Jo, det kan visst bara handla om det du kallar estetisk design, men det jag kallar byggnadstruktur.
Och jo, jag har visst beskrivit en funktion som kan medföra en koncentrerad bebyggelse, nämligen att en begränsad yta har en viss status, i mitt exempel i from av beskydd.
Att platsen X har ett visst antal fynd, ett visst kulturlager, förekommer ett antal gånger i källorna eller ens att platsen har förtielva gravar av högsta tutankamonklass gör inte platsen till en stad vare sig den heter Uppåkra eller något annat.
Självförsörjningen framförs ofta, men det är ett dåligt genomtänkt argument. Självförsörjande är nämligen knappast något gårdstun på landsbygden heller. Alla gårdar och byar har en struktur där själva gårdstunet inte är självförsörjande. Det är detta du ska jämföra med gården i staden. I båda fallen har de ett omland som bidrar till dess försörjning. Och det är också högst troligt att en specialisering har skett även på landsbygden. Även där hittar du en gård som specialiserat sig på en vis verksamhet, t.ex. hantverk av något slag, och använder inkomsterna från denna för att kompensera för att gårdens jordbruk inte räcker till för att ge all mat de behöver.
Det handlar alltså inte om skillnad i funktioner, utan i koncentration av funktioner, och balansen dem emellan.
Dessutom förklarar jag varför jag fokuserar på struktur, jag har upprepade gånger beskrivit detta.
Du får ursäkta, men det blir lite "goddag yxskaft" av det hela när du nu avkräver mig svar som är just det jag har framfört i flera inlägg. För att det ska vara meningsfullt att fortsätta diskutera skulle jag vilja att du kommenterar de tre exemplen av bebyggelsestruktur och ger mig din syn på vilken eller vilka som är stadslika.
