de kunde uppbåda då deras lokala säkerhet också krävde uppmärksamhet. Kejsaren hotade ju alltid från söder eller en maktlysten stormannasläkt från närområdet. Notera att även befolkningarna från Östersjöområdets södra och östra delar måste räknas in (att de talade andra språk hade ingen större betydelse vid tiden).

Glöm fantasisiffror äldre historiker tagit fram, t ex om att enbart Norge kunde ställa upp 40000 soldater. Det bygger på tokiga analyser av hur många varje skepp tog, d v s inte på vad ett normalskepp tog. Glöm heller inte att varje gång man totaluppbådade, så stannade samhällets ekonomi vid tiden i stort sett. Alla lokalproducenter gick ju i krig och detta fungerade förståss bara 1-2 månader.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #69 skrivet: november 25, 2014, 15:14 »
Det handlar inte enbart om aktivitéter inom Norden eller väster om Norden eller söeder om Norden. Glöm inte aktivit´terna österut.

Vetgirig; selvfølgelig har du ret. Men hvis du søger i mit dokument på 'grikkium' eller grækenland, byzans - vil du se at jeg har dette togt med. Men alligevel - hvis du ser på placeringen af runesten med henvisning til Grækenland, ligger tætheden i det østlige Sverige rundt om Mälaren, mens kun 4 er placeret indenfor rammerne af de godser, jeg har nævnt i analysen. De fire sten jeg har set skulle være fra 900-tallet og jeg mener de alle bærer ordet 'grikkium'. Se spredningen på dette kort.

http://en.wikipedia.org/wiki/Greece_runestones

Vi fokuserer i min artikel på den danske forbindelse - og her ser det ud som om togtet er igangsat af en stormand fra mälar-området. Eller hur?
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #70 skrivet: november 25, 2014, 16:02 »
Kanske läste slarvigt, men jag tyckte det handlade om ett Tiust/Tjust/Thyust på Bolmö i Finnveden. Det finns några runstenar även i Tjust (landet).

Vistnok var det mig der ikke vidste, hvor dit Tjust (landet) lå? Jeg har tjekket i Google maps, og søgt på 'Tjust'.

Her kan du se resultatet -

https://www.google.dk/maps/place/341+93+Tjust,+Sverige/@56.7932283,13.4200363,8z/data=!4m2!3m1!1s0x4650e1d218c7b371:0xf0685199780fd711?hl=da
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #71 skrivet: november 25, 2014, 18:07 »
Historikus. Detta var en fantastiskt intressant text.

Tak; det er jeg glad for. Se også Trekantede grave i Västergötland, der er opdelt på samme måde, dvs. godser.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Skoglar Toste
« Svar #72 skrivet: november 25, 2014, 19:05 »
Historikus

Du har mycket intressant att erbjuda. Tittade lite på Valdemars västgötska gods och detta verkar vara mycket nytt.

Utloggad Bornholm

  • Veteran
  • Antal inlägg: 544
SV: Skoglar Toste
« Svar #73 skrivet: november 26, 2014, 10:25 »
Vistnok var det mig der ikke vidste, hvor dit Tjust (landet) lå? Jeg har tjekket i Google maps, og søgt på 'Tjust'.

Her kan du se resultatet -

https://www.google.dk/maps/place/341+93+Tjust,+Sverige/@56.7932283,13.4200363,8z/data=!4m2!3m1!1s0x4650e1d218c7b371:0xf0685199780fd711?hl=da

For mig har Tjust altid været en del af Öster Götaland, (eller hvordan I nu staver det), eller Småland, om I vil.
Man kan se det her:
http://en.wikipedia.org/wiki/Tjust

Det er omtalt i Florence dokumentet, og det har jeg skrevet om, for det indgår i baggrunden for forståelsen af, hvorfor man iværksatte Kalmar-ledingen. Når man ser på det materiale, som Historikus fremlægger, er der tilsyneladende intet dansk omkring Kalmar, men den danske konge var der i 1123, sandsynligvis sammen med Boleslaw III, og derfor står der to rundkirker nær Kalmar. De minder meget om de bornholmske samt om Horne og Valleberga Kirker,  der  kan have set lige sådan ud.

Jeg lægger gerne noget tekst op, men ved ikke, hvordan fodnoter vil opføre sig her?

? :-[

Utloggad Bornholm

  • Veteran
  • Antal inlägg: 544
SV: Skoglar Toste
« Svar #74 skrivet: november 26, 2014, 11:00 »
Teksten er for lang.
 :-[

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #75 skrivet: november 26, 2014, 11:27 »
For mig har Tjust altid været en del af Öster Götaland, (eller hvordan I nu staver det), eller Småland, om I vil.
Man kan se det her:
http://en.wikipedia.org/wiki/Tjust

Tak for linken. Går jeg ind på den tysksprogede wikiside står der, at i vikingetiden var Tjust en af de små kongeriger, der senere dannede det, vi sidenhen kalder for 'Smålandene'. Det stemmer faktisk overens med, hvad jeg tidligere har læst.

Forøvrigt er der en tekst på hele to runesten fra området, der giver os en af de ældste stednavne på Finnveden -

Sm 35 i Replösa -> f(i)n:iþ(i) og Sm 52 i Forsheda -> finhiþi. Så dette småkongerige havde allerede i 1000-tallet et navn.

Forgænger for et herred er måske de såkaldte storbo'er. Stor-bo'et Finnveden lå sydsydvest for Jönköping og indeholdt de senere herreder Sunnerbo, Västbo og Östbo dvs. syd, vest og øst for søen Bolmen. Samlet findes der her 24 runesten fra vikingetid.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Skoglar Toste
« Svar #76 skrivet: november 26, 2014, 11:31 »
Husaby har haft kunglig glans via Skötkonungs dop. Frågan är om inte Levene är minst lika intressant. Sparlösastenen är unik för 800-talet med flera kungliga attribut samt text om en Erik som satt i Uppsala. Håkon Röde sätter upp en sten med sitt namn och ordet kung på Adelsö på mitten av 1000-talet. Mycket talar för att han hade sitt ursprung i Levene (VGL). Även Stenkil verkar ha haft stark anknytning. Området ligger strax söder om Skalunda med "kungliga" hög från 500-talets slut. Tun ligger på vägen mellan Skalunda och Levene och även här finns en grav (röse) i samma storlek som Skalunda.

Kanske är det i denna trakt som de ledande släkterna i VG sitter under senare delen av järnåldern (Toste, Sigrid m fl)? Mycket talar för att de Götar som styr i Svionernas land under Adams tid hade sina rötter där. Sen är det en annan fråga om dessa ätter ansåg sig "bara" vara Götar eller också Svioner..

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #77 skrivet: november 26, 2014, 11:43 »
Det er omtalt i Florence dokumentet, og det har jeg skrevet om, for det indgår i baggrunden for forståelsen af, hvorfor man iværksatte Kalmar-ledingen. Når man ser på det materiale, som Historikus fremlægger, er der tilsyneladende intet dansk omkring Kalmar, men den danske konge var der i 1123, sandsynligvis sammen med Boleslaw III, og derfor står der to rundkirker nær Kalmar. De minder meget om de bornholmske samt om Horne og Valleberga Kirker,  der  kan have set lige sådan ud.

Ja; Kalmar ser meget interessant ud. Jeg har lige købt din nye bog "Bornholm og Østersøen 1060-1140" og er i gang med at læse den forfra. Så jeg kommer nok frem til stoffet om Kalmar.

Og ja, hændelserne i det historiske perspektiv hænger åbenbart mere sammen end det fremgår af historieskrivningen (som jeg pt. har læst). Din nævnte Boleslaw III var far til Richia (Rikissa) Sventoslava af Polen, som giftede sig med Magnus, søn af kong Niels og Margareta Fredkulla. Samme Magnus, der blev valgt som konge i VGL ca. 1129.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Skoglar Toste
« Svar #78 skrivet: november 26, 2014, 12:11 »
Knud den Stores moder var Svietoslava, der var datter af Mieszko I og søster til Boleslaw I Chrobry af Polen. Knuds morfar var Mieszko I. Knud blev da også døbt Lambert som en del andre i samme polske familie, hvor 4-5 mænd blev døbt sådan.

Mieszko I (935-992) var gift med Dabrowka (ca. 940-977), der var datter af Boleslaus I af Bøhmen.
De fik børnene Swietoslawa, Boleslaw I Chrobry (hertug 992-1025, konge i 1025),
Mieszko, Swietopolk og Lambert.
Boleslaw Chrobry fik sønnen Mieszko II Lambert, der var (konge af Polen 1025-1034) gift med Richiza (datter af Ezzo, der var greve af Lothringen). De fik en datter samt Casimir der var greve af Polen 1039-1058.
Datteren blev gift med Bela I, der var konge af Ungarn 1060-03, og deres børn var Geza I, konge af Ungarn 1074-77, Ladislas der var konge af Ungarn 1077-1095 samt Lambert.
Sven Tveskæg blev gift med Sygryda/Gunhild, og de fik børnene Harald, Lambert (Knud den Store (995-1035), Santslawe (?), og Gyda.

Bornholm; ganske interessant, det du har fundet ud af om 'Lambert' navnet, der går igen hos Mieszko og Boleslaw slægterne.

Jeg har et andet spørgsmål af samme karakter. Side 42 i din bog omtaler du Knud den Helliges gavebrev af 1085. Han omtaler sig som Knud den fjerde, kong Magnus' søn, som du i noten angiver er Svend Estridsen. Samtidig forklarer du, at en del konger fik navnet Magnus, som Carolus Magnus, Karl den Store.

Rigtigt er det at Svend i pillegraven i Roskilde Domkirke bliver nævnt som 'Sueno magnus Rex'. Har du oplysninger om flere andre konger/fyrster med lignende mellemnavn - og kan der være en slægtsmæssig forbindelse som forklarer 'Magnus' analog 'Lambert'?
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Bornholm

  • Veteran
  • Antal inlägg: 544
SV: Skoglar Toste
« Svar #79 skrivet: november 26, 2014, 12:28 »
Ja; Kalmar ser meget interessant ud. Jeg har lige købt din nye bog "Bornholm og Østersøen 1060-1140" og er i gang med at læse den forfra. Så jeg kommer nok frem til stoffet om Kalmar.

Og ja, hændelserne i det historiske perspektiv hænger åbenbart mere sammen end det fremgår af historieskrivningen (som jeg pt. har læst). Din nævnte Boleslaw III var far til Richia (Rikissa) Sventoslava af Polen, som giftede sig med Magnus, søn af kong Niels og Margareta Fredkulla. Samme Magnus, der blev valgt som konge i VGL ca. 1129.

Har du gode kilder til "Magnus, der blev valgt som konge i VGL ca. 1129".