Jag tvivlar på att vikingarna hade en aning om vilken kyrka ett kloster tillhörde, det fanns knappast skyltar uppsatta.
Det var lättåtkomligt byte de var ute efter.
Nordmännen var ju även köpmän. Fredlig handel innebär ju alltid möjligheter att få underrättelser. Utan goda underrättelser kunde ingen köpman skapa god vinstrik handel. Jag är säker på att nordborna väl kände förhållandena i omgivande länder.
Motiven för attackerna antas ju ha varit många. Bakgrunden är ju att nordborna, till skillnad från kontinentens länder resp England, inte har något skatteuttag hos befolkningarna och därmed inte kan finansiera en stående armé. Så det vi kallar plundringar är ju ett uttag av solden för att betala truppernas soldater. Det är ju brukligt in i vår tid att låta förloraren betala segrarens lönekostnader.
Vid t ex utbetalningar av gälder i England, så är det inga slumpmässiga belopp. De står i relation till den sold soldater resp befäl kan vänta sig i lön, samt vad härföraren redan förskotterat i utlägg för att bygga skepp, tillverka rustning och vapen etc, samt förståss en viss vinst.
Med den bakrunden blir motiven bakom attackerna annorlunda, vilket inte hindrar att motiven ändras med tiden. Ett av motiven kan faktiskt vara motstånd mot militära hot söderifrån. Ett annat kan vara motstånd mot hotet om att tvingas in i en annan religion. Ett tredje kan vara motstånd från redan kristna nordbor mot att tvingas bli Romersk Katoliker. Detta tredje kan faktiskt vara en övervägande anledning till attackerna, då det är få religoner, förutom muslimer, som är (var) lika fanatiska i försvar av sin religiösa tro, som tidiga kristna.
Det finns även ett fjärde motiv, som ofta kommer i skymundan, nämnligen att nordborna attackerade som försvar mot handelshinder. På kontinenten och i England, ville härskarskiken vid denna tid öka statteuttagen på handeln. Stormännen behövde öka resurserna för att rusta stående arméer och att bygga borgar. de ville också koncentrera handel till närheten av dessa borgar, där de ändå hade trupp. Det sades att detta skedde i utbyte mot skydd. Det må vara så, men det berikade skyddsgivaren också. Vid borgarna växte det således under 7-800-talen upp ett antal städer, som är kvar än idag (många försvann också). Nordborna ville däremot ha "frihandel" och attackerade alltså orter där tullar/skatter uttogs av handeln. Även omgivningar till kloster och vissa kyrkor var mötesplats för marknader. En del ganska stora. Kyrkans frid var där proklamerad, mot en viss avgift förståss. Kan ha motiverat till attacker för att införa "frihandel" eller slå ut en konkurrerande marknadsplats.
Jag har dessutom för mig att du härom året tvärtom menade att vikingarna kunde lejda av katolikerna att anfalla kloster ägda av andra kyrkor. Eller minns jag så fel?
Antingen missförstånd eller så kommer du ihåg fel. Min linje är sedan flera år att nordmännen var väl medvetna om förhållandena inom angränsande länder. Det är tydligt att det motstånd mot kejserlig expansion norrut, där danerna stod i frontlinjen, är förstärkt med trupper från andra delar av Norden. Det handlar om allianser, så ibland reduceras numerären för motståndet. Ett sätt att försvara sig är ju faktiskt att anfalla motståndaren, så att kriget förs på motståndarens territorium för att egna befolkningarna mest möjligt skall slippa lida.
Ovanstående är beskrivet väl i andra trådar med hänvisningar till detaljerade källor.
