Tidiga svenska städer

[Ättelägg]

Emporium - stadsliknande - stad, onekligen har vi stort behov av definitioner vilket även var denna tråds utgångsläge. Någon sorts hypotes att "riktiga" städer borde återfinnas i Skandinavien tidigt. Vilket verkar ha startat (naturligtvis) en debatt om definition av begreppet stad. Yngwe startar tråden och intressant nog i ett inlägg går till bondförnuft att vi alla vet vad som är en stad. Tänkte lite på detta och tror nog han har rätt i så måtto att när vi står i dagens värld i en mänsklig miljö någorlunda kan särskilja stad och annat men när vi kommer till arkeologi blir det svårare. Rester, många gånger otydliga men om vi utgår från dåtidens uttalanden kan vi väl med någorlunda trolighet utgå från tidig medeltid. Men före, mer osäkert, själv skulle jag slå ett slag för Birka i sin relativa tydlighet, arkeologiskt och skriftligt (traditionell tolkning av Birkas geografiska placering), nu kallas väl den formen av stadsbildning för emporia i engelsk vokabulär och ses inte som stad, definitionsmässigt. Om inte Birka, vad blir kvar? Definitivt inte GU, Helgö, Köpingsvik och (sannolikt) inte Uppåkra. Sigtuna är väl nästa steg, emporia eller stad?

[Hans Menzing]

Problemet är ju att vi inte har några dokument som berättar vad folk själva kallade sina samhällen på den tiden. Det är andra, oftast långt senare, som kommer med beteckningarna. På den punkten är Skara unikt, Adam skriver om Skara på sin egen tid.

[vemvet]

Hur ska man kategorisera Sandby borg? Det lär ha funnits ett femtiotal hus.

[Hans Menzing]

Ett stort gods med många arbetare och bred verksamhet. Det blir massor av hus utan att det får någon större betydelse i sin region.

[Ättelägg]

Adam var väl knappast folk, tysk teokrat med kyrkans agenda. Om nu Skara var ett kristet centrum torde dess betydelse i ögonen på en kyrkans man öka.

[Hans Menzing]

Folk skrev inte på den tiden så eftersom bara Adam skrev finns det inget att välja på.
Och stiftet var ju inget som bara intresserade präster. På kort tid byggdes många hundra kyrkor enbart i detta stiftet. Det hade ju inte gått utan att i stort sett hela befolkningen var engagerad. En sån enorm utveckling på kort tid har väl aldrig förekommit senare.

[Yngwe]

Hur ska man kategorisera Sandby borg? Det lär ha funnits ett femtiotal hus.

Öländska fornborgarna är intressanta exempel med klara urbana drag!

[Boreas]

Europeiska oppidier och större, nordiska fornborgar är klart intressanta som tidiga 'stadsstrukturer'. Specielt när dom finns efter kända res- och handelsvägar.

I sådant läge, fast utan ringmurar, hittar vi även Nordens äldst kända stadsstrukturer, där intill 50 byggnationer sammanstälts på ett konsentrerat område. I dag skulle vi kanske kalla dom 'landsbyar'?

4500 gammal stadsstruktur i Norrland:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5731.msg54647.html#msg54647

9000 år gammal stadsstruktur norr om Tromsö:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4733.0.html
Ref.:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2358.0.html

[Historikus]

Järnåldersstaden i Uppåkra täcker 40 hektar, motsvarande 25 fotbollsplan. Bosättningen inleddes omkring 100 f. Kr. och man flyttade därifrån ca 1 000 e. Kr.
http://www.arenadikulladal.se/Vikingar.html

Boreas; på dit link nævnes Uppåkra som stadslignende bebyggelse fra omkring 800-tallet. Selvom modellen måske er en smule spekulativ, minder den en hel del om landsbyen Vorbasse.

Men lad os først se på en forholdsvis almindelig landsby som Vorbasse, der lå og fortsat ligger 30 km vest for Vejle, ude i det store, åbne jyske slettelandskab. Vi har set, hvordan der her er fundet spor af bebyggelser i ubrudt rækkefølge fra 1. århundrede f.Kr. til den nuværende landsby. De syv eller otte steder, hvor man boede indtil 1100-tallet, ligger alle inden for et område på ca. en kvadratkilometer omkring 1 km nordøst for den moderne landsby med dens kirke fra 1200-tallet.

I 700-tallet bestod Vorbasse af syv gårde. Det kan man fastslå, fordi der ved den arkæologiske udgravning blev fundet spor af gærder imellem gårdene. Disse var alle af samme størrelse. I de efterfølgende århundreder, dvs. igennem vikingetiden holdt antallet af gårde i Vorbasse sig tilsyneladende konstant.

Vikingetidens bebyggelse i Vorbasse kan opdeles i to faser. Den første var indledt allerede i 700-tallet og varede ved til godt ind i 900-tallet. Den anden fase begyndte i slutningen af 900-tallet, hvor der skete en total omlægning af bebyggelsen, og gårdene blev genopført på en ny måde med særskilte staldbygninger.

Størstedelen af Vorbasselandsbyens jord bestod af græsningsarealer. I vikingetiden var der som nævnt syv gårde. I den fase, der var begyndt allerede i 700-tallet, lå gårdene på begge sider af en ca. 10 m bred vej, som gik omtrent øst-vest gennem landsbyen. Alle havde de grundstykker af omtrent samme bredde ud mod vejen, ca. 60 m. Tofternes længde varierede fra ca. 60 m til ca. 130 m.

http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_Oldtid/Yngre_Jernalder/Vikinger_og_b%C3%B8nder_800-1050_e.Kr/Landsbyer_og_storg%C3%A5rde

Rekonstruktion af Vorbasse omkring år 900.
Gennem bebyggelsen løber den fælles gade,
der afgrænses af de indhegnede gårdtofter.



Kommentar: Denne form for landsby-udvikling i Vorbasse og muligvis også i Uppåkra og andre steder - med slut-opdeling af jordlodder/tofter i regelmæssige størrelser, kan ikke sammenlignes med den type urbanisering, der bl.a. skete i Ribe og senere i Dublin omkring år 917.

[Historikus]

Ribe parcellering

Citat:
"Men når vi sammenligner Ribe med Hedeby og Birka og i nogen grad også (norske) Kaupang, er der ingen tvivl om, at fra ca. 780-90 blev der bygget stationære huse direkte på parcellerne. Ribe, i det sene 8. årh. og den første halvdel af 9. årh., må have set ud som Hedeby og (norske) Kaupang. [ . .] Tilstanden med en handelsplads inddelt i parceller på begge sider af en lille gade er helt uden sidestykke i det 8. årh.'s Skandinavien. Selvfølgelig giver det mening at stille det præcise spørgsmål om, hvem der fik den oprindelige ide og initiativ til, at etablere Ribes markedsplads. Denne by er beliggende tæt ved grænsen af den skandinaviske kultur og i et område under frisisk indflydelse - - og initiativet må komme herfra".

Kilde: Ribe: emporia and town in the 8th and 9th century af Claus Feveile 2012, Paper from Commacchio Symposium, Italy, 2009, s. 114-115 (findes på nettet). Claus Feveile er museumsinspektør, cand.mag. i forhistorisk arkæologi og middelalderarkæologi.

Principskitse på opdeling
i parceller af Ribe
markedsplads i en tidlig
fase af det 8. årh.

[Frågvis Amatör]

Historikus.

Uppåkra var dubbelt så stort som Vorbasse.

Thomas I

[Historikus]

Jeg har fundet en publikation af den svenske arkæolog Sten Tesch, 'Stadsplan och stadsbyggnad i Sigtuna och Kiev'. Sten Tesch är chef för Sigtuna museum och fil.dr. i arkeologi med specialicering på medeltida urbanisering och stadsplanering.

Prøv at se på en akvarel side 31 - Sigtuna omkring år 1000. Rekonstruktion av Jacques Vincent efter vetenskapligt underlag av Sten Tesch. En gade med parceller på hver side. Sten Tesch skriver -

Citat:
"Inte minst har de senaste tjugo årens utgrävningar lett till att synen på Sigtunas uppkomst och funktion på ett avgörande sätt förändrats. Den äldsta stadsplanen kan nu både dateras och rekonstrueras. Av det arkeologiska materialet framgår tydligt att staden är anlagd och det i ett svep. En rimlig tolkning är att det var kung Erik Segersäll som stod bakom anläggandet. Den ursprungliga stadsplanen var mycket enkel. Längs med och på båda sidor om en gata, en bit från men parallell med stranden, anlades ca 140 långsmala 20–30 meter långa tomter. I stadens mitt låg en stor tomt som tolkats som kungsgården". [ . .] "Sigtunas stadsplan anknyter klart till nordvästeuropeisk tradition. Både den och stadsgårdarnas utformning och byggnation har direkta arkeologiskt belagda motsvarigheter i Trondheim och Oslo/Gamlebyn. Platser som Dublin och det anglo-skandinaviska York hade i sina vikingatida faser liknande stadsplaner som de skandinaviska orterna. Förebilder fanns redan i 700-talets Ribe och Dorestad vid Nordsjön".

http://www.google.dk/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved=0CEAQFjAD&url=http%3A%2F%2Fwww.archeurope.com%2F_texts%2F00081.pdf&ei=waUJVLSaE83caJDcgtgL&usg=AFQjCNFJlxs2A3oXjlzkFpaKHHJecFE1BQ&sig2=0aJ4MpCF1i6QGYrAfzBuDA&bvm=bv.74649129,d.d2s

[Yngwe]

Är verkligen så många som 140 tomter belagda i stadens första skede?

[Historikus]

Ribe var en velorganiseret markedsplads med stadepladser og produktionshytter med minimum 50 parceller, hvor folk har boet, arbejdet og handlet periodisk, allerede fra den tidligste vikingetid.

Kilde: Norden og Europa i vikingetid og tidlig middelalder - Krigerøkonomi og handelsøkonomi i vikingetiden af Lotte Hedeager 1993, 1994 s. 59.

Norske Kaupang menes at have været en permanent bebyggelse fra omkring år 900 og har indeholdt maksimalt 150 parceller og befolket med omkring 600 personer.

Kilde: Oplysningen bygger på Kaupangundersøgelsen 2000-2006.

[Frågvis Amatör]

Historikus länk till Vorbasse och illustrationen kan inte stämma som en adekvat jämförelse med Uppåkra. Det är 5 tofter på ett 20 hektar stort område om jag uppfattar bilden rätt som Historikus länkade till.

Thomas I

[Yngwe]

Ribe var en velorganiseret markedsplads med stadepladser og produktionshytter med minimum 50 parceller, hvor folk har boet, arbejdet og handlet periodisk, allerede fra den tidligste vikingetid.

Kilde: Norden og Europa i vikingetid og tidlig middelalder - Krigerøkonomi og handelsøkonomi i vikingetiden af Lotte Hedeager 1993, 1994 s. 59.

Norske Kaupang menes at have været en permanent bebyggelse fra omkring år 900 og har indeholdt maksimalt 150 parceller og befolket med omkring 600 personer.

Kilde: Oplysningen bygger på Kaupangundersøgelsen 2000-2006.

Men frågan är om 140 tomter i Sigtuna kan beläggas till 900-tal?

[Historikus]

Men frågan är om 140 tomter i Sigtuna kan beläggas till 900-tal?

Jeg synes du skulle spørge Sten Tesch på Sigtuna museum om det - så vi får spørgsmålet afklaret. Jeg har været inde på museets hjemmeside og finder denne tekst -

Sigtunas ursprungliga stadsplan var starkt präglad av stadens representativa karaktär. Gaturummet var viktigare än sjöfronten. Staden vände så att säga vattnet ryggen. Längs en axel motsvarande nuvarande Stora gatan trängdes 140 långsmala gårdstomter, 7 - 8 meter breda med kortsidan mot gatan. Hälften av gårdarna på den ena sidan av gatan och hälften på den andra. [ . .] Omfattande arkeologiska undersökningar under de senaste decennier har gett en delvis ny bild av stadens äldsta historia. Som ett resultat av dessa utgrävningar antar man idag att staden anlagts av kung Erik Segersäll omkring år 980.

-> 7-8 m brede parceller er tæt på bredden af Ribes med en variation i bredden på 6-8 m.

Sten Tesch finder du her med både telefonnummer og e-mail.

https://independent.academia.edu/StenTesch

[Yngwe]

Jag får helt enkelt ringa Sten! 

[Marty]

Det finns nog ingen anledning att tvivla på uppgifterna som man anger i Sigtuna.

[Yngwe]

Anledningen till min undran är att det verkar märkligt att man funnit hela staden, Sigtuna är trots allt bebyggt och att komma åt varje enskild tomt med arkeologi verkar remarkabelt.