Marty; som jeg selv er nået frem til, ser det ud til at der fra et tidspunkt sidst i 900-tallet åbenbart eksisterede en tæt forbindelse mellem Gormslægten og - lad mig kalde den - 'Toste'-slægten. Denne forbindelse blev etableret allerede i Svend Tveskægs tid og må ha' skabt 'støj' i 800-tallets alliancer med svearne. Men det ser ud til at Göterne på det tidspunkt havde styrke nok til selv at 'vælge' parti. Og ja, jeg mener denne alliance kan forklare både Svends og Knuds mulighed for at samle styrker nok til at erobre England. Runestenene er fin dokumentation.
Det handlar inte enbart om aktivitéter inom Norden eller väster om Norden eller söeder om Norden. Glöm inte aktivit´terna österut. Det handlar om i princip samma rekryteringskällor i befolkningar, låt vara att Danmark, Norge och Västsverige låg närmast till för aktivitéter åt syd eller väster, resp att Östersjöområdet/Östskandinavien låg närmast till för aktivitéter österut. I någon av parallellkrönikorna till nestors krönika uppges tydligt att från början av 900-talet så anländer vart 4:e år en truppstyrka på 6000 soldater till kievfurstarnas stöd och de stannade alltså tills de blev avlösta efter 4 år. Med denna kärna och inhemskt rekryterat tillskott skapas det Kievrike vi känner och man förde krig längs Dnjepr i riktning mot Khazarerna liksom samtidigt längs Volga.
Inom parantes, så utvecklades truppsystemet, så att de tränades till elitsoldater via skarp krigföring och därefter av Kievfurstarna erbjuds som krigserfaren legotrupp till Östrom.
Emellertid är 6000 ungefär just det tillskott unga krigare man kan räkna med att HELA Norden kunde frambringa vart 4:e år. Befolkningarna är faktiskt inte större än så. Truppen motsvarar t ex 2 gånger vad SV Skånes socknar totalt kunde ställa upp med (eller Gotlands) och dessa områden var bland de tätast befolkade i Norden vid tiden. Och de 6000 var borta i 4 upp till 8 år (i varje fall från slutet av 900-talet). De olika landen kunde säkert heller inte skicka allt de kunde uppbåda då deras lokala säkerhet också krävde uppmärksamhet. Kejsaren hotade ju alltid från söder eller en maktlysten stormannasläkt från närområdet. Notera att även befolkningarna från Östersjöområdets södra och östra delar måste räknas in (att de talade andra språk hade ingen större betydelse vid tiden).
Glöm fantasisiffror äldre historiker tagit fram, t ex om att enbart Norge kunde ställa upp 40000 soldater. Det bygger på tokiga analyser av hur många varje skepp tog, d v s inte på vad ett normalskepp tog. Glöm heller inte att varje gång man totaluppbådade, så stannade samhällets ekonomi vid tiden i stort sett. Alla lokalproducenter gick ju i krig och detta fungerade förståss bara 1-2 månader.
