Tidiga svenska städer

[Marty]

Här finns lite mer om Vendeltida Köpingar i väst:

http://stadsgis.wordpress.com/2013/12/24/kopingen-i-fors-socken-en-foregangare-till-handelsstaden-gamla-lodose/

Det verkar komma fram en bild av Köpingar som anläggs redan under vendeltid. Vi vet redan att Köpingsvik på Öland är av liknande ålder. De har legat strategiskt där vatten och landkommunikationer möts, i utkanten av tätt bebyggda regioner. De ger grophus, vikter, mynt, hantverksföremål etc. Ribe, Birka och andra tidiga orter är alltså inte unika i sin funktion.

[Marty]

Lödöse är verkligen en "glömd" stad:

Antagligen hade staden ett av Sveriges första kloster på 1100-talet.

http://stadsgis.wordpress.com/2012/01/29/undersokningen-av-klosterkyrkorna-1917-och-den-fortsatta-forskningen-kring-klostervasendet-i-lodose/

"Dammarna som varit cirka 13 meter långa och 3-8 meter breda daterades till 1085 +/- 100 år och verkar ha försett en kvarn med vatten. Anläggningen är samtida som den äldre klosterkyrkan och skulle passa in på premonstratenserorden verksamhet då bröderna sysslade med jordbruk. Rune Ekre har i sin artikel rekonstruerat den äldre och den yngre kyrkans omgivningen ( se bilderna nedan).

Vi som arbetar i projektet StadGIS Västra Götaland blir bara mer och mer förvånade över att inte fler arkeologer och arkeologistudenter forskar på det unika arkeologiska material som framkommit i landets kanske mest intressanta medeltidsstad Gamla Lödöse"

[Historikus]

Parceller fortsat . . .

Der er fundet en opdeling af parceller i den nedre del langs Ladosjkas bred. Parcellerne er ca. 7 m brede grundstykker adskilt af 1,5 m dybe grøfter. Ladoga blev anlagt ca. 750 ved Volkhovs nedre løb, 12 km fra flodens udløb i Ladoga-søen.

Så fik jeg også en 'valid' datering på denne bosættelse -

Kun ca. 5% af Staraja Ladoga er blevet undersøgt og byplanen er fortsat ukendt. Den oprindelige udstrækning af byen var op til 0,5 ha, fyldt op med lange og små firkantede træhuse og hytter for håndværkere på parceller langs flodbredden på et sted, der kaldes »Zemljanoe Gorodishche«. Gorodishche betyder resterne af en forladt befæstet bosættelse.

Zemljanoe Gorodishche eksistens er opdelt i tre perioder dateret gennem dendrokronologi, hvor den tidligste er 750-760, midterste 770-790, og seneste 800-830.

Kilde: Viking Rus: Studies on the Presence of Scandinavians in Eastern Europe, af Wladyslaw Duczko 2004.

[Historikus]

Det verkar komma fram en bild av Köpingar som anläggs redan under vendeltid. Vi vet redan att Köpingsvik på Öland är av liknande ålder. De har legat strategiskt där vatten och landkommunikationer möts, i utkanten av tätt bebyggda regioner. De ger grophus, vikter, mynt, hantverksföremål etc. Ribe, Birka och andra tidiga orter är alltså inte unika i sin funktion.

Marty; Ikke når du taler om funktion. Jeg har her i eftermiddag forsøgt at finde frem til en 'definition på en by'.

Martin Biddle 1976:
To define 'the town'; an important example of this approach is Martin Biddle's attempt to define Anglo-Saxon towns, where the characteristics listed were: defences, planned street system, market, mint, legal autonomy (i. e. town charter), central place function, relatively large and dense population, diversified economic base, plots and houses of urban type, social differentiation, complex religious organisation, and a judicial centre.

Richard Hodges 1982:
'An urban community is a settlement of some size and population which is markedly larger than communities concerned with subsistence along; the majority of its inhabitants, moreover, are not engaged in full-time agrarian pursuits. Such a community should include the presence of more than one institution...'

[Marty]

Man skulle för Köpingar kunna beskriva det som:

- Fjärrhandel
- Fast boende
- Hantverk
- Kontinuitet över tid
- Aktivitetsyta på minst 1 hektar?
- (Hamn)?
- Försvar, pålspärr, fornborg, skyddsvallar?

 

[Historikus]

Lidt om Ribe.

Ribe blev grundlagt årene 704-1054 på et tykt lag af flyvesand samlet og udlagt på et område på ca. 3.000 m². Senere udgravninger har vist et areal på mindst 200 x 65 m og ikke mindre end 10.000 m². I årene 721-22 blev markedspladsen omstruktureret til en række brede parceller adskilt fra hinanden med grøfter, beliggende på begge sider af en lang gade og omkranset af et fletværkshegn. Området menes at have været sæsonbetonet i starten, men udviklede sig til en permanent bosættelse i midten af det 8. årh. Parcellernes bredde på 6-8 m og længde 150 m, tyder på en velorganiseret markedsplads med stadepladser og produktionshytter med minimum 50 parceller, hvor folk har boet, arbejdet og handlet periodisk, allerede fra den tidligste vikingetid.

Principskitse på opdeling
i parceller af Ribe
markedsplads i en tidlig
fase af det 8. årh.

[Historikus]

Lidt om Arós (Århus)

Gennem vikingetid udviklede Arós sig fra at være en markedsplads beliggende på en sandbanke til et handelscenter og senere et sæde for både kongemagt og religion. Byen hed dengang »Arós« med betydningen åmundingen, hvilket hentyder til den noget ejendommelige beliggenhed på et bakkedrag omgivet af dal og Mølleåen, der gennemløber Brabrand Sø. Ved mundingen af åen blev Arós grundlagt omkring år 800. Den yderste
del af åen fungerede som en naturskabt havn, hvor handelsskibene søgte læ. Ude ved Brabrand Sø virkede området som opmagasinering af vikingeflåden, som der lå godt beskyttet og arkæologien har fundet spor efter et værft, hvor skibene er blevet bygget og repareret. Byen var hjemsted for både handelsfolk og håndværkere som holdt til i små nedgravede grubehuse på ca. 7 m² og større beboelseshuse på omkring 50-60 m². Husene stod på hver sin indhegnede parcel adskilt af små stier og træbelagte gader.

Arós, som byen muligvis så ud,
da den blev grundlagt omkring
år 800. Formentlig er byen
opstået omkring en langsgående
gade parallelt med et vandløb -
meget lig den frisiske model.

[AndreasE]

Här finns lite mer om Vendeltida Köpingar i väst:

http://stadsgis.wordpress.com/2013/12/24/kopingen-i-fors-socken-en-foregangare-till-handelsstaden-gamla-lodose/

Det verkar komma fram en bild av Köpingar som anläggs redan under vendeltid. Vi vet redan att Köpingsvik på Öland är av liknande ålder. De har legat strategiskt där vatten och landkommunikationer möts, i utkanten av tätt bebyggda regioner. De ger grophus, vikter, mynt, hantverksföremål etc. Ribe, Birka och andra tidiga orter är alltså inte unika i sin funktion.

Jättekul att man börjar kunna belägga en funktion/aktivitet knuten till ortnamnet "Köping" även arkeologiskt.

Sen vet jag inte om jag skulle likställa dessa platser med Ribe...

[Marty]

Ribes första fas känns lik de andra Köpingarna vi känner till. Sedan blir ju Ribe en "större" ort medans exempelvis Göta Älvs 2 förmodade köpingar övergår i Lödöse (och Kungahälla) under 1000-talet. Ser man på behovet av handelsplatser så har vi under tiden före år 1000 många uppgifter om marknader och handel på Brännörana (Köpstads Ö) utanför Göteborg, kombinerat med 2 Köpingar i Älven. Från 1100 har Älvsyssel 2 av Nordens viktigaste handelsplatser. Deras föregångare är 3 köpingar som försvinner. Processen ser lite olika ut på olika platser fast behovet av handel i relation till befolkningsstorleken i en region ger likartade lösningar.

[Historikus]

Jeg har læst "Stadsbor och Bönder", Materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal af Christina Rosén 2004 s. 55, 58 Lunds Universitet.

Her nævner Christina Rosén at nybyggede gårde blev anlagt på nye lokationer i Halland i 900-tallet og i særdeleshed i 1000-tallet. Topografiske undersøgelser viser, at jorden blev opdelt i aflange parceller/tofter og at denne ændring i organiseringen af jordbrug - muligvis - kan relateres til Gormslægtens påvirkning.

En anden ting er Ribes urbanisering og møntning tilsyneladende falder næsten samtidig. Såkaldte sceattas er der på Ribe markedsplads fundet mere end 160 mønter af en særlig art, der menes slået i Ribe omkring år 720. Mange forskellige sceattas blev successivt udmøntet på frisernes forskellige handelspladser. Det er omdiskuteret hvem der udmøntede i Ribe.

[Historikus]

Ribe blev grundlagt årene 704-1054.

Sorry; Ribe blev naturligvis grundlagt perioden 704-710 (54 var en notehenvisning) 

[Historikus]

En anden ting er Ribes urbanisering og møntning tilsyneladende falder næsten samtidig. Såkaldte sceattas er der på Ribe markedsplads fundet mere end 160 mønter af en særlig art, der menes slået i Ribe omkring år 720. Mange forskellige sceattas blev successivt udmøntet på frisernes forskellige handelspladser. Det er omdiskuteret hvem der udmøntede i Ribe.

Af Kirsten Bendixen:

Wodan/monster typen med dens mange varianter anses i vore dage almindeligvis for at være præget i Frisland, men Michael Metcalf har i to artikler i 1984 og 1985 argumenteret for, at den skulle være dansk på grund af den store procentdel, den udgør af det danske fundmateriale. Selvom denne tanke naturligvis er uhyre tiltalende for en dansk sceatta-forsker, må man nok afvente flere fund, før man kan tilslutte sig den. Nogle af Ribe-mønterne er meget velbevarede, andre temmelig dårligt med stor grad af korrosion. Umiddelbart set det ud som om nogle er af meget ringe sølv. Vægtene på de bedste af stykkerne er omkring 1 gr., men mange har meget lave vægte på grund af kemiske forandringer, medens de har opholdt sig i jord eller på møddinger. De egner sig ikke til vægtanalyser. Der er ingen stempelidentitet mellem Ribe-stykker indbyrdes. Mange forskellige bitegn på mønternes bagside mellem dragens kæbe og ryg såsom kugler, kegler, vinkler og streger angiver, at udmøntningerne var store med mange stempler.

Slut på Ribe 

[Historikus]

Imponerande sammanställning. Jag tycker mig se ett mönster...

AndreasE; helt uforpligtende - kunne jeg godt tænke mig at høre dine umiddelbare tanker om dette 'mønster'. Tak.

[Frågvis Amatör]

Exemplen här visar att det kommer fram nya geografiska strukturer kring Vikingatidens inledning som de s.k. "Centralplatserna" inte längre kan styra över.

Nya handels och hantverksplatser tror jag visar på ändrade maktförhållanden.

Uppåkra fortsätter men mer som en handels och hantverksplats men med konkurrens från nya platser som köpingar.

GU, som kanske varit mer rituellt och begravningsinriktat men fyndfattigt och utan motsvarighet till Uppåkras kulturlager, eldar upp och städar bort en stor hall kring år 700 e.Kr . Verkar som att Helgö och Birka är mer dynamiskt under Vikingatiden när det gäller hantverk och handel.

Thomas I

[Yngwe]

Exemplen här visar att det kommer fram nya geografiska strukturer kring Vikingatidens inledning som de s.k. "Centralplatserna" inte längre kan styra över.

Här kan man se andra förklaringar som skulle innebära motsatsen.  En av eliten kontrollerad handel, låt oss säga med järn och pälsar, skulle mycket väl kunna fungera som "motorn" som driver en mängd mindre handelsplatser eller köpingar om man så vill. Handel går som sagt inte alltid från producent till konsument utan passerar ofta många mellanled.  Huruvida dessa är kontrollerade av eliten eller ej är svårt att säga, men det ä väl inte otänkbart att det i vissa fall har rört sig om köpingar som etablerats av eliten för att få regionala noder för handeln. Ett kungligt beskydd av handel på en begränsad plats skulle motivera urbanisering.

[Frågvis Amatör]

Yngwe:

Här kan man se andra förklaringar som skulle innebära motsatsen.  En av eliten kontrollerad handel, låt oss säga med järn och pälsar, skulle mycket väl kunna fungera som "motorn" som driver en mängd mindre handelsplatser eller köpingar om man så vill. Handel går som sagt inte alltid från producent till konsument utan passerar ofta många mellanled.  Huruvida dessa är kontrollerade av eliten eller ej är svårt att säga, men det ä väl inte otänkbart att det i vissa fall har rört sig om köpingar som etablerats av eliten för att få regionala noder för handeln. Ett kungligt beskydd av handel på en begränsad plats skulle motivera urbanisering.

Kanske en tänkbar förklaring men makthierarkier gör förklaringen onödigt komplex jämfört med att makten breder ut sig på fler viljor under Vikingatiden. Kungar som grundar städer kommer först på 1000-talet e. Kr. Med Uppåkra som exempel var den platsens elitinriktning på väg bort under Vikingatiden om man tittar på vad som producerats och handlats på platsen.

Centralplatser är dessutom lika luddigt begrepp som stad om det skall tillämpas på järnåldern.

Thomas I

[Yngwe]

Yngwe:

Kanske en tänkbar förklaring men makthierarkier gör förklaringen onödigt komplex jämfört med att makten breder ut sig på fler viljor under Vikingatiden. Kungar som grundar städer kommer först på 1000-talet e. Kr. Med Uppåkra som exempel var den platsens elitinriktning på väg bort under Vikingatiden om man tittar på vad som producerats och handlats på platsen.

Centralplatser är dessutom lika luddigt begrepp som stad om det skall tillämpas på järnåldern.

Thomas I

Men ibland är världen komplex.  Nu behöver det inte heller vara så att kungarna grundade städer utan bara sa att handel på den holmen eller i den delen av viken har vi intresse i, för där upphandlar vi pälsar och järn och där omsätter vi importvaror. Därför står platsen under vårt beskydd. Detta utnyttjas sen av fria entrepenörer eller lokala stormän vilka etablerar sin verksamhet där.


Och att kungar skulle grunda städer först på 1000-talet lär vara svårt att styrka, eller?

[Frågvis Amatör]

Yngwe:

Men ibland är världen komplex.  Nu behöver det inte heller vara så att kungarna grundade städer utan bara sa att handel på den holmen eller i den delen av viken har vi intresse i, för där upphandlar vi pälsar och järn och där omsätter vi importvaror. Därför står platsen under vårt beskydd. Detta utnyttjas sen av fria entrepenörer eller lokala stormän vilka etablerar sin verksamhet där.
Och att kungar skulle grunda städer först på 1000-talet lär vara svårt att styrka, eller?

Jag tror inte att vi har den typen av kungar som kontrollerar större områden i Sverige förrän under 1200-talet och kan peka på att en plats skall vara en stad. Jag tror er på en bild av lokala kungar och några kungar över den nivån men som måste underhålla ett instabilt nätverk, ungefär som Kung Björn i Birka. Alltså en inflationsmässig definition av begreppet kung där alla kan vara kung men under begränsade perioder.

Att kungar grundlägger städer på 1000-talet och lite tidigare är inte svårt att bevisa. Tänk på Lund. Har du andra exempel?  Tidigare? Möjligtvis i Danmark.

Entreprenör har jag aldrig hört talas om som begrepp under Järnåldern.

Det grundläggs nya platser för handel och hantverk under Vikingatiden och de är för många för att kunna kontrolleras centralt.

Thomas I

[Yngwe]

Yngwe:

Jag tror inte att vi har den typen av kungar som kontrollerar större områden i Sverige förrän under 1200-talet och kan peka på att en plats skall vara en stad. Jag tror er på en bild av lokala kungar och några kungar över den nivån men som måste underhålla ett instabilt nätverk, ungefär som Kung Björn i Birka. Alltså en inflationsmässig definition av begreppet kung där alla kan vara kung men under begränsade perioder.

Att kungar grundlägger städer på 1000-talet och lite tidigare är inte svårt att bevisa. Tänk på Lund. Har du andra exempel?  Tidigare? Möjligtvis i Danmark.

Entreprenör har jag aldrig hört talas om som begrepp under Järnåldern.

Det grundläggs nya platser för handel och hantverk under Vikingatiden och de är för många för att kunna kontrolleras centralt.

Thomas I

Nu är det viktigt att tänka objektivt när man läser. Ingen har väl alls påstått att alla dessa förmodade handelsplatser skulle beskyddas av en och samma kung. Ingen har ens påstått att alla handelsplatser skulle uppstå på detta sätt. Utan det jag skrev var att det är ett hypotetiskt scenario där en stark centralmakt kan stimulera tillkomsten av mindre handelsplatser.


Rent funktionellt så kräver ett sådant kungligt beskydd inte en total kontroll över området. Det räcker med en maffialiknande hotbild mot den som bryter skyddet vilken innebär att nån gång, på någotvis, kommer vi och tar dig för detta.

[Frågvis Amatör]

Yngwe. Då är vi eniga på denna punkt  diskussionen om 'städer'.

I övrigt håller jag inte med utan tycker att stad är ett förvirrat begrepp liksom centralplats att tillämpa på Järnåldern,  där är våra skiftande uppfattningar klara och behöver inte ältas vidare.

Thomas I